Bakgrund: Digital teknik kan skapa möjligheter för ökad hälsa och välbefinnande för äldre men en betydande andel personer över 65 år deltar inte på lika villkor i det digitala samhället vilket kan få konsekvenser för deras hälsa och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka seniorers tankar om digital teknik samt dess inverkan på deras upplevda hälsa och delaktighet. Metod: Tio seniorer mellan 67–90 år från olika geografiska områden i Sverige, med varierande erfarenheter av digital teknik deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer med en induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anpassningen till och nyttjandet av digital teknik skilde sig mellan deltagarna och berodde på olika individuella och samhälleliga faktorer såsom attityder och förmågor, upplevt behov av tekniken, ekonomiska förutsättningar samt socialt stöd och digital support. Hos några deltagare förekom känslor av utanförskap och upplevda svårigheter att ta del av viss samhällsservice till exempel att använda eHälsotjänster, få information eller sköta bankärenden. Andra deltagare beskrev hur den digitala tekniken förenklade vardagen, bidrog till ökad hälsa, delaktighet i hälso- och sjukvården, social samvaro och fritidsaktiviteter. Slutsats: För att seniorer ska ges jämlika förutsättningar att åldras med bibehållen hälsa och delaktighet behöver de inkluderas i det digitala samhället. Därför krävs en fortsatt utveckling av strategier, metoder och teknik som ökar seniorers digitala kompetens och möter deras olika behov av digitala verktyg och tjänster i sin vardag. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Syftet med denna studie är att göra en kvalitativ textanalys och bildanalys av Elias och Agnes Våhlunds böcker Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). Studien undersöker böckernas text- och bildinnehåll utifrån ett värdegrundsperspektiv, med inriktning på litteraturens karaktärer. Vidare diskuteras böckerna i anknytning till läroplanens värdegrundsuppdrag och hur de kan tillämpas i undervisningen för att belysa värdegrunden. Min studie tillämpar en kvalitativ textanalys och bildanalys, samt tolkningstraditionen hermeneutiken. För att kunna undersöka mina två utvalda böcker, med inriktning på litteraturens karaktärer, utifrån ett värdegrundsperspektiv tillämpas, bland annat, pedagogikprofessorn Gunnel Colneruds tolkning av värdegrundens fem grundläggande värden. Slutsatsen av studien är att värdegrundens fem grundläggande värden synliggörs i Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). De utvalda händelserna synliggör: Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män och Solidaritet mellan människor. Slutsatsen är att böckerna Ensam och Vargen kommer kan användas i undervisningen för att belysa värdegrunden då värdegrundens fem värden synliggörs hos karaktärerna i de utvalda händelserna.

Denna studie syftar till att diskutera framställningen av barn med hörselnedsättningar i barnlitteratur och även de konsekvenser som dessa framställningar kan ha på läsare. Studien är utförd genom användningen av några utvalda motiv som grund, för att beskriva framställningen av huvudkaraktärerna i böckerna Superdövis och Dylan Grönöga och jag. Studien är endast avsedd att fungera som ett exempel på hur framställningar kan se ut i barnlitteratur och är inte generaliserbar till annan barnlitteratur. De teorier som har legat till grund för denna studie är en litteratursociologisk, mimetisk teori och ett genusperspektiv har även applicerats på studiens komparativa avsnitt. Resultaten av studien visar att de valda motiven för denna studie gick att urskilja i antingen båda eller ett av de valda verken. Framställningarna av huvudkaraktärerna var i stor grad blandat med positiva och negativa aspekter och på så sätt även väldigt realistiska framställningar. Studiens resultat visar även i den komparativa delen av analysen, att framställningarna är jämlika och att varken flickan eller pojken framställdes på ett mer positivt eller stärkande vis än den andra.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet.Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet. Teoriavsnittet ger en inblick i problematiken kring arbetslöshet, mekanismer bakom problemet samt kunskap om potentiella åtgärder. Studien är uppdelad i två olika delar. Den första delen är av traditionell uppsatskaraktär där olika sociala innovationer i syfte att minska arbetslösheten jämförs, analyseras och diskuteras. Den andra delen, som grundar sig på denna analys, är ett konkret pilotprojekt som tagits fram med en större konsultfirma för att försöka hitta former för framtida applicering av sociala innovationer i företagets löpande arbete.Studien är av kvalitativ natur där det empiriska materialet grundar sig på intervjuer medrepresentanter från relevanta företag och organisationer. Intervjuerna har bearbetats och analyserat med hjälp av de valda teorierna. Som komplement har ytterligare empiriskt material i form av litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar bearbetats och analyserats. Resultatet av studien visar hur sociala innovationer på olika sätt kan motarbeta arbetslöshet, på såväl lokal som nationell nivå. Det går att identifiera såväl likheter som skillnader mellan de olika företagens/organisationernas strategier. En stor problematik tycks vara ovetskapen om varandra. Pilotprojektet grundar sig därför på en kunskapsworkshop, där aktörer kan dela med sig av sina kunskaper för att på så sätt underlätta för varandra. / As a part of our modern sustainability approach, social sustainability has played an important role. An obvious obstacle to overcome in the search for a social sustainable development isunemployment. Unemployment may lead to social exclusion, which creates a segregated andunsustainable society. The following paper investigates how companies and private organisations can work in order to reduce the social exclusion caused by unemployment. Through social innovations, the search for methods to reduce unemployment and hence social exclusion, can be motivated.The paper uses theories connected to social sustainability in general and social innovations,unemployment and social exclusion in particular. The theoretical chapter sheds light on theproblems related to unemployment, mechanisms behind the problem and knowledge about potential counter actions. The paper is divided into two different parts. The first part is a traditional essay in which different social innovations with the common goal to reduce unemployment is compared, analyzed and discussed. The second part, which is based on this analysis, is a suggestion for a future project together with a larger consulting firm, to search for new methods for future applications of social innovations in the firm’s ongoing work.The paper uses a qualitative approach, the empirical material is based on conducted interviews with key persons from relevant companies and organisations. The interviews have been processed and analyzed along with our chosen theories. As a complement, additional empirical material in terms of literature, various reports and scientific articles have been processed and analyzed.The result of the paper indicates how social innovations, on both local and national level, can work against unemployment. Both similarities and differences are identified between thecompanies/organisations strategies. A problematic factor seems to be that thecompanies/organisations are unaware of each other. Our project therefore suggests a workshopwhere relevant actors can exchange knowledge in order to help each other.

Ensamhet är ett stort och komplext samhällsproblem som upplevs i alla åldrar. Trots detta är ämnet tabubelagt och någonting som många inte pratar om. Upplevelsen av ensamhet kan infinna sig både i bristen på fysisk närvaro av andra och i närvaron av andra. Att känna sig ensam i sociala sammanhang kan vara en smärtsam upplevelse och ett av de mest förekommande sociala sammanhangen är med vänner. Därför är synen på vänskap relevant att lyfta i diskussionen om ofrivillig ensamhet. Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska individers upplevelser av ofrivillig ensamhet i vänskapssammanhang. Den inriktar sig på att beskriva olika typer av ensamhet, orsaker till ensamhet, syn på vänskap samt åtgärder mot ensamhet. Studien använder sig av socialpsykologiska teorier om ensamhet, sammanhang och självbild för att tolka respondenternas upplevelser. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes i Skaraborg med vuxna i åldern 39-59 år om deras upplevelser av ensamhet. Resultatet visar att ensamhet kan upplevas på olika sätt där ensamhet bland andra är den mest upplevda typen av ensamhet. Studien identifierade även att ensamhet orsakas av utanförskap sedan barndomen och att ett stort socialt nätverk var önskvärt för att fylla behoven om socialt umgänge. Den främsta efterfrågade åtgärden mot ensamhet var samhällsinsatser. / Loneliness is a wide and complex societal problem experienced in all ages. Despite this, the subject is taboo and something that many people do not talk about. The experience of loneliness can appear both in the lack of physical presence of others and in the presence of others. Feeling alone in social contexts can be a painful experience and one of the most common social contexts is with friends. Therefore, the view of friendship is relevant in the discussion of involuntary loneliness. The purpose of this qualitative study is to explore individuals' experiences of involuntary loneliness in the context of friendship and focuses on describing different types of loneliness, causes of loneliness, views on friendships and measures of loneliness. The study uses social psychological theories about loneliness, context and self-image to interpret the experiences of the respondents. 10 semi-structured interviews were conducted in Skaraborg with adults aged 39-59 years old about their experiences of loneliness. The result showed that loneliness can be experienced in different ways, where loneliness among others is the most experienced type of loneliness. The study also identified that loneliness is caused by exclusion since childhood and that a large social network was desirable to fulfill the need of social interaction. The main requested measure against loneliness was community interventions.

Digitalt inkluderingsarbete inom offentlig service, alltså arbetet för att alla medborgare skall ha tillgång till den digitala offentliga service som erbjuds, har blivit en kritisk faktor när digitala förändringar sker i allt större omfång. Denna studie undersöker tjänstemännens roll i den svenska offentliga sektorn för att främja digital inkludering, ett viktigt arbete i en alltmer digitaliserad värld. Den digitala inkluderingen handlar om att tillgodose möjligheterna för alla, oavsett förutsättningar, att genom digitala verktyg kunna nyttja offentliga tjänster. Genom Lundquists (1992) teori förstå, kunna och vilja tillsammans med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket belyser studien både möjligheterna och utmaningarna de möter i implementeringen av digitala reformer inom den offentliga sektorn. Resultaten visar en variation i möjligheter och hinder såsom effektivare handläggningstider men också hinder i form av bristande motivation hos medborgare och möjligheter till bättre intern kommunikation. Resultatet understryker behovet av ett tvärsektionellt samarbete för att framgångsrikt implementera digitala tjänster och bidra till en mer inkluderande digital framtid. / The work with digital inclusion within public services, which focuses on ensuring that all citizens have access to the digital public services, has become a critical factor as digital transformations increasingly occur within the public sector. This study examines the role of civil servants in the Swedish public sector in promoting digital inclusion, an important endeavor in an increasingly digitalized world. Digital inclusion is about ensuring the opportunities for everyone, regardless of their conditions, to use digital tools to access public services. Using Lundquist’s (1992) theory of understanding, ability, and willingness, along with qualitative semi-structured interviews with civil servants from Arbetsförmedlingen, Skatteverket and Försäkringskassan, this study highlights both the opportunities and challenges they face in implementing digital reforms within the public sector. The results show a variation in opportunities and barriers such as more efficient processing times, but also obstacles in the form of lack of motivation among citizens and possibilities for better internal communication within the authorities. The results underline the need for cross-sectional cooperation to successfully implement digital services and contribute to a more inclusive digital future.

Studiens fokus ligger på att samla in flyktingars upplevelser och erfarenheter för att ta reda på vilka utmaningar som flyktingar går igenom i sin integrationsprocess. Forskning visar att invandrare har ett sämre levnadsvillkor jämfört med infödda svenskar och blir diskriminerade på arbetsmarknaden på grund av deras etnicitet. Studien görs genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som fokuserar på flyktinggrupper från Afghanistan och Syrien som har störst antal flyktingar i Sverige. Namnet på respondenter har bytts för att skydda deras integritet.  Med hjälp av vetenskapliga artiklar som förklarar begreppen integration, segregation, etnicitetsteori och intersektionalitetsteori, samt tidigare forskning om socialt utanförskap och diskriminering, analyseras insamlade data genom intervjuer för att svara på studiens frågeställningar. Frågeställningar handlar bland annat om hur flyktingar beskriver sin integrationsprocessen i det svenska samhället samt vilka hinder och framgångsfaktorer de identifierar. Resultatet av studien visar att flyktingar blir diskriminerade på arbetsmarknaden. Flyktingar lever i ett socialt utanförskap vilket betyder att de har svårigheter att knyta kontakt med svenskar. Respondenterna nämner att alla i samhället ska bli respekterade och vara inkluderade oavsett vad man har för bakgrund. I resultatet framkommer det även vikten av rättigheter och skyldigheter samt samhörighetskänslan bland respondenterna.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem. För att förstå mina informanters upplevda utanförskap diskuterar jag vad det är de känner sig utanför och i vilka situationer utanförskapet blir aktuellt. Upplevelsen att vara utanför det svenska kan i sin tur skapa andra identiteter och tillhandahålla nya gemenskaper. / The purpose of this thesis is to give an account of how four Swedish Somalis view Swedishness and to examine possible obstacles they identify to be considered as Swedish. I have examined how they look at their identities and how this relates to how they view home and homeland. I show that my informants responds to Swedishness in partially varying ways and that there are also several common ways of reasoning among them. Becoming totally Swedish is something my informants both choose not to be and something they do not feel they have the opportunity to become. How my informants consider themselves is highly dependent not only of others' dealing with them, but also what they suppose others think of them. In order to understand my informants perceived exclusion, I discuss what they feel excluded from and in which situations the exclusion comes into question. The experience of being excluded from Swedishness can in turn create other identities and provide new solidarities.

Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet. Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling. / This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality. The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals. Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.

The aim of this study was to examine Swedish hiphop-artists’ view on conditions in the suburbs and to find out what their music represent, and to reach an understanding about whether social movements exist in suburbs. The study was based on qualitative interviews with hiphop-artists’ whose music had a connection to suburbs. The artists had different ages, gender and residential area. Six of the interviews were conducted through video calls and one of them through a physical interview. The questions were made up through a framework before the interviews and our choice of interview approach enabled us to ask additional questions. The result showed that the conditions in the suburbs were characterized by community and love. It also showed that residents had difficulties because of their life choices and it affected their possibilities regarding to school and work. Further the hiphop-artists’ music was described as a reality portrayal or as a way to express their feelings. Some of them also felt responsible as role models, wanted to affect others, had the music as an interest and some just wanted to convey real experiences. The analysis was based on Eyerman and Jamison (2005) perspective about social movements, which means that a group collectively joins and acts to change existing conflicts and problems in society. As a conclusion the hiphop-artists’ experience racism from the society which affect them and their music. Another conclusion is that it exists a social movement in the suburbs and can be understood by the hiphop-artists’ descriptions of the suburbs conditions.