- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 401 to 405 of 405 (0.044 seconds)| 401 |
Bank-Id, ett socialt exkluderande verktyg bland personer över 65år? : En studie om digitalt utanförskapDawit, Dalya, Starborg, Sabba January 2023 (has links)
Digitization is shaping society, services that were previously handled analogically are now managed digitally. The COVID-19 pandemic has acted as a catalyst for the increasing use of digital services. This has contributed to the digital divide between individuals who can access digital services and those who cannot. Reducing digital inequality is crucial for sustainable development in our digital society. A study on digital exclusion with the aim to investigate the significance of BankID for residents. Through analyzing scientific articles based on assumptions formulated through research in the field. The research question that the study seeks to answer is, "In what way does BankID risk becoming a socially excluding tool?”. Twelve interviews were conducted with respondents aged 65 or older. These interviews provided the basis for three different themes that were analyzed. The study reveals that older individuals strongly associate the use of BankID with their home environment for security reasons. This connection indicates their serious commitment to digital security but may potentially widen the digitalgap between older and younger generations. In conclusion, the study emphasizes the importance of finding a balance between security and inclusion to ensure that respondents do not miss out on digital opportunities. The results underscore the need to improve the userfriendliness and clarity of BankID to enhance digital competence and reduce digital exclusion. / Digitisering präglar samhället där tjänster som innan har skötts analogt nu han-teras digitalt. Pandemin COVID- 19 har agerat som en “katalysator” för ökande digitala tjänster. Detta har bidragit till den digital klyfta mellan individer som kan utnyttja digitala tjänster och de som inte kan. Reduceringen av den digitala ojämlikheten är väsentlig för att utveckla det digitala samhället på ett hållbart sätt. En studie om digitalt utanförskap med syfte att undersöka betydelse av BankID för invånare. Arbetet analyser vetenskapliga artiklar utifrån antagande som formulerades med hjälp av forskning inom området. Forskningsfrågan som studien syftar att besvara är “På vilket sätt riskerar BankID att vara ett socialt exkluderande verktyg”. Tolv intervjuer utfördes med respondenter som är 65 år eller äldre. Dessa intervjuer lägger underlag för tre olika teman som analyseras. Studien visar att äldre starkt relaterar användningen av BankID till deras hemmiljö av säkerhetsskäl. Denna koppling visar att de tar sin digitala säkerhet på allvar men kan potentiellt öka den digitala klyftan mellan äldre och yngre generationer. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att balansen mellan säkerhet och inkludering är avgörande för att respondenterna inte ska missa digitala möjligheter. Resultatet understryker vikten av att förbättra användarvänligheten och tydligheten kring BankID för att öka digitala kompetensen och minska digitalt utanför-skap
|
| 402 |
”Vi måste säga att det är fara för hennes liv för hon kommer ju aldrig få någon vård” : En kvalitativ studie om anhörigas upplevelser av delaktighet i vården för närstående personer med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom / "We must say that her life is in danger because she will never receive any care" : A qualitative study of relatives' experiences of participation in care for close relatives with a diagnosis of schizophrenia or schizoaffective syndromeEkman, Anna, Kange, Moa January 2021 (has links)
Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur anhöriga upplever sin roll i kontakten med psykiatrin till en närstående med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom. Det undersöks vilka erfarenheter anhöriga har angående att delta i processen kring vårdinsatser för en närstående. Vi hoppas att studien kan bidra till ytterligare sociologisk kunskap inom ämnesområdet för att lyfta anhörigas situation och känsla av utanförskap i relation till vården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där åtta personer har intervjuats över telefon och över Zoom. Genom fem artiklar och en historisk tillbakablick över hur psykiatrin i Sverige har utvecklats så får läsaren en djupare förståelse för hur anhörigas roll relaterat till psykiatrin har utvecklats och ser ut idag. Resultatet redovisas genom att presentera tre teman: Anhörigas kontakt med vårdpersonal, Nutid och Framtid samt Förbättringar gällande anhörigas delaktighet. Vid varje tema sammanfattas intervjusvaren där skillnader och likheter framställs och jämförs med varandra. Det teoretiska ramverket grundar sig på Melvin Seemans alienationsteori samt Birgitta Andersheds teori om delaktighet och används i analysen för att besvara frågeställningarna. Resultatet av den sociologiska analysen visar att anhörigas delaktighet i den närståendes vård förebygger anhörigas upplevelser av maktlöshet, meningslöshet och social isolering i sin vardag och i sin relation till vården. Delaktigheten bidrar även till att anhöriga mår bättre psykiskt och att närstående kan få vård i ett tidigare skede. / The purpose of this bachelor’s thesis was to shed light on how relatives experience their role in contact with psychiatry to a relative with a diagnosis of schizophrenia or schizoaffective syndrome. It also examines what experiences relatives have regarding being included in the process around care interventions. We hope that with this study we can contribute to further sociological knowledge in this subject area to raise the situation of relatives. The thesis is based on a qualitative interview study where eight people were interviewed over the phone and over Zoom. Through a number of articles and a historical review of how psychiatric healthcare in Sweden has developed, the reader gets a deeper understanding of how the role of relatives related to psychiatry has developed and how it looks today. The result is presented by three themes: Relatives' contact with care staff, Present and Future and Improvements regarding relatives' participation. For each theme, the interview results are summarized where differences and similarities are presented and compared with each other. The theoretical framework is based on Melvin Seeman's theory of alienation and Birgitta Andershed’s theory on participation and is used in the analysis to answer the questions. The results of the sociological analysis show that the relatives’ participation in the care of the close relative prevents the relatives' experiences of powerlessness, meaninglessness and social isolation in their everyday life and in their relationship to the care. Participation also contributes to relatives feeling better mentally and that relatives can receive care at an earlier stage.
|
| 403 |
Teknologi i den tredje åldern : - Hur relationen mellan äldre och digitalisering avbildas inom forskning och media / Technology in the Third Age : - How the Relationship Between Seniors and Digitization are Portrayed in Research and MediaAlgborn, Sebastian, Brankovic, Mahir January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen. / The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how seniors' relationship with digitization are portrayed in research and media. We have done this by performing a qualitative discourse analytic literature study over 13 published and peer-reviewed research articles as well as 13 articles published in Swedish newspapers. The results from the different discourses have afterwards been compared with each other under a section that covers their similarities and differences. In summary, the group ”seniors” are portrayed differently within the research discourse and the media discourse, where there are noticeable differences over how seniors are portrayed, as well as a group within itself, also regarding which paths are best to take when it comes to the potential treatment of the process of digitization.
|
| 404 |
Faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala e-tjänster : En fallstudie inom Malmö kommun / Factors that Contribute to Digital Inclusion when Using e-Identifications via Municipal e-Services : A Case Study within Malmö MunicipalityNilsson, Anna January 2022 (has links)
Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.
|
| 405 |
De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetRamadan, Afutu January 2019 (has links)
De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.
|
Page generated in 0.0525 seconds