I skolan möter ofta pedagoger utåtagerande elever där pedagogernas kompetens sätts på prov. Studien behandlar intervjupersonernas berättelser om utåtagerande elever och pedagogers diskurs utifrån forskning. De frågeställningar vi har nyttjat har strävat efter svar utifrån vårt syfte. Syfte med denna studie är att ta del av olika lärares (intervjupersonerna) berättelser om hur de arbetar med och bemöter utåtagerande elever. Våra frågeställningar belyser intervjupersonernas diskurser om utåtagerande elever och där tar vi del av intervjupersonernas variationer och deras arbete med utåtagerande elever. I vår forskningsbakgrund klarlägger vi definition av begreppet utåtagerande elever, vi klarlägger även olika förhållningssätt, pedagogers diskurs om etiketter, omgivning och strategier. Bakgrunden visar också att det finns problematik inom universitetsutbildning som berör klassrumshantering. Vi genomförde intervjuerna på var sitt håll, intervjuerna har gjorts med sju olika lärare på tre olika skolor i två olika regioner i Sverige. Genom transkribering på var sitt håll av de semistrukturerade intervjuer som gjorts fick vi ett rikt material som kunde analyseras. Analysmetoden vi använde oss av är hermeneutisk och relationskompetens för att lättare förstå materialet av intervjuerna. Detta gjordes i gemensamt samarbete över internet. Det finns en risk att de höga kraven som ofta ställs på eleverna kan orsaka stress och i det ledet kan eleverna hamna i affekt. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar att de använder olika förhållningssätt som används för att bemöta och arbeta med utåtagerande elever. Vi uppfattar att lärarna bemöter utåtagerande elever med strategier som är individanpassade. Vi uppfattar även att lärarna lägger ner mycket av sin tid på att skapa goda relationer mellan eleverna och deras vårdnadshavare tidigt i deras skolgång. Vi använder oss av begreppet inkludering i inledningen av studien, då detta är en stor del av skolans ansvarsområde. / <p>2020-04-02</p>

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel. Viktiga frågeställningar som ger information om det specifika arbetslagets arbete med ART modellen är följande: hur ser arbetslagets planering och genomförande av en ART lektion ut samt hur presenteras metoden och hur tas den emot av elever och föräldrar? Den information som presenteras i uppsatsavsnittet Tidigare forskning, bygger på metodböcker skrivna av modellutvecklare, dessa ger insikt i ART modellens bakgrund och grundtankar.

En studie om inåt- och utåtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer av lärare. Syftet med denna studie är att försöka klargöra lärarnas syn på inåt- respektive utåtagerande barn samt hur lärarna bemöter dessa och vilka åtgärder lärarna kan vidtaga för att hjälpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha påverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgår av resultatredovisningen. Min slutsats är att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett är överens om att de utåtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den är positiv eller negativ, därför är det viktigt att lägga fokus på positivt beteende. Däremot skiljer sig åsikterna åt om de inåtagerande. De inåtagerande behöver uppmärksammas och inte tvingas in i gemenskapen som en del lärare hävdar.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det.Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende. Metod: En litteraturstudie gjord med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Miljöfaktorer, brist på kommunikation och felaktigt bemötande från vårdpersonalen var orsaker som kunde leda till ett aggressivt beteende. Genom att påverka dessa faktorer kunde det aggressiva beteendet många gånger undvikas helt. Stress hos vårdpersonalen var även en faktor som kunde påverka patientens aggressivitet. Strategier som var effektiva för att hantera ett aggressivt beteende var god kommunikation, kunskap hos personalen, förändringar i miljön, respektfullhet och distraktion. Konklusion: Det fanns många bra strategier att använda då ett aggressivt beteende uppstod. Med hjälp av olika faktorer i miljö och hos vårdpersonalens beteende kunde aggressiviteten ofta förebyggas. Medicinering och tvångsåtgärder var en sista utväg då inget annat fungerade för att lugna patienten. / Aim: To compile what could cause an aggressive behavior in patients with dementia and which nursing strategies that was described to handle it. Background: Dementia is a common disease across all forms of care. The symptoms associated with the disease, such as aggressive behavior, are therefore common as well. Compulsory or physical restraints may according to law be used if the patient is having a psychotic outbreak. Dementia on its own is not reason enough to force or restrain somebody. The nurse’s responsibility is nursing with focus on relieving sickness, symptoms and to help the patient with the behavior.Method: A literature review with a qualitative content analysis.Results: Factors that triggers aggressive behavior were environment factors, lack of communication and wrong approach from the nursing staff. By influencing these factors, the aggressive behavior could in many cases have been avoided. Stress among the nursing staff also seemed to be an important cause of possible triggers to the patients’ aggressive behavior. Effective strategies to handle aggressive behavior were good communication, the staff’s knowledge, environment changes, respectfulness and distracting the patient.Conclusion: There were many good strategies to use when an aggressive behavior occurred. With the help of different factors in the environment and in the nursing staff’s behavior, aggressiveness could be prevented. Medication and coercive measures were a last alternative when other strategies failed to calm the patient down.

No description available.

Utmanande beteende kan ofta innebära aktivitetsinskränkningar för individer som lider av beteendet men även för omgivningen. Detta innebär färre möjligheter till aktivitet och delaktighet och riskerar att gå ut över livskvalitén. Idag saknas ett fokus för att utveckla arbetsterapeutiska metoder inom området och forskningen som finns är begränsad. Syftet med examensarbetet var att visa vilka arbetsterapeutiska metoder som beskrivs i litteraturen för att minska utmanande beteende. Studiedesignen som användes var scoping review. Databaserna som användes var AMED, CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Inklusionskriterier för artiklarna var att de var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2003 och 2018. Sökning resulterade i 124 träffar varav 13 var dubbletter. Resultatet inkluderade 20 artiklar som motsvarade syftet varav 13 var publicerade i USA. Resultatet visade en stor bredd av metoder som delades in i fyra nyckelområden: aktivitetsbaserade metoder, miljöbaserade metoder, sensoriska metoder samt stöd och strategier. Detta är ett relativt outforskat område där det finns stora möjligheter för arbetsterapeuter att bidra med sin kompetens. / Challenging behaviour often results in occupational limitations for the individual that suffer from the behaviour, but also for their surroundings. This entails reduced possibilities to activity and participation which will affect their quality of life. There is a lack of focus on developing occupational therapeutic methods within this area today, also the current research within the field is limited. The aim of this bachelor thesis was to explore occupational therapeutic methods described in the literature to reduce challenging behaviour. Scoping review was used as study design. In AMED, CINAHL, MEDLINE and Psycinfo were 124 articles found, 13 of these were doublets. The result included 20 articles corresponding to the aim, 13 of these were published in USA. and 20 articles which corresponded to the aim was included in the results. All included articles were available in full text, written in english and published between 2003- 2018. A wide range of methods were shown in the results. These were categorized into four key issues: activity based methods, environmental methods, sensory methods and support and strategies. This field is relatively unexplored and there are large possibilities for occupational therapists to contribute with competence.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiskt beteende, dess orsaker och lösningar. Via kriterieurval valdes sex specialpedagoger ut vars erfarenheter på olika sätt kompletterade varandra. De arbetade i fem kommuner utspridda över Sverige. Två arbetade kommunövergripande, tre på skolor. De hade varit yrkesverksamma olika länge och de var verksamma i olika sociokulturella områden osv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Teams och varade i 60–80 minuter vardera. Frågorna var öppna och informantens ord och begrepp togs tillvara i fördjupande följdfrågor. Datan bearbetades med hjälp av diskursanalys och tematisk analys. Resultatet visar att de skolproblematiska beteenden som specialpedagogerna lyfter fram var a) beteende som bryter mot lärarens norm om det korrekta beteendet i skolan b) beteende i form av affektutbrott c) beteende till följd av att en person är avogt inställd till en annan person. Vidare framkom tre förklaringsmodeller i specialpedagogernas tal om skolproblematiska beteenden: Problemskapande skolkrav och normsystem; Problemskapande inre: affekttillstånd eller diagnos; Problemskapande polarisering i relation. Dessa förklaringsmodeller låg till grund för vilka lösningar som ansågs meningsfulla. Förklarings-modellerna som specialpedagogerna utgick ifrån möjliggjorde därigenom vissa lösningar, medan andra lösningar utestängdes. T.ex. beskrevs KBT-behandling som en meningsfull lösning för elever som ansågs ha ett problemskapande inre: affekttillstånd/ diagnos. Men om orsaken till problembeteendet istället antogs bero på problemskapande skolkrav och normsystem blev det meningsfullt att förändra läraren genom en synvända så att läraren började anpassa undervisningen efter elevens behov. Studien visade även att vad som framhölls som ett meningsskapande arbete kring skolproblematiska beteenden påverkades av huruvida specialpedagogen intog ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Här skapades diskurser om eleven som problemskapande motståndare samt den problemskapande läraren som behövde förändras.  Resultatet visar på att specialpedagoger behöver bli medvetna om att när de intar en specifik förklaringsmodell kommer vissa lösningar bli givna medan andra döljs. Därför behöver de kunna skifta mellan olika förklaringsmodeller för att hitta fler sätt att hantera situationen. Likaså behöver de reflektera över om de intar ett inifrån- eller utifrånperspektiv i den givna situationen samt vad detta får för konsekvenser.

Inom svensk och internationell forskning framkommer det att utåtagerande bland barn i förskolan är ett omfattande problem där främjande av prosociala beteenden och emotionell kompetens kan hämma utåtagerande beteende. Pedagoger upplever ofta en känsla av otillräcklighet i arbetet med barn i sociala svårigheter och uppger en önskan om ökat specialpedagogiskt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med ny kunskap om arbetet med utåtagerande beteende bland barn på förskolan utifrån åtta intervjuade förskollärares beskrivningar. Specialpedagoger kan sedan använda identifierade utvecklingsområden under handledning samt genom kompetensutveckling av arbetslag.Genom kvalitativ metod genomförs semistrukturerade intervjuer med avsikten att finna nya kunskaper utifrån förskollärarnas beskrivningar av deras arbete. Studien har en induktiv ansats där studiens teoretiska ramverk tar sin grund ur de specialpedagogiska begreppen relationellt- och kategoriskt perspektiv som används som stöd i diskussionen för att tolka resultatet. De identifierade utvecklingsområden som framkommit i denna studie kan härledas till: pedagogers arbetsstrategier, tolkningar av utåtagerande beteende, pedagogers förhållningssätt och även faktorer på mer övergripande nivå. Genom att specialpedagoger får en mer tillgänglig och central funktion i förskolan skulle den specialpedagogiska kompetensen kunna höjas i arbetslagen och där förskollärare skulle kunna utveckla samt leda ett arbete som i större utsträckning kunde förebygga utåtagerande beteende bland barn. I diskussionsdelen problematiseras ett flertal dilemman där realiteten inte speglar de behov som efterfrågas utifrån förskollärarnas beskrivningar, vilket försvårar uppdraget att nå upp till en verksamhet där barn som uppvisar sociala svårigheter kan få det stöd som de har rätt till.

The purpose of the study is to find out that the leisure time teachers’ interpretation of outgoing students and how they work to prevent it in the after-school program. In addition, it is observed the working methods of leisure time teachers’ and the influence of communication in the dealing of outgoing students. The study is based on three research questions that are relevant to find out the issue. To answer research questions, we have used a qualitative method where data was collected through interviews with four educated leisure time teachers in two schools. The study’s theoretical perspectives are based on the categorial, relational and micro-relations perspective.  The result is analyzed based on the selected theoretical perspective in order to achieve a deeper understanding in the processing of the collected data from interviews.  The result of the study shows that the interviewed leisure time teachers are aware of the afterschool centers mission and their role as the teachers in the after-school programs is to create a meaningful leisure time for all students. In addition, the result shows that outgoing students end up in categories, consciously or unconsciously, because the student’s actions explain based on the expected normality. The leisure time teachers agree that there is a lack of competent stuff, time, and resources to meet the outgoing students in the after-school programs.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur specialpedagoger verksamma i grundskolans år 1 till 6 uppfattar skolors arbete med utåtagerande barn. Studien baseras på sex specialpedagogers uppfattningar om deras förutsättningar på organisation-, grupp- och individnivå samt skolans metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn. Uppfattade resultat i detta arbete undersöks. Studien presenterar delar av den forskning, både nationell och internationell, som behandlar metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn samt tre teoretiska perspektiv.   I studien har en kvalitativ metodansats använts och resultatet har analyserats tematiskt. Analysen av empirin genererar tre huvudteman: förutsättningar, metoder och strategier samt möjligheter och utmaningar i arbetet med utåtagerande beteende hos barn.  Resultatet har diskuterats och analyserats med stöd av tidigare forskning och teoretiska perspektiv.   Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar att det ofta finns goda förutsättningar i arbetet med utåtagerande barn och att det även finns hinder och möjligheter som påverkar. Rektors ledarskap och förmåga att organisera verksamheten för att möta upp behoven av barn med utåtagerande beteende uppfattas ha stor betydelse. Ett hinder uppfattas vara lärares brist på tid då specialpedagogerna uttrycker att all personal behöver mötas för att tillsammans arbeta fram handlingsplaner med gemensamma strategier och förhållningssätt för de utåtagerande barnen.   Resultatet visar även att organiserandet av lärmiljön kan se olika ut samt att specialpedagogernas uppfattning av elevers inkludering varierar, även om utgångspunkten är att de utåtagerande eleverna ska verka i ett lärande sammanhang tillsammans med andra. Resultatet visar även att personalens förhållningssätt till, bemötande av och förmåga till relationsskapande med eleven har betydelse för elevens förutsättningar att minska det utåtagerande beteendet och få ett ökat lärande. / The goal of this study is to increase the knowledge of how Special Needs Coordinators (SENCOs) working in Elementary school yr 1 – 6 percieve the work with children who are acting out. The study is based on six SENCOs’ perceptions of their preconditions of working on organisation, group and individual levels, as well as the schools’ methods and strategies and the percieved results in the work with children who are acting out. The study presents parts of both national and international evidence based research within the area of methods and strategies used in the line of work with children who are acting out. It also presents three theoretical perspectives.   In the study a qualitative research method has been used and the results has been analysed thematically. The analysies of the empirical evidence generate three main themes: preconditions, methods and strategies as well as possabilities and challenges in the work with children who are acting out. The result has been discussed and analysed based on pre-existing research and theoretical perspectives.   The result shows that the SENCOs’ perceptions is that there is often good preconditions in the work with children who are acting out but that there is also obsticales and possabilities affecting said precontitions. The principals’ leadership and ability to organize the school to meet the needs of children who are acting out is percieved to be of great importance. Teachers’ lack of time is seen as a difficulty, as the SENCOs emphasise the need for all staff to meet and produce plans of action with overarching strategies and approaches to the children who are acting out.   The result also shows that the learning enviroment can be organized in different ways and that the SENCOs’ perception of students inclusion varies, even if the standpoint is that students who are acting out shall participate in a learning context together with other students. The result also shows that the staff’s approach to, treatment of and ability to build relationship with the student affect the student’s ability to act out less and learn more.