Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk verksamhet är styrd av säkerhetsrestriktioner vilket innebär att det arbetsterapeutiska arbetet begränsas i vilka åtgärder och interventioner som kan tillämpas. Syfte: Studien beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av sitt arbete inom rättspsykiatrin och hur det påverkas av att patienten är frihetsberövad. Metod: En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenhet av arbete inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige. Fem arbetsterapeuter verksamma inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige intervjuades. Resultat: Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i följande kategorier: Säkerheten begränsar interventionsmöjligheter, Destruktiva dagar (att förstå deras vardag), Arbetsterapeutens förlängda arm, Motivation och hopplöshet. Den säkerhetskontrollerade miljön påverkade arbetsterapeuternas arbete i hur bedömningar och interventioner genomförs. Utmanande att träna patienternas aktivitetsförmågor för ett liv i samhället samtidigt som den sitter frihetsberövad. Patienterna har ofta en komplex problematik från en destruktiv miljö och en stor del av arbetet handlar om att motivera patienten från att känna hopplöshet. Vidare visar resultatet på att stor vikt läggs på att motivera patienten i en miljö som är tillrättalagd och som inte ger utrymme till att vara självständig.  Slutsats: Den säkerhetskontrollerade miljö som rättspsykiatri innebär samt den komplexa problematik patienterna som befinner sig inom rättspsykiatri har kan upplevas utmanande för arbetsterapeuter. I synnerhet när det handlar om att möjliggöra för patienten att lära sig leva ett nytt liv än vad patienten hade innan tiden på rättspsykiatri. Utmaningen består i att patienten inte kan ges möjlighet till digitala hjälpmedel och att träna sina förmågor i det samhälle som patienten ska slussas ut till efter vårdtiden. Arbetsterapeuterna värdesätter samarbetet med skötarna på avdelningen eftersom de arbetar nära patienten i deras vardagliga aktiviteter. Utmaningen att träna patienten till självständighet i en säkerhetskontrollerad miljö som medför att ansvar och uppgifter tas ifrån patienten är något det bör forskas vidare på. / Background: Forensic psychiatric activities are governed by safety restrictions, which means that occupational therapy work is limited in which measures and interventions can be applied. Purpose: The study describes occupational therapists' experiences of their work in forensic psychiatry and how it is affected by the patient being deprived of liberty. Method: An qualitative study of occupational therapists' experience of working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden. Five occupational therapists working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden were interviewed.  Result: The data was analyzed based on content analysis and resulted in the following categories: Security limits the possibilities of intervention, Destructive days (to understand their everyday life), Extended arm of the occupational therapist, Motivation and hopelessness. Da safety-controlled environment influenced the work of occupational therapists in how assessments and interventions are carried out. Challenging to train patients' activity skills for a life in society while being detained. Patients often have complex problems from a destructive environment and a large part of the work is about motivating the patient from feeling hopeless.  Furthermore, the results show that great emphasis is placed on motivating the patient in an environment that is corrected and that does not give room to be independent. Conclusion: The safety-controlled environment that forensic psychiatry entails and the complex problems faced by patients who are in forensic psychiatry can be perceived as challenging for occupational therapists. Especially when it comes to enabling the patient to learn to live a new life than the patient had before the time in forensic psychiatry. The challenge is that the patient cannot be given the opportunity for digital aids and to train their abilities in the society to which the patient should be channeled after the hospital stay. The occupational therapists value the cooperation with the nurses in the ward because they work closely with the patient in their everyday activities. The challenge of training the patient to independence in a safety-controlled environment that entails taking responsibility and tasks away from the patient is something that should be further researched.

Bakgrund: Begreppet HBTQIA+ är ett paraplybegrepp för könsidentiteter och sexualiteter som avviker från heteronormen. Forskning visar att personer som avviker från heteronormen marginaliseras samt upplever sämre hälsa än majoriteten av den svenska befolkningen. Sjuksköterskan har ett ansvar i att besitta kunskap om HBTQIA+ personer för att kunna bemöta och vårda de patienter som avviker från heteronormen.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQIA+ personers upplevelser av hälso och sjukvård.  Metod: Metoden baserades på en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet redovisas genom fyra teman: “Heteronormen inom hälso- och sjukvården”, “Vårdpersonalens varierande kunskapsnivå om HBTQIA+ personer”, “Upplevelser av diskriminering och utanförskap” samt “Positiva upplevelser ". I resultatet ingår studier om HBTQIA+ personer som grupp samt studier inriktade på en eller flera specifika sexuella läggningar/könsidentiteter. Sammanfattning: Resultatet visade att en stor andel deltagare erfarit negativa upplevelser till skillnad mot positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna handlade exempelvis om vårdpersonals felaktiga antaganden samt benämnande av personers sexuella läggning. De positiva upplevelserna gestaltade sig exempelvis i ett neutralt förhållningssätt ifrån vårdpersonalens sida vid frågor om partners eller sexuellt umgänge. / Background: The term LGBTQIA+ is an umbrella term that describes gender identities and sexualities that deviate from the heteronorm. Research shows that people who deviate from the heteronorm are marginalized and experience worse health than the majority of the Swedish population. The nurse has a responsibility to possess knowledge of LGBTQIA + people in order to be able to meet and care for the patients who deviate from the heteronorm. Aim: The purpose was to describe LGBTQIA+ people's experiences of healthcare Method: The method was based on a literature review with ten qualitative scientific articles Results: The result is presented through four themes: "The heteronorm in healthcare", "The care staff's varying level of knowledge about LGBTQIA+ people", "Experiences of discrimination and exclusion" and "Positive experiences". The results include studies on LGBTQIA+ people as a group as well as studies focused on one or more specific sexualorientations / gender identities. Summary: The results showed that a significant proportion of the participants experienced negative health care experiences, as opposed to positive ones. The negative experiences were, for example, about health care staff's incorrect assumptions of people's sexual orientation. The positive experiences were, for example, a neutral attitude when it came to questions about partners or intercourse.

No description available.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.

Digitaliseringen i Sverige har fortskridit intensivt, och benämns ofta som en möjlighet föreffektivisering inom offentlig förvaltning. Vad händer egentligen när digitaliseringen avallmännyttiga tjänster sker så hastigt? Denna studies syfte är att granska och öka förståelsen förhuruvida digitaliseringen av allmännyttiga verksamheter sker demokratiskt samt hurdigitaliseringen påverkar äldre svenska individer. Tidigare forskning har främst tagit upp attdigitaliseringen har som mål att främja och effektivisera statlig verksamhet, men att de krav somställs på medborgarna skapar klyftor. Forskning kring digitala klyftor har vidare visat att ett ickeanvändande av digital teknik ofta är i relation till socioekonomiska faktorer. Studien har enabduktiv grund och datainsamlingen utgår ifrån tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer, sjumed personer över 60 år och tre med medarbetare vid offentliga verksamheter. Respondenternaför allmännyttig verksamhet menar på att deras verksamheter anpassar sig efter besökarnasbehov. Gruppen av äldre medborgare uppger samtidigt att deras självständighet har drabbatsnegativt av digitaliseringen, vilket snarare beror på deras bristande digitala kompetens änavsaknad av digital motivation. Resultatet visar på att digitaliseringen i Sverige sker till viss deldemokratiskt, trots detta lever flera individer i digitalt utanförskap. Slutsatsen blir därmed attden digitala motivationen är avgörande för att införskaffa sig bredare digital kompetens. Mendet krävs riktade insatser till de digitalt exkluderade som innehar digital motivation för att ökaderas kompetens och således nå en ökad digital inkludering. / The digitalization in Sweden has progressed intensively, and is often referred to as an enablerwhen it comes to public administration. What happens when the digitalization of public servicestakes place so rapidly? The purpose of this study is to review and increase understanding ofwhether the digitalization of public administration is done democratically and how digitalizationaffects older Swedish individuals. Previous research has mainly addressed that the goal ofdigitalization is to promote and streamline government activities, but that the demands placedon the citizens creates gaps. Research on digital divides has further shown that non-use ofdigital technology is often related to socio-economic factors. The study has an abductive basis,and the collected data is based on ten qualitative semi-structured interviews, seven with peopleover 60 years old and three with employees within public administration. The respondents forpublic administration believe that their activities adapt to the needs of visitors. At the same time,the group of older citizens states that their independence has been negatively affected bydigitalization, which is more due to their lack of digital competence than a lack of digitalmotivation. The result shows that digitalization in Sweden takes place democratically to someextent, despite this, many individuals live in digital exclusion. The conclusion is thus that digitalmotivation is vital for acquiring broader digital competence. Targeted efforts are required forthe digitally excluded who possess digital motivation in order to increase their competence andthus achieve increased digital inclusion.

Fredriksson, Louise & Mårtensson, Kristina (2024). Social marginalisering - en retrospektiv studie av unga vuxnas upplevelser av utanförskap Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien undersökte sociala och känslomässiga hinder för elever som gått ut gymnasiet och till följd av det fick med sig ett studieresultat de inte var nöjda med. Trots att läroplanen betonar människolivets okränkbarhet, visade intervjuer att många elever hade en ogynnsam gymnasietid – på grund av brist i skolans rutiner, anpassningar, samverkan, övergångar och individualisering. Studien visar att genom att utveckla samverkan stärks möjligheterna för all skolpersonal att upptäcka det som elever i svårighet påtalade var tuffast att hantera i gymnasiet. Det som blir viktigt i arbetet som specialpedagog blir att därför att skapa förutsättningar för att öka samverkan och därigenom få en holistisk syn på eleven, för att hjälpa denne både med pedagogiska utmaningar och att förebygga social marginalisering. Metoden som användes, för att undersöka elevers svårigheter och hur specialpedagoger tillsammans med elevhälsoteamet arbetar med att förebygga och åtgärda dessa svårigheter, var semistrukturerade intervjuer. Fenomenologisk ansats användes som analysmetod för att bättre förstå och tolka informanternas upplevelser. Undersökningen visade att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter inom områdena överlämningar och samverkan mellan olika skolor, men även mellan olika kommuner. Slutligen gav studien en bättre förståelse för hur känslomässiga upplevelser och relationer i skolmiljön påverkar elevers motivation och studieresultat och den betonade behovet av bättre samarbeteoch stödstrukturer i utbildningssystemet. / The study examines students who have graduated from high school with, from their own perspective, unsatisfactory results, stemming from social and emotional obstacles. Although the curriculum emphasizes inviolability of human life, interviews shows that many students had disadvantageous high school experiences due to deficiencies in school routines, adaptations, collaborations, changes, and individualization. By cooperation between academic supportive resources in school, we would like to see that more pedagogues in school could have the opportunity to discover what students in difficulties expressed were the most challenging things to deal with in high school and the hardest way to find motivation to attend school. What becomes important in the work as a special education teacher is to create the conditions to increase collaboration and thereby gain a holistic view of the student in order to help the student with both educational challenges and at the same time avoid social marginalization. The method used to explore students´ difficulties and how special education teachers together with the student health team work to prevent and to fix these difficulties were semi structured interviews. A phenomenological approach was used as the analysis method to better understand and interpret the informant's experiences. The study showed that there are several development opportunities in the areas of handovers and collaboration between different schools but also between different municipalities. Finally, the study provided a better understanding of how emotional experiences and relationships in the school environment affect students´ motivation and study results, and it emphasized the need for better collaboration and support structures in the education system.

The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity.   Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented. My theoretical concepts are Giddens theory regarding socialization and socializa­ tions processes and Jenkins theory regarding identity and identity processes. I have prepared the concepts by breaking them down to their core with the purpose to analyze how the con­ cepts coincide and interact. My means of approach to the area is then accounted for in the method chapter. I have chosen a narrative method and have studies stories of five women , about what their lives in Finland was like, what affected the decision to move to Sweden and what has their lives been like in Sweden. By using a self made process chart for analyze I have charted different themes from the stories I collected in Finnish. These themes have then been connected to my theoretical concepts and earlier studies related to this one. The primary reason for the women to move to Sweden was work. Also search for adventure, the dream of welfare and the duty to follow their husbands is mentioned as reasons. Mostly the life in Sweden is perceived as good and only a few have negative experiences, which usu­ ally is due to the own attitude regarding the move. The women have experiences of socializa­ tion in the areas of work, housing, language and communication and association with others. Changes in the identity of the women, have appeared due to changes in context and values or when they have been positively acknowledged by others and finally in situations when the acknowledgment has defaulted, after which an identity crises occurs, which culminates in a changes identity.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.

<p>The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.</p>