I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

<p>Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.</p>

Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.

During the study's first stage we noticed that the Swedish term ” utanförskap” was constructed for political purposes, the term’s ambiguity what was first raised our interest. Therefore the aims of this study was to examine how social workers at the social welfare office and the labor market related project Framtid Kronoberg  as well as politicians within the administration of Arbete &amp; Välfärd (Work &amp; Welfare) relates to utanförskap as a social phenomenon. The study’s second aim was to examine how the aforementioned persons consider utanförskap to be counteracted among young adults. The study has shown that the interviewees have different opinions regarding the meaning of utanförskap. Furthermore the study shows that there is a consensus regarding activation as the solution for utanförskap through either employment or by attending labor market related activities. The study has also shown that the activation requirements made by the politicians of the administration, with the purpose of placing young adults on social welfare in labor market activities consists of continuous controls and sanctions when deviation is noted.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and analyze what girls with ADHD say they experienced during their school time. The study will also answer the questions of issues; how did the girls say they were treated by their teachers and classmates and which pedagogical experiences can we learn from their statements? Method: In order to investigate this, six semi structured interviews were carried out. I decided not to interview girls in their school age, but women with ADHD who has already graduated, since I believe it can be very sensitive for young girls to talk about the subject and they are not able to give the overall perspective on their school time that I was looking for. Result: The results of the interviews shows that all of the women felt misunderstood during their childhood and they all had bad experiences from school. Conclusion: One of the conclusions of this study is that there are not sufficiently knowledge about girls with ADHD and many of them are not diagnosed until they are grown up which leads to that the girls does not get the support they need in school.

Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur förskollärarna som arbetar i åldrarna 3-5 år väljer att arbeta med barns vänskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vänskap för barn har stor betydelse för deras välbefinnande. Frågeställningar som vi söker svar på i vår uppsats är på vilket sätt genomför förskollärarna ett arbete med barns vänskapsrelationer i förskolan, om förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer är ett arbetsområde att prioritera i förskolan samt vad förskolläraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vänskapsrelationer. Vi söker svar på frågorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollärare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgångspunkt utgår vi från teorier om vad vänskap är för små barn och vilken betydelse vänskap har för barnen. Eftersom förskollärarna ska vara en del i barns vänskapande måste de förstå relationerna mellan barnen utifrån barnens egna termer. Vårt resultat visar att den aktuella förskolan bedriver ett arbete med barns vänskapsrelationer genom att ha ett tema och andra olika aktiviteter såsom drama och boksamtal. Resultatet visar även att förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer bör prioriteras och att deras egen roll i barns vänskapande är av stor betydelse. Det är svårt att bedriva ett vänskapsarbete om arbetslaget har olika syn på vad vänskap är. Därför spelar det ingen roll hur mycket förskollärarna talar om för barnen hur de ska bete sig och vara som en vän om inte förskollärarna kan visa på dessa egenskaper själva, för förskollärarna fungerar som förebilder för barnen. / The purpose of this paper is to seek answers to how the preschool teachers who work with children aged 3-5 years choose to work with children's friendships in preschool, because previous research shows that more and more children are in preschool and friendship for children is very important for their welfare. Questions that we attempting to answer in this paper is how preschool teachers work with children's friendships in preschool, if the preschool teacher believes that children's friendships are a range of priority in preschool and how preschool teacher thinks about his own involvement in children's creation of friendships. We are looking for answers to the questions by making a qualitative interview with a preschool teacher and observations as a complement to the interview. As a theoretical starting point, we use theories about what friendship is for children in early years and the importance of friendships for children. Since preschool teachers should contribute to children making friends, they must understand the relationships between the children from children's own terms. Our results show that the current preschool worked with children's friendships by having a theme, and other various activities such as drama and discussions of literature. The results also show that preschool teacher believes that children's friendships should be valued and that their own role in children's friendship is of great importance. It is difficult to manage a friendly work if the team has different views on what friendship is. Therefore it doesn´t matter how much preschool teachers tells the children how to behave and how to be a friend if not preschool teachers can´t demonstrate these qualities themselves, because the preschool teachers serve as role models for children.

<p>Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet.</p><p>Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling.</p> / <p>This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality.</p><p>The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals.</p><p>Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.</p>

Social enterprises are in some contexts considered to be a solution of social exclusion. Studies have tried to reach a deeper understanding of the relatively new phenomenon 'work-integrating social enterprises' by asking questions like 'what is a social enterprise?'. The purpose of this research is to create a greater understanding of how social enterprises can enable and/or restrict work-integration. Data is collected through qualitative interviews conducted on six social enterprise managers. The research focuses on how and to what extent organizational structure components (including functions, target group, leadership and control, along with recruitment and specialization) can lead to work-integration. The research shows a discrepancy of what the social enterprises say they are and what they say they do. I find it to be an effect depending on them being similar to other common enterprises. This is evident in their being located on the regular labor market, having the same demands in competitive and effective production. This research shows how social enterprises restrict individuals just as a common enterprise. By only recruiting individuals with desired abilities and knowledge, the social enterprises reproduces exclusion of individuals and thereby restrict work-integration for the most marginalized individuals. The research also shows that by actually giving a chance of work-integration to marginalized individuals (even if it is a limited chance), social enterprises are an alternative to common enterprises. / I flera sammanhang anses sociala företag vara en lösning på utanförskapet. Tidigare studier har sökt en djupare förståelse av det relativt nya fenomenet "arbetsintegrerande sociala företag" genom att ställa sig frågor som "vad är ett socialt företag?". Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur sociala företag kan möjliggöra och/eller begränsa arbetsintegration. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex verksamhetsledare på olika sociala företag. Studien fokuserar på hur och i vilken utsträckning som organisationsstrukturens komponenter (funktion, målgrupp, ledarskap, kontroll samt rekrytering och specialisering) kan leda till arbetsintegration. Studien visar hur sociala företag begränsar individer precis som ett vanligt företag. Genom att bara rekrytera individer med efterfrågade förmågor och kunskaper reproducerar de sociala företagen exklusionen av individer och därmed begränsar de arbetsintegration för de mest marginaliserade individerna. Resultatet visar också att genom att de sociala företagen faktiskt ger en chans till arbetsintegrering för marginaliserade individer (även om det är en begränsad sådan), så är de ändå ett alternativ till de vanliga företagen för individerna.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.   Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa. Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ. Artiklarna skulle besvara frågeställningarna: Hur påverkas de närståendes vardagliga liv när de lever nära en person med psykisk ohälsa? och vilka upplevelser belyses rörande det vardagliga livet och mötet med vården som följer av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa? Den teoretiska referensram som valdes var systemteorin enligt Strømsnes Ekern (2003). Resultatet visar att närstående upplever att deras liv påverkas och att de exkluderas när det kommer till vårdandet av patienten. De önskar att deras behov blir tillgodosedda av den psykiatriska vården och att de blir mer delaktiga i vårdandet. Den psykiatriska vården bör se till de närståendes behov och erbjuda stöd då detta kan leda till minskad upplevd börda och ohälsa, vilket även påverkar patienten positivt. Kvinnor deltar i högre grad i valda studier och rapporterar även högre upplevd börda, något som även det bör uppmärksammas av sjukvården. Genom att använda systemteorin kan sjuksköterskan få en insikt av hur patient och dennes närstående påverkar varandra, vilket kan leda till en mer tillfredsställande omvårdnad.

In my essay the dilemmas originate from what I have experienced. I have observed myself and some of my colleagues, how we meet children who are lacking the qualifications which school and most pedagogues expect them to have. Focus, in my written experiences, is on children who live in poverty, but how we meet and act toward them is often quite the same independent of what qualifications they are lacking. With the support from literature and theories I reflect and analyse the dilemmas. Through essaywriting I investigate my practical knowledge and I examine how we as pedagogues handle the complex situations encounter when in school and how it is possible to understand why we act the way we do. I think that the knowledge which essaywriting gives me will strengthen me as a person and in my work as a teacher for after-school-center. My essaywriting will motivate me to reflect over the norms of society and their influence on children. I have often find it difficult to know how to act, but my hope is that this new knowledge can help me to understand and handle these types of situations better in the future. We must dare to stand up for the children. Even if only one person reacts to difficult situationes, it will make a difference.