Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA är en kombination mellan fenomenologi och hermeneutik. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och postkolonial teori. Med sociokulturell teori analyserar jag delaktighetens och gemenskapens betydelse för lärandeprocessen bland nyanlända elever. Jag använder postkolonial teori för att analysera den postkoloniala ordningen i vår nutida skola. Jag har kommit fram till att nyanlända elever står inför en svår utmaning när de börjar skolan. Deltagarna upplevde att det var svårt att skaffa vänner, lära sig ett nytt språk och bli en del av samhället. Deltagarna upplevde både delaktighet och utanförskap i skolan och de har blivit utsatta för kränkning, stigmatisering och mobbning. Skolan hade en viktig roll i nyanlända elevers liv, speciellt under de första åren i Sverige eftersom nyanlända träffade jämnåriga och nya människor i skolan. Svenska språket är ett krav för att nyanlända ska klara sig och bli delaktiga i skolan. Det kräver lång tid för nyanlända elever att bli accepterade i skolan, lära sig ett nytt språk och anpassa sig till det nya landet. / The aim of this study is to illuminate and analyze how newly arrived adolescents describe their experiences of starting over in a new school, in a new land. The essay will explain and illuminate the refugee adolescents’ experiences of starting over in a new school and learn a new language and make new friends and what this challenge mean for them. The essay describes the language- and the school's impact on newly arrived students’ participation. My study is based on qualitative methods, based on interviews with six individuals who have the experience of being a newly arrived student. The analysis of the study was made with IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA is a combination of phenomenology and hermeneutic perspective. Theoretical premises are the socio-cultural theory and postcolonial theory. With socio-cultural theory I explain and analyze the participation and community importance for the learning process among newly arrived students. I use postcolonial theory to analyze the post-colonial order in our current school. I have found that newly arrived students are facing a difficult challenge when they start school. The participants experienced that it was difficult to make friends, learn a new language and become part of the community. The participants experienced both inclusion and exclusion in school and they have been exposed to violations, stigmatization and bullying. The school had an important role in the newly arrivals' lives, especially during the first years in Sweden because in school they meet peers and new people. Swedish language is a requirement for new arrivals so they will cope with life and get involved in school. It takes a long time for newly arrived students to be accepted in school, learn a new language and adapt to the new country.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås. Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande. Vidare framkommer att det kommunala uppföljningsansvaret från och med 1 januari 2011 överförts till den nystartade Arbetsmarknadsnämnden. Vilka följder detta får för arbetet med ungdomarna, om det innebär några förändringar eller förbättringar enligt revisionens rekommendationer, ger studien inte svar på då ansvariga politiker valt att inte medverka. Genom intervjuer med två borgarrådssekreterare framkommer att det saknas målformuleringar och visioner för arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret. Det finns heller inga resurser avsatta för arbetet i stadens budget 2011-2013. / This study examines the impact of an audit on the responsibility of municipal monitoring in the city of Stockholm. The report, which dates from 2009, gives the city auditor’s recommendations for how the process of following up youths between the ages of 16-19 can be streamlined. The auditor’s consider among other things that the city should prepare a proposal for the city council about the meaning of the municipal monitoring responsibility and how it can be better clarified. The auditor’s also observed that there is a need to develop forms of collaboration between the participants so that the youths could be offered more than just education. This is what the youths are currently being offered by Gymnasieslussen, however no one is actively searching out those individuals who either turn down the education or were not possible to contact. The results of this study demonstrate that the city has not complied with the auditor’s recommendation to give the council the foundation for a clarification. Furthermore, it appears that the responsibility of municipal monitoring was transferred from January 1, 2011 to the newly created Labour Council. The study does not answer questions as to what effects this has on the working with youths and it is unclear if changes and improvements could occur in accordance with the audit recommendations. Interviews which were conducted with two vice-Mayors found that a lack of goal formulation and vision exists regarding the responsibility of municipal monitoring. In addition there are no resources allocated for such work in the city’s budget from 2011-2013.

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women’s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations. The study focuses on highlighting techniques, qualifications, approaches and cooperation partners within organizations working with exposed women. The study has been related to the Swedish Social law, related reports, Motivational Interviewing (MI) and Constructivist counseling. The study shows that the professionals working with exposed women are using the Motivational Interviewing method and have a Constructivist approach. The study also shows that response when meeting exposed women, education, experience, knowledge of exposed women's vulnerability, and knowledge of women's options in the society are important qualifications. Finally the relevance between the conclusions of the study and the profession of educational counseling and career counseling are discussed. / Uppdrag och verksamheter som arbetar med utsatta kvinnor är alltmer vanligt i det svenska samhället. Både myndigheter och ideella organisationer arbetar aktivt för att öka de utsatta kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Arbetet är utformat genom varierande insatser och åtgärder. Studien visar att arbetet med de utsatta kvinnorna sker i samverkan mellan de inblandade parterna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka de professionella som arbetar med utsatta kvinnor i verksamheter, angående deras arbetsätt. Studien fokuserar på att lyfta fram metoder, kompetenser, förhållningssätt och samarbetspartners inom verksamheter för utsatta kvinnor. Undersökningen har relaterats till Socialtjänstlagen, anknytande rapporter, Motiverande samtal (MI) och den konstruktivistiska vägledningen. Studien visar att intervjupersonerna som arbetar med utsatta kvinnor arbetar utifrån samtalsmetoden MI och har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Vidare visar studien att bemötande, utbildning, erfarenheter, kunskap om kvinnors utsatthet samt kunskap om kvinnors valmöjligheter är viktiga kompetenser. Avslutningsvis diskuteras slutsatsernas relevans för studie- och yrkesvägledarprofessionen.

Purpose: The purpose of this study is to find out how much influence underlying factors have in connection to the internationalization of Born Global firms. Methodology: This study has a qualitative approach in which data is obtained mainly through interviews and secondary data which consists previous theories about the internationalization in small and medium sized firms and recent theories that entitle these firms as Born Global. Conclusion: Based on the existing theories and the qualitative data, we have concluded that the underlying factors for the Born Global firm’s internationalization are abilities and opportunities to create insidership in relevant networks. The most crucial underlying factors for Born Global firm’s internationalization are the ability to create processes to break old patterns of thoughts and the ability to ally with right partners. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur stor påverkan olika bakomliggande faktorer haft i samband med en internationalisering av Born Global-företag. Metod: Denna studie är av kvalitativ ansats där data har samlats in främst genom djupintervjuer och av tidigare teorier om små- och medelstora företags internationalisering samt senare teorier som benämner dessa företag som Born Global. Slutsats: Vi har utifrån befintliga teorier och empiri kommit fram till att bakomliggande faktorer som personliga förmågor och möjligheter behövs för att kunna skapa innanförskap i relevanta nätverk. De mest avgörande bakomliggande faktorerna för Born Global-företags internationalisering är förmågan att kunna skapa processer för att bryta invanda tankemönster samt förmågan att alliera sig med rätt partners.

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå. Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam – två känslor som är intimt förknippade med direkt våld. En central iaktagelse är att när människans möjligheter till gemenskap direkt eller strukturellt hämmas, skapas en sociopsykologisk miljö där riskerna för direkt våld intensifieras.

<p>Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över.</p> / <p>My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.</p>

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över. / My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.

Background: It´s obvious that stigma reduces life opportunities and make people act throughout an outcast role. Stigma enters spheres where it is made up to protect a group, but only results in painful feelings for the vulnerable. Individuals suffering from psychosis are exposed to discrimination because of fear and prejudices. These are applied upon individuals whereas they stigmatize themselves.  Aim: To investigate the experience of self-stigma and stigmas effects on life for patients suffering from psychosis. Method: 24 scientific articles have been used and analyzed together with Whittemore and Knalfs integrative method (2005) for the result in this literature review.   After formulating a problem literature has been searched, evaluated, and analyzed in four steps which are presented. The literature was found through databases, free searching compounds and through references. As a theoretic framework the figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag has been used.  Results: The psychiatric contact, to be a psychiatric patient and being labeled with a psychiatric diagnosis affected the way individuals labeled themselves. Individuals wanted to be seen as unique and listened to. The diagnosis contributed to feelings of shame and affected self-esteem and self-ability. Through acceptance of the disease participants could become something different than just a patient in the psychiatric services. Through other people the participant’s self-image could be built up. Social stigmas were described in all levels of society and also within the family. Relationships were important and a link to live a normal life and recover. Normality was desirable and said to occur through activities such as work and studies. Discussion: Was discussed through relevant research and Anette Erdners figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag.

Inledning ADHD är en neuropsykiatrisk störning som tillhör spektret av neuro-kognitiva funktionsstörningar och den ökar risken för att hamna i kriminalitet senare. Individer med denna störning kan vara inkapabla att styra sina impulser vilket gör att individerna med problematiken inte har ett funktionellt konsekvenstänk. ADHD är också något som ökar risken för missbruk och destruktivt beteende. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar användes i studien för grunden till resultatet. Artiklarna granskades och bearbetades för att få en så stark tillförlitlighet som möjligt. Databasen som användes var Pubmed och träffarna enligt sökorden var många men de slutligt inkluderade studierna valdes ut noggrant utifrån avgränsning av syften samt relevansen för det valda området. Syfte Litteraturstudiens syfte var att ta reda på kopplingen mellan diagnosen ADHD samt risken för kriminellt beteende senare i livet. Resultat Diagnosen ADHD uppvisade ett tydligt samband med senare missbruksproblematik och personer med denna diagnos hade klart oftare tvångsvårdats under sin barndom eller ungdom och hade även under sitt liv suttit oftare än andra i fängelse på grund av kriminella gärningar och hade fler rubriceringar i brottsartiklarna. De ungdomar med ADHD och utvecklat missbruk hade presterat sämre på prov och tester i skolan och visat sämre kognitiva resultat än de ungdomar som inte hade diagnosen ADHD. Diskussion Tydliga resultat var gemensamma för många av de valda artiklarna då det fanns ett tydligt samband mellan diagnosticerad ADHD och kriminellt beteende senare i livet. Flera av artiklarna tar upp att ungdomar med diagnosen ADHD har uppenbara problem i skolgången och att detta i sin tur leder till utanförskap samt dålig social anpassning. / Introduction ADHD is a neuropsychiatric disorder belonging to the spectrum of neuro-cognitive functional that increases the risk of getting into crime later in life. Individuals with the disorder may be incapable of controlling their impulses, which means that the individuals with the problem is not capable of evaluating consequences of his/her behavior. ADHD is also something that increases the risk of becoming a victim of abuse and destructive behavior Method A literature review with 10 knowledge-based articles was used in the study for the basis of the result. The articles were reviewed and processed to obtain as strong a reliability as possible. The database launched was Pubmed which gave many hits according to the keywords but the included studies were carefully selected based on the delimitation by the aim of the study and the relevance of the chosen area. Purpose The aim of the work was to explore the connection between the diagnosis of ADHD and subsequent risk of criminal behavior. Results Adolescents diagnosed with ADHD showed a clear increased risk of developing addiction problems. The ADHD symptoms had often become more difficult during childhood or adolescence and persons with ADHD were also more probably imprisoned as adults. The most common drugs that were used by the individuals with ADHD and had developed addiction were stimulants such as alcohol and benzodiazepines. The adolescents with ADHD and developed addiction had performed significantly poorer in tests and in school and showed poorer results than those who had not diagnosed ADHD Discussion Clear results were common to many of the selected articles as there was a clear correlation between ADHD and risk of becoming a victim of abuse and subsequent criminal behavior. Several of the articles mention that young people with the diagnosis of ADHD have obvious problems in gaining education and that this in turn leads to exclusion and poor social adaptation