<p>I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet – Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.</p><p>I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap. För att analysera de liberala ideologiska ståndpunkterna i motionen använder jag mig även av kritisk ideologianalys. Båda dessa metoder fokuserar på maktfrågor.</p><p>De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är socialkonstruktionism och postkoloniala studier. Socialkonstruktionismen innebär ett förhållningssätt till exempelvis etniciteter och kulturer som sociala konstruktioner skapade i interaktion människor emellan och vidare att samhällets påverkan är avgörande i konstruktionen av dessa kategorier. Postkoloniala studier utgår från att kolonialismens historiska processer fortfarande präglar världen och ävenledes synen på människor med annan etnicitet eller kulturell bakgrund än den vita västerländska bakgrunden.</p><p>Det som jag anser visa sig tydligast, och som är den viktigaste slutsatsen i min undersökning, är Folkpartiet liberalernas ignorerande av det individualistiska perspektivet i diskussionerna kring utanförskap, kultur och etnicitet. Den individuella dynamiken och samhälleliga mångfalden som är fundamental i liberalismens ideologi får i folkpartiets naturalistiska kulturkonstruktioner inget utrymme.</p>

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet – Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck. I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap. För att analysera de liberala ideologiska ståndpunkterna i motionen använder jag mig även av kritisk ideologianalys. Båda dessa metoder fokuserar på maktfrågor. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är socialkonstruktionism och postkoloniala studier. Socialkonstruktionismen innebär ett förhållningssätt till exempelvis etniciteter och kulturer som sociala konstruktioner skapade i interaktion människor emellan och vidare att samhällets påverkan är avgörande i konstruktionen av dessa kategorier. Postkoloniala studier utgår från att kolonialismens historiska processer fortfarande präglar världen och ävenledes synen på människor med annan etnicitet eller kulturell bakgrund än den vita västerländska bakgrunden. Det som jag anser visa sig tydligast, och som är den viktigaste slutsatsen i min undersökning, är Folkpartiet liberalernas ignorerande av det individualistiska perspektivet i diskussionerna kring utanförskap, kultur och etnicitet. Den individuella dynamiken och samhälleliga mångfalden som är fundamental i liberalismens ideologi får i folkpartiets naturalistiska kulturkonstruktioner inget utrymme.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur.

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.

The aim of this essay is to study how internationally adopted people of colours’ national identifications are created in interaction with other people outside of their closest social networks of people, and how this can affect their feelings of social belonging and exclusion. This is accomplished by examining qualitative ethnographic interviews through social constructivist theories and concepts such as Erving Goffman’s symbolic interactionism and theories behind national identifications. The essay explores how the internationally adopted participants are met by other people and how these social situations are constructed. The question “where are you from?” is central in this study. The essay studies how the participants identify themselves and how they express these self-identifications. Results show that the informants relate to a Swedish national identity one way or another and that they express this to others with the help of different symbols, behaviours and actions. The study material shows that the internationally adopted participants get stigmatised in Sweden both for being adopted and for being non-white, and thus risk getting feelings of exclusion from a Swedish national identity. Although there are some social interactions which make them feel connected to and included in certain communities of people which often include other adopted individuals or people of colour.

Studien syftade till att öka kunskapen om äldres syn på psykisk ohälsa utifrån frågeställningen: Hur upplever äldre psykisk ohälsa? Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes (åldrar mellan 66–84, M=75,25) och analyserades utifrån tematisk analys. Fyra teman identifierades: Det är inte lätt att vara gammal, Ett harmoniskt åldrande, Det finns ju roligare saker att prata om och Man får nog bra vård om man väl kommer till. Resultaten visade att utanförskap till följd av ålder upplevdes påverka den psykiska hälsan negativt och att sociala sammanhang och en meningsfull tillvaro verkar hälsofrämjande. Vidare beskrevs en dubbelhet i attityder där en mer accepterande inställning till psykisk ohälsa utvecklats i samhället men att det fortfarande är skamfyllt för individen. Avslutningsvis beskrevs en kluvenhet till vård för psykisk ohälsa då den upplevs relevant men otillgänglig. Studien påvisar behovet av att tillgängliggöra resurser för äldres psykiska ohälsa samt att ta äldres föreställningar i beaktning i vårdprocessen. / The aim of the current study was to promote knowledge surrounding elders’ views on mental health, by employing the research question: How do elders perceive mental health? Eight semi-structured interviews were conducted (ages 66-84, M=75.25) and analyzed using thematic analysis. Four themes were identified: Hardships of being old, Harmonious aging, There are more amusing subjects and There’s good care once you get there. Results indicated an experience of age-related exclusion having negative effects on mental health, while social inclusion and a fulfilling everyday life promoted good health. Furthermore, split attitudes were expressed regarding mental health issues, where society has become increasingly accepting but the individual still may find it shameful. Finally, an ambivalence toward mental health care was discerned where it was perceived as necessary but inaccessible. The study highlights the need to allocate resources to mental health care for elders and to consider their perspectives in the caring process.

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen. Även de intervjuades upplevelser av PUToch dess betydelse i vägen mot integration i arbetsmarknaden lyfts fram. Kvalitativaintervjuer genomfördes med 10 personer som haft PUT- tjänst med ambitionen att kunnauppnå syftet med studien. I intervjuerna framkom att informanterna upplevdetidsperioden de hade PUT som positiv med särskild betoning på att derasekonomiska situation förbättrades avsevärt. I syfte att bibehålla eller utökaolika former av kapital, använder informanterna olika strategier och de framförupplevelser av stigmatisering och distinktioner av varierande slag. I analysenav resultatet, förenas Bourdieu (1999), Goffman (1972) och Elias och Scotson (1999).Flera konstateranden görs i diskussionsavsnittet och slutsatsen att behov attgenomföra vissa förändringar av insatsen dras, varför det i uppsatsen ocksålämnas förslag på hur PUT skulle kunna förändras i syfte att få ännu kraftigareoch bättre slagkraft på arbetslösheten bland socialbidragstagande ochlångtidsarbetslösa invandrare. I detta sammanhang refereras också till dentidigare forskning som presenteras i uppsatsen, vilken behandlar problemområdetinvandrare och deras inkludering/exkludering från arbetsmarknaden på grund avderas grupptillhörighet. / The essay is an evaluation of a local government actionto promote employment / operation called Personlig UtvecklingsTjänst/PUT-tjänst, PUT (Personal Development Employment / PUT- employment)directed to long-term unemployed and welfare dependent immigrants in UddevallaMunicipality. The action / operation means that a certain number of individualsreceive fixed temporary employment inside the municipality's operations/activitiesin order to, inter alia, get work experience in Sweden and references. Thepurpose of this study is to deepen the understanding of how some of those whohave had PUT employment experienced it. Their experiences of the localgovernment action / employment and its impacts on living conditions, ineconomic, social networks and activities, and experience of the encounter onthe PUT workplaces is targeted. The focus is on the interviewees discussionsabout their lives about the transition from welfare dependency and long-termunemployment to fixed-term and self-sufficiency through the action PUT. Thestudy also examines whether the respondents expanded their social networks toinclude more people with Swedish background through the PUT employment. Alsothe interviewees' experiences of the PUT and its importance in the road tointegration into the labor market are highlighted. Qualitative interviews wereconducted with 10 people who had PUT employment with the ambition to achievethe aim of the study. The interviews revealed that respondents felt the timeperiod they had PUT- employment to be positive with special emphasis on theireconomic situation improved considerably. In order to maintain or expandvarious forms of capital, the respondents use different strategies and they expressexperiences of stigma and distinctions of various kinds. The analysis ofresults, combined Bourdieu (1999), Goffman (1972) and Elias and Scotson (1999).Several conclusions were made in the discussion section and settled that theneed to implement certain changes in operation is necessary. Therefore, thepaper also contains proposals on how the PUT could be changed in order to geteven stronger and better clout in unemployment among welfare dependency andlong-term unemployed migrants. In this context is also referred to the previousresearch presented in the paper, which deals with the problem area immigrantsand their inclusion / exclusion from the labor market because of their groupaffiliation.

Digitaliseringen har blivit en del av vardagen där nästan alla samhällstjänster idag har digitaliserats. Sociala medier, appar och digitala tjänster är idag något som hör till normen. Att hamna i ett digitalt utanförskap kan ha långvariga konsekvenser och är en risk som de äldre i samhället är speciellt utsatta för, då forskning visar att det är många äldre som inte använder sig av digitala teknologier i samma utsträckning. Denna studies syfte är att ta reda på hur denna digitalisering har påverkat de äldre i det svenska samhället, genom att undersöka hur äldre människor upplever tekniken idag för att sedan också undersöka på vilket sätt digitala teknologier skulle kunna utformas för att fler äldre ska kunna ta del av dem. Studien har gjort med en inledande litteraturstudie utifrån tidigare forskning och begreppen användarupplevelse, användbarhet och universell design. Därefter har intervjuer utförts som en kvalitativ datainsamling. Resultatet visar på att många äldre ser svårigheter gällande sitt digitala användande, de känner en osäkerhet och rädsla kring att göra fel och har ibland svårt att förstå hur saker ska göras och har svårt att tolka informationen som ges. De äldre önskar ett enkelt språk och gärna att det är på svenska. Instruktioner som förklarar förkortningar och att inte för mycket information visas på en gång är några av de saker som de äldre upplever skulle kunna underlätta deras användning. Detta visar på att det finns mer att göra för att alla i befolkningen ska känna sig inkluderade i digitaliseringen och att designa med användaren i fokus är ett steg på vägen / Digitalization has become part of everyday life where almost all community services today have been digitalized. Social media, applications and digital services is something that belongs to the norm. Ending up in digital exclusion can have long-term consequences and is a risk that the elderly in society is particularly exposed to as research shows that many elderly people do not use digital technologies to the same extent. The purpose of this study is to find out how this digitalization has affected the elderly people in society in Sweden, by investigating how elderly people experience technologies today and then also to examine in what way that digital technologies could be designed so that more elderly people can take part in them. The study was done with an initial literature study based on previous research and the concepts of user experience, usability, and universal design. Thereafter, interviews were conducted as a qualitative data collection method. The results show that many older people see difficulties regarding their digital use, they feel an insecurity and fear of making mistakes and sometimes have difficulty understanding how things should be done and have difficulty interpreting the information provided. The elderly wants a simple language and preferably in Swedish. Instructions that explain abbreviations and that not too much information is displayed at once are some of the things that the elderly feel could facilitate their use. This shows that there is more to be done to make everyone in the population feel included within the digitalization and that designing with the user in focus is a step in the right direction.

Syftet med denna studie är att bidra till ny kunskapsutveckling relaterad till berättelser om hur skolpersonal kan bemöta elever med substansbruk och hur dessa bemötande kan påverka deras möjligheter till utbildning samt självutveckling.  Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med tidigare högstadieelever som hade ett substansbruk när de gick på högstadiet och skolpersonal som har mött elever som har haft ett substansbruk. Ur resultatet kunde tre olika bemötanden urskiljas: skolpersonal som tog avstånd från elever som brukade narkotika; skolpersonal som öppet fördömde och tillrättavisade eleverna; skolpersonal som upplevdes öppna och villiga att hjälpa elever som brukade narkotika. Resultatet analyserades utifrån Meads (2015) ”the social self”. I analysen framställs det att de två första beteendena kan göra att eleverna får en mer negativ attityd till skolan, när elever upplever att de antingen blir ignorerade eller negativt bemötta kan det stärka deras negativa attityd till skolan och det kan hindra deras förutsättningar att ta till sig utbildning. Det tredje och sista bemötandet kan göra att eleverna får en mer positiv attityd till skolan som ökar deras möjligheter att ta till sig utbildning. Analysen av intervjuerna visar att skolpersonal som var personliga med eleverna och öppna för att lyssna in deras tankar kan ha större möjligheter att nå fram till eleverna. Resultatet av deltagarnas intervjuer visade detta och dessutom att det som eleverna lärde sig av skolpersonalen följde med dem många år senare och var en del i att de slutade bruka narkotika. / <p>Magisteruppsats pedagogik med inriktning mot Socialpedagogik</p>

Abstract The aim of our study is to gain a deeper understanding of the experiences of racismand exclusion that social workers with a foreign background may experience withinsocial services in Swedish municipalities. The focus will also be on the preventiveactions and solutions which social workers wish to be implemented in order totackle racism and exclusion. Our purpose is to contribute with deeper understandinginto how and which changes are desired for a safer and more welcoming workplace.Our questions for this study are the following: What experiences of racism andexclusion do social workers with a foreign background have in the social services?andWhat measures and solutions do social workers with a foreign background want toprevent the occurrence of racism and exclusion in their workplaces?To fulfill the purpose of our study, we used Goffman's theory of stigma, shame andthe concept of exclusion. We also used previous scientific research, both nationaland international. We interviewed eight social workers with foreign backgroundswithin the social services in Swedish municipalities. The eight interviews werequalitative semi-structured interviews which were later analyzed using qualitativecontent analysis.The results of this qualitative study were surprising as racism and exclusion seemsto be common problems in most of the workplaces. Racism and exclusion have hadnegative health effects for the social workers interviewed. There was a desire formore active and continuous work against racism and exclusion among theparticipants.