Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan svensk gangsterrap och kriminalitet hos unga män i svenska socioekonomiskt utsatta områden. Syftet är även att studera om hur kvinnosynen ser ut bland de unga männen och hur den speglas genom musiken. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta olika unga män bosatta i socioekonomiska områden intervjuas och utgår från fyra sociologiska teorier: Sociala band, stigma, kapitalbegreppen och intersektionalitet. . Resultatet visade på att det finns en viss relation till gangsterrapen och de unga männens syn på kriminalitet och kvinnor. / The purpose of this study is to investigate the relationship between Swedish gangster rap and crime among young men in Swedish socio-economically vulnerable areas. The purpose is also to study what the view of women looks like among young men and how it is reflected through music. The study is conducted with the help of semi-structured interviews where eight different young men living in socio-economic areas are interviewed and are based on four sociological theories: social ties, stigma, capital concepts and intersectionality. . The results showed that there is a certain relationship to the gangster rap and the young men's views on crime and women.

”How the health situation of unemployed women can be understood from a " sociological perspective” The background to our essay is based on recent peer-reviewed research which proves the lack of research in the area, and the sociological interest on our part regarding the female exclusion in Swedish society, 2022. The purpose of the essay was to strive to answer the essay´s question, which examines how the unemployed women´s life situation and health are affected when they are outside the labor market. The method used by our sociological thesis is qualitative in-depth interviews where thematic analysis with the main theme has been interpreted and supported theoretically to extract sufficient sociological empirical evidence to be able to answer the question. The result that the thesis came to is that exclusion, ill health and reduced quality of life are an effect on the life situation of unemployed women. The summary is that more research in the area is needed and the problem must be raised more as unemployment has negative health consequences for the individuals that in this case are the swedish unemployed women. / ”Hur arbetslösa kvinnors hälsosituation kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv” Bakgrunden till vår uppsats grundar sig i tidigare granskad forskning som bevisar bristen på forskning inom det valda området samt det sociologiska intresset från vår sida gällande kvinnligt utanförskap i svenska samhället 2022. Syftet med uppsatsen var en strävan på svar till uppsatsens frågeställning som undersöker hur de arbetslösa kvinnors livssituation och hälsa påverkas när de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Metoden som vår sociologiska uppsats använder sig av är kvalitativa djupintervjuer där tematisk analys med huvudtema tolkats och stöttats teoretiskt för att utvinna tillräckligt sociologiskt empiriskt underlag för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet som uppsatsen kommit fram till är att utanförskap, ohälsas amt sänkt livskvalitet är en effekt för de arbetslösa kvinnornas livssituation. Sammanfattningen blir att mer forskning inom området behövs och att problematiken måste lyftas mera då arbetslösheten ger negativa hälsokonsekvenser för individer som i detta fall är svenska arbetslösa kvinnor.

Under 2015 migrerade ett stort antal flyktingar från Syrien som sedan kom att stanna i Sverige. Resan mot att känna sig inkluderad i samhället ser olika ut med olika faktorer som spelar in för hur migranterna uppfattar att de blivit mottagna i det nya landet. Till följd av den nutida flyktingkris som uppkommit då ukrainska medborgare flyr Ukraina, har bemötandet sett olika ut i denna flyktingkris mot hur syriska flyktingar porträtterats och mottagits. Därmed syftade studien att genom semistrukturerade intervjuer, utforska hur mottagandet i Sverige kan uppfattas av syriska migranter som levt här sedan 2015. Studien utforskade upplevelsen av respondenternas uppfattning om Migrationsverket. Vidare undersöktes även respondenternas intryck om medias skildringar. Slutligen undersökte om de känner sig inkluderade eller exkluderade i samhället till följd av deras upplevelse med migrationsverket samt medias porträtteringar och skildringar av syrier. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt utifrån teorierna ”vi och dom”, ”social identitet” och ”avhumanisering” och visade på att det finns uppdelningar i samhället och känsla av ”vi och dom”, osäkerheter i social identitet samt kopplingar till känsla av avhumanisering. Slutsatser som dras i studien är att respondenterna visade vardagliga upplevelser och bidrog till en bredare bild av Sveriges mottagande och positiva och negativa upplevelser av migrationsverket och media. De visade även på blandade åsikter och angav tydliga bidragande faktorer som påverkat deras känsla av exkludering och inkludering som även varierade beroende på tidpunkt och sammanhang för respondenterna.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas. / Children are not all alike. The diversities among children are due to both to individual genetics and different environmental upbringing.Biological factors that apply to the human race as a social animal are not to be overseen. Together these factors gives a very intricate back-ground to phenomena such as being peers, being friends, social hierarchies and isolation. What stands out in the study of these phenomena is however the great importance of intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age. A conclusion must therefore be that it is of utmost importance that resources such as intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age are guaranteed for all children before the intentions of giving all children the same chances of good psychosocial health and means to take their legitimate place in society can be realized.

Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds. Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där. De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv. Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.

För studenter på universitet och högskolor med funktionsnedsättningar i form av lässvårigheter, såsom till exempel dyslexi och ADHD, kan tillgången till kurslitteratur i form av talböcker innebära att de får samma möjlighet som övriga studenter att delta fullt ut i studierna och slutföra sina studier. I Sverige har studenter med funktionsnedsättningar på universitet och högskolor rätt till särskilt stöd under studierna, såsom att få kurslitteratur inläst i talboksformat.  Denna uppsats tittar närmare på hur studenter med läsnedsättningar vid Jönköping University (JU) upplever att de får tillgång till talböcker givet hur JU kommunicerar tillgängligheten till dessa böcker. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsansats. Åtta intervjuer har genomförts med studenter på JU som använder talböcker. Uppsatsen ger en ögonblicksbild och bygger på de personliga upplevelserna hos de intervjuade studenterna.  Studenterna som intervjuades i denna uppsats uttrycker att de upplever att kommunikationen om talböcker brister och därmed bidrar till att försvåra tillgängligheten. I vissa fall menar studenterna att de inte i tid kunde få tillgång till kurslitteraturen som de behövde för kurserna på grund av bristande kommunikation eller på grund av hur deras förfrågningar hanterades, inte till följd av den faktiska tillgången till talböckerna.  Trots att relevant information om talböcker finns lättillgänglig för studenterna på JUs hemsidor menade studenterna att JU inte kommunicerar tillgängligheten till talböcker på ett sätt som underlättar tillgången. De upplevde att kommunikationen från JUs sida är otillräcklig. Det framkom även att studenterna saknade information och dialog om rättigheterna att få tillgång till kurslitteratur i form av talböcker. För att förbättra så att studenterna får tillgång till kurslitteratur i talboksformat i tid tror de att JU skulle kunna göra mer för att kommunicera tillgängligheten till talböcker.  Med avstamp i filosofen Foucaults synsätt skulle studenter med funktionsnedsättning kunna sägas påverka och utöva makt över sin situation när de förklarar och kommunicerar sina behov av talböcker till JU. Det är viktigt att komma ihåg att det är först då, när det sker, som tillgängligheten till talböcker blir relevant i förhållande till studenternas behov. Möjligen kan slutsatserna i denna uppsats vara ett första steg för att anpassa JUs kommunikation om tillgänglighet till talböcker för att bättre spegla studenternas behov. Uttryckt i Foucaults anda skulle en sådan åtgärd bidra till att skapa ett mer jämlikt maktförhållande mellan JU och studenterna med läsnedsättningar. / For students at university and college level with special needs in relation to reading, such as dyslexia and ADHD, the availability of course literature in the form of audiobooks can enable this group to have the same opportunity as other students to study as well as complete their studies. Indeed, students at university and college level in Sweden, with certain challenges, have a right to special support, including to have any course literature recorded in audiobook format.  This study examines how students with impeded reading capability at Jönköping University (JU) assess their own access to audiobooks given how JU is communicating the availability of audiobooks. A qualitative research method is used in this study. Eight interviews was conducted with students at JU who uses audiobooks. Building on personal experiences from the interviewed students, this study gives a snapshot picture.  Students interviewed in this study expressed that they found that communication on audiobooks were insufficient, thus contributing to making these less accessible. Students argued that they in some cases had not been able to access needed course literature in time, due to the lack of communication or due to how their requests had been handled, not because of the actual lack of audiobooks.  Despite relevant information on audiobooks being available on JU’s homepages, students argued that JU was not communicating the accessibility of audiobooks in a way to allow students ease of access to them. Students argued that communication from JU was insufficient. The study also found that some student lacked information and a dialogue on their rights to have course literature in the format of audiobooks. To enhance students’ access to course literature in the format of audiobooks, these students believe that JU could do more to communicate the accessibility of audiobooks.  Using Foucault’s theory, it could be argued that students with disabilities would be able to utilize their own power over their situation as they explain and communicate their need of audiobooks to JU. It is only as this is done that access to audiobooks will be relevant in relation to student’s needs. Possibly, the conclusions of this study could be a first step to adjust JU’s communication on the access of audiobooks to better mirror student’s needs. Expressed in the spirit of Foucault, such action could contribute in creating a more equal power relation between JU and students with reading disabilities.

Studiens syfte var att bredda kunskapen för nyexaminerade förskollärare om strategier och förutsättningar som kan behövas i deras arbete för att stärka barns kamratrelationer och förebygga utanförskap. Studien visar på att förskollärare befinner sig i ett omedvetet dilemma i förskolan om kamrat- och vänskapsrelationer. Den saknade kunskapen av viktiga komponenter i området riskerar att förskollärare arbetar kontraproduktivt. Teorier som har presenterats i vår studie som utgångpunkt är socialkonstruktivism och om barns kamratkulturer. I vår kvalitativa studie har vi använt oss utav semistrukutrerade intervjuer för datainsamling. Metoden för att bearbeta datainsamlingen var tematisk analys. Genom denna metod kunde vi sedan skapa teman för vår studie. Respondenternas svar på frågorna analyserades sedan med stöd av teorier och tidigare forskning som vi har valt.

The purpose of the study is to investigate discourses on gender and exclusion constructed in texts written on an internet forum by the group incels, and then to see if and if so how these could contribute to exclusion. The study's questions are centered on how constructions of gender are made visible and maintained, and how exclusion is made visible in the text. The empiric consists of collected threads from an incels forum which is then analyzed on the basis of a theoretical framework based on Butler's theory of gender, as well as in Fairclough's critical discourse analysis. The study is thus based on a text-oriented qualitative approach. The result has highlighted the linguistic practice found on the forum and thereby identified which dominant discourses that sets the framework for what may and may not be said. The texts have shown that these discourses are seldom challenged, whereupon the production of text consistently maintains constructions of, for example, gender. An analysis of the empirics has revealed that the texts consistently express patriarchal structures that position men as superior to women. It has also emerged that men and women are constructed on the basis of the heterosexual matrix and the texts have demonstrated a linguistic practice that constructs and demonizes women. The analysis has also shown a paradox in that the texts express an aspiration for a hierarchy based on the heterosexual matrix, while the users on the forum at the same time position themselves as victims of the ideals of masculinity. The result has thus identified a common protest against the ideal of hegemonic masculinity, while discursive practice produces texts that seek to pursue and achieve such an ideal - which thus becomes a paradox in itself. Overall, the results have identified discourses that dominate the forum and found that these are characterized by a linguistic practice based on misogyny, heteronormativity and incels as victims of modern feminism. / Syftet med studien är att undersöka diskurser kring kön och utanförskap i texter skrivna på ett internetforum av gruppen incels för att sedan se om och i så fall hur dessa skulle kunna vara bidragande till ett upplevt utanförskap. Studiens frågeställningar centreras kring hur konstruktioner av kön synliggörs och upprätthålls, samt hur utanförskap synliggörs i texten. Empirin består av insamlade trådar från ett incelsforum som sedan analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i Butlers teori om kön, samt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien utgår således från en textorienterad kvalitativ ansats. Resultatet har belyst den språkliga praktik som återfinns på forumet och därigenom identifierat vilka dominerande diskurser som sätter ramarna för vad som får sägas och inte. Texterna har påvisat att dessa diskurser sällan utmanas, varpå produktionen av text genomgående upprätthåller och vidmakthåller konstruktioner av exempelvis kön. Vid analys av empirin har det framkommit att texterna genomgående ger uttryck för en patriarkal struktur som positionerar män överordnade kvinnor. Det har även framkommit att män och kvinnor konstrueras utifrån den heterosexuella matrisen och texterna har påvisat en språklig praktik som konstruerar och demoniserar kvinnor. Analysen har även påvisat en paradox i att texterna ger uttryck för en strävan efter en hierarki utifrån den heterosexuella matrisen, samtidigt som användarna på forumet positionerar sig som offer för de maskulinitetsideal som premieras. Empirin har således identifierat en gemensam protest mot idealet kring hegemonisk maskulinitet, samtidigt som den diskursiva praktiken producerar texter som försöker eftersträva och uppnå ett sådant ideal – vilket således blir en paradox i sig. Sammantaget har resultatet identifierat diskurser som dominerar på forumet och konstaterat att dessa präglas av en språklig praktik som bygger på kvinnohat, heteronormativitet och incels som offer för den moderna feminismen.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ”den traditionella hemmafrun”. Syftet med vår studie är att få kunskap och att undersöka hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur samhället uppfattar deras identitet samt i vilket sammanhang deras identitet förändras. Vi har valt att utgå utifrån olika teoretiska utgångspunkter så som integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap som kommer att användas i vår analys av intervjuresultatet. Med en kvalitativ metod ville vi besvara forskningsfrågorna: Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet? Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? Hur förändras identiteten i olika sammanhang? Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en identitet? / Abstract "Welcome home again" – a study of immigrant women’s identity changes in the Swedish society. In our research, we intend to highlight the identity formations and changes of young immigrant women. These young women live under the influence of two cultures where their belonging to their “origin” is often determined by an essentialist approach, which indicates that it is defined by a common origin and a specific cultural belonging. Yet, the women in our study suggest that their identity is shaped according to a constructionist approach, where the cultural identity is not determined by a common belonging; instead, their identity tend to change as it is constantly reconstructed in accordance with their (social) condition. We have made a selection, where we have chosen active women that have worked hard to integrate in the Swedish society, rather than the "traditional housewife". The purpose of our study is to explore, and thus understand, how these women perceive themselves, how the society perceives their identity, and how their identity changes. We have decided to proceed from different theoretical starting-points, such as integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion, that will be applied in our analysis of the interviews. By applying a qualitative method, our intention is to answer the following research questions: How do these women perceive their own identity? How do people in their surroundings perceive their identity, according to the women themselves? How does the identity change in different contexts? Do the women feel integrated in the Swedish society or do they feel excluded? What are the advantages and disadvantages of having dual identities and a single identity? Key words: first-generation immigrants, integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer. De anordnar även föreläsningar och en årlig musikfestival som är gratis. Medlemmarna upplever ett utanförskap och upplever att de inte har möjligheter att uppnå sina mål och drömmar som boende i andra områden utanför förorten. Men möjligen är det så att deär fast i sin egen upplevelse av alienation mot det omgivande samhället och snarare bidrar till den än att, som de vill, motverka den.Nyckelord: Social rörelse, Förorten, Alienation / The purpose of this paper was to investigate Pantrarna by looking at what kind of social movement Pantrarna are. Social factors behind the founding, the rolemodels, methods used, how they were organized and what they wanted to achieve was studied. The background ofthe founding of the social movement like Pantrarna was complex and therefore several theories and concepts were used to try to understand the context as well as Pantrarna as a social movement. Qualitative method consisting of interviews, content analysis of the movie about them, observation at their festival, a netnographic study of the movement through Facebook, Youtube and on their website.The most important findings was that Pantrarna is a social movement that rests on a conflictperspective where they use methods like storming politicians meetings and through demonstrations. They also arrange lectures and a yearly music festival that’s free. The members experience an exclusion and they feel that they don’t have the same possibilities to achieve their goals and dreams like the residents in other areas outside the suburbs. But maybe they are stuck in their own experience of alienation towards the surrounding society and rather contribute to it, as oppose to doing what they want, counteract it.Keywords: Social movement, Suburb, Alienation.