The goal of this study is to analyze the research overview to investigate how newly arrived students  perceive  sports  and  how  they  integrate  through  physical  education  (PE).  The methodological framework for this study is its focus on scientific articles that have been searched in databases, and articles were subsequently selected based on formulated criteria. The results of the research show that language skills are important, culture shock has an impact  on  students'  cognition  of  learning  in  sports,  and  the  role  of  teachers  in  physical education is important. It also shows that students' experiences of sports are varied. Among other  things,  experiences  are  shaped  by  student  learning  environments  and  what  they perceive as distractions during integration. According to the study, teachers need to ensure that newly arrived students are familiar with each other properly in order to facilitate their learning experiences. This study concludes that PE is a useful tool for language learning and cultural integration, which both contribute to social integration.

With a background of digitalisation and what that has meant for the introduction of programming in the mathematics syllabus, this literature review examines forms of application for programming within mathematics in upper secondary school. This review also sets the background with the help of important key competencies for a digitalized information society, such as computational thinking, as described by the European Commission. The Swedish National Agency for Education has also prescribed several of these key competencies in its curricula. Previous research has also shown that increased digitalisation leads to an increased divide in society and threatens the equality of the school system. Thus, this review also examines possible risks of digital exclusion that applications of programming within mathematics and an emphasis on digitalisation may entail. To better explain this, Bourdieu’s theory of capital and habitus together with Selwyn’s theory of technical capital are used. The search results and their empirical data within this review include case studies, correlation and regression analyses, and data collected through interviews, questionnaires, and more. This review should not be considered generalizable for Sweden as a whole, but it shows several forms of application for programming within school mathematics and describes the impact on learning, risks of digital exclusion, success factors, and benefits this may entail. Furthermore, aspects of digital exclusion explicitly regarding capital are also discussed. This review is far from exhaustive, and several identified aspects have had to be excluded due to an ever-increasing scope. However, this only seems to indicate that interest for and within the research field is high and that it is actively being researched. This review highlights what much other research has shown, namely that the picture is not unambiguous and needs to be further clarified, which leads the discussion to further research. This review proposes a qualitative study to empirically examine students’ experiences of possible digital exclusion with an explicit connection to the application of programming within mathematics.

I denna uppsats undersöks de olika samhällen som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar utifrån premissen att de är medieekologiska landskap som samverkar med, men även påverkar, de individer som lever i dem. Anyurus roman präglas genomgående av en ständig medial närvaro, vare sig det är böcker, tv-nyheter, mobiltelefoner eller videoskärmar, som romanens karaktärer tvingas förhålla sig till. Genom en analys av interaktionen mellan romanens karaktärer och de olika mediala gränssnitt som skildras, där såväl karaktärer som gränssnitt betraktas som medieekologiska komponenter, är förhoppningen att ett medieekologiskt perspektiv kan ge en mer nyanserad och fördjupad förståelse för hur dessa samhällen upprättas och sedermera fungerar. Analysen kommer således utgå från frågor som rör den funktion de mediala gränssnitten som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har, och hur de kan sägas samverka i etableringen av romanens medieekologier, och följaktligen vilken effekt de olika medieekologiska landskapen har på romanens karaktärer och deras förhållande till varandra och till samhället. Vidare kommer det tidsresemotiv som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar analyseras ur ett medieekologiskt perspektiv, genom att undersöka just hur olika konstellationer av medieekologiska komponenter i romanens två tidslinjer leder till utvecklingen av alternativa samhällen.

Studien “Att överväga integriteten på sociala medier” ämnar belysa och problematisera hur den äldre generationen förhandlar med sin integritet samt hur den påverkas av dataövervakning. Uppsatsen undersöker den äldre generationen i åldrarna 60–80 år om hur de uppfattar integritet och dataövervakning på Facebook. Under det senaste decenniet har internetanvändningen bland äldre ökat samtidigt som oron över integriteten online har blivit ett alltmer diskuterat ämne, där händelser som Cambridge Analytica och Brexit ökat medvetenheten om integritet och dataövervakning. Den snabba utvecklingen av digitala medier har bidragit till en stark gemenskap som de äldre vill ta del av men har svårt att vara en del av. Den äldre generationen saknar den digitala kompetens som krävs vilket skapar ett gap mellan de äldre och samhället. Studiens teoretiska ramverk utgår från Internet Privacy Concerns (IPC), Integritetsparadoxen och Westins teori. Med hjälp av metoden tematisk analys har vi studerat de kvalitativa intervjuerna, för att sedan finna teman som bidrar till analysen av det empiriska materialet.   Analysen visade att de äldre saknar kunskap om hur sociala medier fungerar och hade svårt att förstå vad dataövervakning på Facebook är. Okunskapen gjorde att respondenterna hade svårt att uttrycka sig om de var positivt eller negativt inställda till dataövervakning. Utöver detta, fann vi att de äldre värderar sin integritet olika beroende på vilken roll de har och hur de känner att de bidrar till samhället. De äldre måste göra en avvägning mellan att vara med i det digitala samhället och därmed riskera sin integritet online eller att avstå från sociala medier och riskera att hamna i ett utanförskap men inte utsätta sin integritet för risker. Utifrån respondenternas svar visade det sig att de värderar den sociala gemenskapen som finns på Facebook framför att skydda sin integritet. / The Study “To consider the integrity on social media” aims to how the elder generation negotiate their integrity and how it is affected by the dataveillance on social media. The study examines the elder generation in the age between 60 to 80 years on how they perceive integrity and dataveillance on Facebook. Over the past decade, internet use among the elderly has increased, while concerns about the online integrity have become an increasingly discussed topic, with incidents such as Cambridge Analytica and Brexit that raised awareness about integrity and dataveillance. The rapid development of digital media has contributed to a strong community, that the elderly wants to take part in, but finds it difficult to be a part of. The elder generation lacks the digital skills that is required, which creates a gap between the elderly and society. The theoretical framework of the study is based on Internet Privacy Concerns (IPC), Integrity Paradox and Westin´s theory. By using the method thematic analysis, we have studied the qualitative interviews and found themes that contribute to the analysis of the empirical research. The analysis showed that the elderly stands between being part of the social, digital community and jeopardize their online integrity or choosing to give up social media and risk ending up in exclusion but maintaining their integrity in safety. The study also found that the elderly lacks the digital knowledge that is required today to be a part of the digital community and have difficulties in understanding what dataveillance means and that it exists on Facebook.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utanförskapet som tema i Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia (1981). Uppsatsen analyserar hur romankaraktärernas utanförskap hänger samman med deras utveckling samt hur detta kan kopplas till den kvinnliga utvecklingsromanen som genre. Vidare undersöks huruvida utanförskapet kan ses som romanens tema, vilket även innebär att uppsatsen reflekterar över olika definitioner av tema som begrepp.  Uppsatsen utgår inte från någon särskild teori, till hjälp tas därför en rad olika verk som behandlar tidigare forskning av Agnes Cecilia - en sällsam historia samt Maria Gripes författarskap i stort. Skuggornas förtrogna (2000) av Ying Toijer-Nilsson och Sökande, spegling, metamorfos (1994) av Carina Lidström är de verk som används mest frekvent. För att synliggöra olika definitioner av tema som begrepp används Peter Hallbergs Litterär teori och stilistik (1972) och Christian Mehrstams artikel ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019).  Analysen redogör först för hur utanförskapet kommer till uttryck i romanen. Därefter framgår hur utanförskapet ligger till grund för karaktärernas personliga utveckling men även för själva händelseförloppet i romanen. Vidare behandlas romanen utifrån den kvinnliga utvecklingsromanen som genre, där riktas fokus mot relationen mellan mor och dotter vilket visar sig vara starkt kopplat till romanens utanförskap. / The purpose of this bachelor’s essay is to examine the exclusion as a theme in Agnes Cecilia (1981) by Maria Gripe. The essay is analysing the exclusion of the characters in the novel and the way this might be linked to their personal development, which leads the essay to a further focus: the female development novel as a genre. The essay also examines whether the exclusion can be seen as the theme of the novel, which makes the essay reflect on ways to define theme as a concept. The essay is not based on any theory, but previous research on Agnes Cecilia and the authorship of Maria Gripe are frequently used. Skuggornas förtrogna (2000) by Ying Toijer-Nilsson and Sökande, spegling, metamorfos (1994) by Carina Lidström are the ones of most importance. Litterär teori och stilistik (1972) by Peter Hallbergs and the article ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019) by Christian Mehrstam are both used to clarify different definitions of theme as a concept.  The analysis examines how the exclusion is expressed in the novel and the way this exclusion is the basis of the characters personal development, as for the course of events in the novel. Furthermore, the analysis focuses on the female development novel as a genre. The relationship between mother and daughter is especially highlighted, since it turns out to be strongly linked to the exclusion of the novel.

Den här studien handlar om utländska studenter från Mellanösterns upplevelser i sin integrationsprocess på ett svenskt universitet. Syftet med studien är att öka medvetenheten kring de svårigheter som de utländska studenterna möter i sin vardag när de studerar i ett annat land än sitt eget, för att kunna hjälpa dem till en bättre integration. Med hjälp av den hermeneutiska metodansatsen vill vi få förståelse för och komma närmare de utländska studenternas upplevelser kring integrationsprocessen på ett svenskt universitet. Vi har intervjuat tio universitetsstudenter som alla kommer från Mellanöstern de senaste åtta åren, intervjuerna skedde på det svenska språket. För att komma de nära är hermeneutiken bra då vi har följt den hermeneutiska spiralen med de tre tolkningarna, preliminära tolkningen, fördjupad tolkning samt en sista huvudtolkning. Genom den hermeneutiska spiralen har vi tolkat vårt material från varje del till att komma fram till en helhet, för att sedan titta på delar igen och komma till en ny helhetsbild. Detta har gjort att vi har tolkat och omtolkat till dess att vi har nått en mättnad för vår studie och kommit fram till ett resultat. Till vår hjälp i analysen använde vi oss av Antonovskys teori om Kasam, känslan av sammanhang, med dess begrepp, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har hjälpt oss att tolka vårt datamaterial då vi kopplade dessa till de utländska studenternas livsvärld. För att skapa en bredare bild i vår studie har vi läst tio artiklar som tidigare forskning tog upp inom ämnet, vilka visade på en del likheter och skillnader. Dessa tio artiklar kompletterade våra intervjuer på ett bra sätt. Det som framgår av resultaten i vår studie visar att de utländska studenterna kunde anpassa sig med tiden, även fast de hade utmaningar med språket, kulturen, studiemiljön samt utanförskap.

Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem. / The first quarter of 2023, there was 6098 individuals registered in prisons around Sweden. What they have in common is that they lack access to the internet and other digital technology. Prisoners are a group forced into a digital exclusion, as a result of the sentence they are serving. There is not much research today on societys' view of digital exclusion in this particular context. Based on that, the study's focus and research questions have been developed; 1) What built-in contradictions are there when it comes to the use of digital technology in Swedish correctional institutions? and 2) How can these contradictions affect the prisoners considering digital exclusion? The purpose of the study is to explore and critically review the Swedish Correctional Service's work with digital technology in release preperations, as well as how they work proactively to avoid digital exclusion. Previous research focuses on how other countires work with digital technology within Correctional Services, governing principles that should be followed, dilemmas that can exist with it and the relationship between social and digital exclusion. The study triangulates between three data collection methods; semi-structured interviews, document studies and one participatory observation. The result has shown both existing initiatives within the Correctional Service, but also a lot of opportunities, dilemmas and future hopes. The thematic analysis points to four different contradictions when it comes to digital technology for prisoners; 1) normality versus correction, 2) release preperation versus making further criminal activity impossible, 3) differentation versus equal treatment, and 4) digitization versus human encounter. The conclusion of the study is thus that all these elements should be considered in order to counteract digital exclusion while maintaining security and other important elements. The study contributes to identifying which contradicitions really exist and how they can be viewed from a perspective of digital exclusion, but there are also parts that the study does not cover. Further research should therefore focus more on the prisoners' perspective and how limitations and existing digital technology have actually affected them.

Abstract The objective of this artistic research has been to reflect on the conditions forfilmmakers in Sweden and identify expectations, contradictions and subjectpositions available for myself within this discursive field. As a point of departure,I use three letters of rejection that I have received during my two years as astudent at the Stockholm University of the Arts. The first rejection centers what experiences can be imagined for me, as animmigrant filmmaker. It juxtaposes experiences made in Iran and Sweden asopposite and impossible to combine. The second rejection is in relation to contentand story-telling, which raises questions about translation as a dimension of filmproduction. In this section, I argue that while it is my intention to make experiencesof hyper-absurdity in Iran penetrable for an audience in Sweden, too muchconcern over the audience may deteriorate the artistic process. The third rejectionconstructs myself and my fellow director as immigrant others, scrutinizing ourability to make a film in Swedish, about Swedish subjects. In this section, Iexplore the meaning of diaspora and how it shapes the conditions of filmproduction. The artistic research is summarized in the final section where I suggest anumber of strategies forward in order to move away from the taken-for-grantedrole of immigrant filmmaker(s). Key concepts: documentary film, diaspora, translation

Introduktion: För att få tillgång till hälsoinformation och digitalt hälsostöd är det idag nödvändigt att ha tillgång till internet. Hemlöshet är en multidimensionell fråga som är förknippad med dålig hälsa, inklusive kronisk och psykisk sjukdom, funktionella begränsningar, kognitiv nedsättning och eventuell beroendeproblematik, där strukturell hemlöshet blir allt vanligare. Syftet: syftet var att undersöka om det finns ett digitalt utanförskap bland hemlösa och att ge en förståelse kring hinder och möjligheter.  Metoden: som användes var en systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden var en induktiv tematisk analys av 20 artiklar. För att hitta relevanta studier använde avhandlingen specifika nyckelord för att söka i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet lyfte fram sex teman: demografiska kategorier, många hemlösa har tillgång till internet och mobil, instrumentell användning, m-hälsa, hinder och barriärer. Resultatet visade att ålder, kön och utbildning är viktiga faktorer, och bristande utbildning är den största faktorn till digitalt utanförskap. Slutsats: Studien undersökte hur hemlösa påverkas av digitalt utanförskap och fann att bristande utbildning och hög ålder hindrar deras användning av teknik, trots att de har tillgång till internet och mobiltelefoner. Studien visade också att hemlösa sällan använder teknik för hälso ändamål. För att öka inkluderingen av hemlösa på samhällsnivå bör det finnas fler offentliga miljöer och utbildning i teknologisk användning. / Introduction: To access health information and digital health support today, it is necessary to have access to the Internet. Homelessness is a multidimensional issue associated with poor health, including chronic and mental illness, functional limitations, cognitive impairment, and potential addiction issues, where structural homelessness is becoming increasingly common. Aim: The purpose was to investigate whether there is a digital divide among the homeless and provide an understanding of barriers and opportunities. Method: The method used was a structured literature review. The analysis method was an inductive thematic analysis of twenty articles. To find relevant studies, the dissertation used specific keywords to search PubMed and CINAHL. Results: The results highlighted six themes: demographic categories, many homeless have access to the internet and mobile phones, instrumental use, m-health, barriers and obstacles. The results showed that age, gender, and education are important factors, and lack of education is the biggest factor contributing to digital exclusion. Conclusion: The study examined how homelessness is affected by digital exclusion and found that lack of education and advanced age hinder their use of technology, despite having access to the internet and mobile phones. The study also showed that the homeless rarely use technology for health purposes. To increase the inclusion of the homeless at the societal level, there should be more public environments and education on technology use.

In this thesis, I aim to gain a deeper understanding of how integration projects are made, and work in reality based on the positions of different actors within a municipality. Through a qualitative interview study, the essay has explored how the integration project is viewed and how integration is implemented. Even though the project has had to go through challenges due to the pandemic, I have found in this study that in general the project is perceived as a positive project. I have also found that the great commitment within the municipality means that the respondents feel that they are on the way to successful integration. The integration is done through the meetings between the people, and this leads to a sense of meaningfulness and personal development. By volunteering and meeting newly arrived, the community is also strengthened. This means that the project actively works to counteract exclusion.