Information kring mobbing och utanförskap är viktig men kan ofta upplevas som torr och ointressant. Detta kandidatarbete utforskar fantasyillustrationer som ett sätt att hantera svårare ämnen genom berättande och underhållning. Jag har forskat kring berättande och fantasygenren som verktyg för att kunna diskutera svårare ämnen på ett mindre konfronterande och mer lättmottagligt sätt samt hur illustration kan användas som ett medium för att berätta. Detta har lett till min gestaltning, en fantasyberättelse om mobbning och utanförskap vid namn ”Himlen, Havet och Riddaren”. Jag har samarbetat med Lotusmodellen och deras Trygga Klassen arbete för att utveckla en berättelse och sedan genom en process av konceptarbete utvecklat karaktärer och en visuell värld av unga riddare på en ö i ett grönt hav. Jag har använt mig av storyboarding och ett flertal illustreringsbaserade berättarmetoder som färgmening och komposition för att skapa en berättelse som är tydlig trots att den saknar text eller berättare. Jag har testat och använt digitala illustrationsmetoder för att arbeta effektivt och hinna med ett stort arbete under kort tid. Resultatet är en video bestående av 36 illustrationer som tillsammans bildar en berättelse som visualiserar mobbing och utanförskap med ett positivt budskap och en stämning som förstärks med timing, ljudeffekter och musik. / Information about bullying and exclusion is important but can often be perceived as dry and uninteresting. This bachelor thesis explores fantasy illustrations as a way to deal with more difficult topics through storytelling and entertainment. I have researched storytelling and the fantasygenre as a tool for discussing more difficult topics in a less confrontational and more receptive way as well as how illustration can be used as a medium for storytelling. This has led to my design, a fantasy story about bullying and exclusion called “Himlen, Havet och Riddaren”. I have collaborated with Lotusmodellen and their Trygga Klassen work to develop a story and then through a process of concept art developed characters and a visual world of young knights on an island in a green sea. I have used storyboarding and a number of illustration-based storytelling methods such as colour meaning and composition to create a story that is clear even though it lacks text or narrator. I have tested and used digital illustration methods to work efficiently and get a great deal of work done in a short time. The result is a video consisting of 36 illustrations that together form a story that visualizes bullying and exclusion with a positive message and a mood that is enhanced with timing, sound effects and music.

This study aims to examine young Swedish people's experiences of living in an intermediate situation as multicultural personS in a society where the social norms are being white and "Swedish". The intermediate situation is described as the feeling of being from two different cultures yet not being a part of either.

Studien syftar till att få en ökad förståelse för antisemitiska hatbrott i Sverige, genom att undersöka främlingsfientlighet och rasistiska hatbrott mot personer med judisk bakgrund. Tidigare forskning konstaterar att antisemitiska hatbrott har ökat de senaste åren, dock finns det begränsat med vetenskaplig forskning om antisemitismen i Sverige, särskilt kvalitativa studier. För att besvara studiens syfte så har tio intervjuer genomförts och urvalet har skett genom kontakt med judiska organisationer. Studiens resultat visade att samtliga respondenter anser att antisemitismen har blivit mer påtaglig och mer utbredd i samhället än tidigare, vilket bidrar till att de måste hålla en låg profil för att inte bli utsatta. Det framkom även en oro inför framtiden och att kunna leva som jude. En förändring måste ske enligt respondenterna, lagstiftningen behöver justeras för att fler ska våga och orka anmäla de incidenter som inträffar. Skolor behöver mer kunskap för att agera och ta ansvar för problemet. Media behöver hitta sätt för att rapportera om konflikten i Mellanöstern utan att det påverkar enskilda judar. Alla i samhället behöver ta ansvar för att öka acceptansen för olikheter. Mer forskning behövs för att identifiera hur Sverige ska arbeta preventivt mot hatbrott för att trygga alla individer. / The study aims to create an increased understanding of anti-Semitic hate crimes in Sweden, by examining xenophobia and racist hate crimes againgst people with a Jewish background. Previous research states that anti-Semitic hate crimes have increased in recent years, however there is limited scientific research on anti-Semitism in Sweden, especially qualitative studies. To answer the purpose of the study, ten interviews were conducted and the selection was made, through contact with Jewish organizations. The results of the study showed that the participants believes that anti-Semitism has become more apparent and more widespread in society than before, which contributes to the fact that they must keep a low profile in order to not be exposed. There was also concern about the future and being able to live as a Jew. According to the participants a change needs to take place, the law needs to be adjusted so that more people dare and have the strenght to report the incidents that occurs. Schools need more knowledge to act and take responsibility for the problem. The media needs to find ways to report on the conflict in the Middle East without affecting individual Jews. Everyone in society needs to take responsibility for increasing acceptance of differences. More research is needed to identify how Sweden should work preventively against hates crimes to secure all indivuduals.a

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

In the wake of the increased digitalisation of the Swedish society, people who experience difficulties to utilise digital services turn to the public library for assistance. As a result, questions concerning how and to what extent the public library is supposed to support people in need of digital services is raised amongst the public library staff. The purpose of this thesis is thus to examine public library managers understanding of what role the institution should uphold in the midst of the depicted development, and how they enact in order to implement the defined role within the organisations they manage. The findings are based on qualitative interviews with seven public library managers from different municipalities i Västra Götalandsregionen. The interviews were transcribed and analysed using qualitative content analysis methodology, and the results were interpreted by means of Shaffer’s (2018) criterias for social sustainability within public library organisations. The findings display that the public library managers perceive a direct link between the Swedish library act and the role as information supplier and tutor of people in need of digital support. In order to utilise this understanding, the public library managers undertake various actions including securing good communications with staff, users and local politicians, facilitation of adequate training for staff members etc. while trying to establish above­named role, chiefly amongst the employees. Measured against Shaffer’s criterias and against literature on the viewpoints of librarians, users and politicians, these actions may have positive as well as negative effect on the public library’s social sustainability.

Syftet med vår studie var bland annat att undersöka vilken uppfattning “de stulna barnen” har på sin identitet samt deras syn på internationell adoption. En annan aspekt var också att utreda intervjupersonernas upplevelser av den hjälp och det stöd de fick av samhället isamband med att oegentligheterna uppdagades. Men framför allt ville vi belysa den situationde adopterade befinner sig i efter att de har fått reda på att de adopterats bort från sinarespektive familjer utan föräldrarnas medgivande. Den metod vi använt för att genomföra vår studie är kvalitativ analys, med induktivt förhållningssätt, där det empiriska materialetbestår av intervjuer med tre personer som blivit adopterade från Chile under 1970- och 1980-talet. Intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Deteorier som valdes för studiens analysdel är Eriksons och Stiers teorier omidentitetsutveckling, Cullbergs kristeori samt Goffmans teori om stigma. Vi bestämde oss fördessa för att fördjupa förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina adoptionshistorier. Våra slutsatser av denna studie är att samhället brustit i samband med att de misstänkta illegala adoptionerna från Chile uppdagades. De drabbade borde fångats upp och erbjudas adekvat hjälp och stöttning. De har istället fått söka stöttning genom föreningen Chileadoption.se och genom andra med liknande historier. Staten borde, enligt intervjupersonerna, ändå ta sitt ansvar då det är på grund av bristande rutiner och processer som de illegala adoptionerna har kunnat genomföras. Vi kan även se att våra intervjupersoner på olika vis har ändrat sin syn på internationell adoption efter att de själva har fått reda på sanningen om att de blivit stulna från sina biologiska föräldrar. Sammantaget hittar vi likheter såväl som skillnader på hur våra intervjupersoner upplevt sina liv som adopterade utifrån identifierade teman så som; tacksamhet, utanförskap, identitet och samhörighet. / The purpose of our study was, partly to investigate what perception "the stolen children" have of their identity but also their views on international adoption. We were also interested in examining the interviewees' experiences of help and support from society when their regularities were discovered. But above all, we wanted to shed light on the situation the adoptees find themselves in after they have found out that they have been adopted away from their respective families without the parents' consent. The method we used to conductour study is qualitative analysis, with an inductive approach, where the empirical materialconsisted of interviews with three people who were adopted from Chile during the 1970sand 1980s. The interviews were analyzed using thematic analysis. The theories chosen forthe study's analysis are Erikson's and Stier's theories of identity development, Cullberg's crisis theory and Goffman's theory of stigma. We decided on these in order to be able to further discuss the interviewers' experiences of their adoption stories and experiences. Our conclusions from this study are that society has failed in connection with the discoveryof the suspected illegal adoptions from Chile. The victims should have been offered adequate help and support. Instead, they have had to seek support through the association Chileadoption.se, and through others with similar stories. The state should, according to the interviewees', have taken its responsibility, as it is due to their lack of routines and processes that the illegal adoptions have been able to continue. We can also state that our interviewees have changed their view on international adoption after they themselves found out the truth about the actual facts, i.e. that they were stolen from their biological parents. Overall, based on identified themes such as; gratitude, exclusion and identity and belonging, we find similarities, but also differences, in how our interviewees have experienced their lives asadopted.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de svårigheter som unga vuxna upplever när de försöker begränsa sin användning av sociala medier och hur dessa svårigheter kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att unga vuxna använder olika strategier för att minska sin användning av sociala medier. Samtidigt befinner de sig i en dragkamp mellan att vilja begränsa sin användning ytterligare och en rädsla för att hamna utanför. När unga vuxna begränsar sociala medier uppstår svårigheter och konsekvenser såsom förlorad kontakt med vänner, förlorad tillgång till information och minskad kommunikation. I analysen används Habermas teori om systemets kolonisering av livsvärlden för att analysera hur sociala medier tränger in i den personliga sfären och påverkar det sociala livet. Detta fenomen understryker ett maktförhållande mellan individen och de sociala medieföretagen. Här används Foucaults perspektiv på makt och motstånd för att analysera de maktförhållanden som påverkar unga vuxnas användning och de strategier som tillämpas för att stå emot detta inflytande. Även i livsvärlden förekommer maktkamper av olika slag; eftersom den höga användningen har blivit norm i samhället skapas ett grupptryck från vänner, familj, arbetsgivare och klasskamrater, som också påverkar unga vuxnas användning. / The purpose of this thesis is to better understand the difficulties experienced by young adults when they try to limit their use of social media, and how these difficulties can be understood from a power perspective. We have conducted eight qualitative interviews. The results show that young adults use different strategies to limit their use of social media. Still, they are caught in a struggle between wanting to limit their use further and a fear of missing out. Leaving social media means that they face a variety of consequences, such as loss of friends, communication, and access to information. In the analysis, Habermas’ theory colonization of the lifeworld is used to analyze how social media penetrate the personal sphere and affect social life. This phenomenon indicates a power relationship between the individual and the social media companies. Foucault’s perspectives on power and counter-power are here used to analyze how this exercise of power affect young adults’ use and the strategies used to resist this influence. There are also power struggles taking place in the lifeworld; due to social norms within the group, friends, family, employers, and classmates create a pressure on young adults to use social media.

ABSTRACT The issue of integration and working status of migrants from Somalia has been a topic of discussion in recent years. Looking into working Somali women's experience with social belonging this study hopes to offer a bigger understanding of the factors they believe have a part in their possible inclusion and exclusion.  This study aims to investigate and observe how the first generation of women migrants of Somali descent experience social exclusion and social belonging in Swedish society. The role of various factors such as housing, ethnicity, attitudes, religion and culture in women's social belonging is examined as well as which of these factors contribute to and hinder their inclusion in Swedish society. The study has been conducted through the use of interviews and a deductive analysis. The results have been analyzed through the lenses of social identity theory and intersectionality theory.  When presenting the results of the interviews it was found that the participants experienced social exclusion because of their religion, skin color and residential area. They have experienced this in their work, when integrating within the society and when living their day-to-day life. Their perceived feeling of social belonging was mostly due to their participation in the workforce as well as their knowledge about Swedish culture and language. / SAMMANFATTNING  Integreringen av migranter från Somalia och dess arbetsstatus har varit ett omtalat och omdiskuterat ämne den senaste tiden. Vilka faktorer försvårar för denna invandrargrupp att integreras i samhället och vilka hinder upplever de? Denna studie syftar till att undersöka och observera hur den första generationen kvinnliga migranter av somalisk härkomst upplever socialt utanförskap och social tillhörighet till det svenska samhället. Olika faktorer som bostadsområde, etnicitet, attityder, religion och kultur och dess roll för kvinnornas sociala tillhörighet undersöks samt vilka av dessa faktorer som bidrar till och hindrar deras tillhörighet i det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och deduktiv analys. Resultatet har analyserats med hjälp av social identitetsteori och intersektionalitetsteori. Resultatet från intervjuerna visade att deltagarna upplevde utanförskap på grund av sin religion, hudfärg och bostadsområde. Detta har de upplevt på sina arbetsplatser och ute i samhället under deras vardagliga liv. Deras upplevda känsla av social tillhörighet berodde mest på deras deltagande i arbetsmarknaden samt deras kunskaper om den svenska kulturen och språket.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer