Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom kan vi se att skolorna med de högsta respektive lägsta värdena för genomsnitteleven också har en låg spridning i elevsammansättningen och den geografiska koncentrationen för dessa skolor är hög. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, kan upprätthålla den sociala reproduktionen.

Denna uppsats ämnar undersöka och synliggöra samband mellan bakgrundsegenskaper och elevmobilisering inom ramen för samverkansavtalet Fritt Sök i Skåne och västra Blekinge. Fritt Sök innebär att elever inom samverkansområdet har möjlighet att söka sig till gymnasiala utbildningar inom samtliga kommuner som ingår i avtalet, och samtidigt prioriteras i första hand oberoende av var de befinner sig innanför samverkansområdets gränser. Enligt Skånes Kommuner syftar avtalet till att möjliggöra för elever att i särdeles stor utsträckning få sitt gymnasieval tillgodosett och därmed bidra till en effektiviserad och kvalitativ process för gymnasievalet. Baserat på tre årskohorter, 1998, 1992 respektive 1987, synliggörs förflyttningen i samband med gymnasievalet utifrån urvalets geografiska rörelsemönster baserat på elevernas bakgrundsegenskaper och bakgrundskaraktäristik. Detta genomförs genom att digitalt kartlägga förflyttningen hos urvalen från de respektive kohorterna i samband med gymnasievalet, samt genom en regressionsanalys för att utvärdera vilka samband de olika bakgrundsvariablerna kan antas ha med elevmobiliteten. Resultatet av denna analys indikerar att förflyttningen innan och efter implementeringen av Fritt Sök är kraftigt centrerad kring de större kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund. Detta återspeglas både av elevupptaget från de kommuner som befinner sig i nära anslutning till dessa, och med att elever förflyttar sig över långa avstånd i syfte att påbörja sin gymnasieutbildning i anslutning till dessa kommuner. Vidare indikerar resultaten att elevmobiliseringen, efter implementeringen av Fritt Sök, tenderar att vara mer tilltagande hos elever födda i Sverige. För perioden innan Fritt Sök uppvisas detta samband igen, men även att skolprestationer i form av ett högre meritvärde leder till en ökad tendens att flytta mellan skolkommuner i samband med gymnasievalet. Slutligen indikerar denna uppsats att det finns en vidare anledning att studera de faktiska effekterna av Fritt Sök utifrån elevernas möjlighet till mobilisering och baserat på hur rörelserna till och från olika kommuner inom samverkansområdet realiseras i praktiken.

I denna uppsats försöker jag att fylla ett tomrum inom forskningen om studenter som väljer att hoppa sina programutbildningar inom samhällsvetenskapliga program riktade mot en kandidatexamen. Syftet med detta arbete är att presentera en bild av avhoppade studenter inom kandidatprogram, och därmed utgöra en beskrivande studie för fortsatt forskning och fördjupning inom området. Jag har samlat in och analyserat statistik om avhoppade studenter från fem samhällsvetenskapliga program vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av statistisk analys ger jag en detaljerad bild av studenterna som väljer att hoppa av sin samhällsvetenskapliga universitetsutbildning. Resultaten visar på en skillnad mellan könen, där männen generellt är underrepresenterade inom de flesta program men har samtidigt högst sannolikhet att lämna programmen. För båda könen är det inte ovanligt att de fortsätter studera ett annat program eller kurser vid samma universitet efter att de har hoppat av. Denna sannolikhet ökar ännu mer ifall de ursprungligen kommer från närliggande orter till universitetet. För avhoppade studenterna som kommer från andra delar av Sverige råder det omvända förhållandet, om dessa individer fortsätter att studera sker det oftast vid ett annat universitet eller högskola. Med de tillgängliga data som använts går det dock ej utläsa ifall de avhoppade studenterna väljer att studera liknande program eller kurser vid nya utbildningsorter. Det finns även en skillnad mellan könen när man gör en åldersindelning, där äldre kvinnor oftare forsätter att studera än män. Jag diskuterar mina resultat med hjälp av etablerad forskning inom utbildningssociologi, där man studerat hur kulturellt kapital, habitus, könsskillnader påverkar engagemang gentemot skolan och hur väl man lyckas prestera inom skolväsendet. Genom att koppla resultaten mot teorier inom utbildningssociologi kan detta arbete vara en utgångspunkt för att utveckla nya frågeställningar och hypoteser om avhoppade kandidatprogram studenter. Och därmed bidra till fortsatt forskning inom området. / In this paper I try to fill a gap in the studies of students who drop out of higher education in Sweden. The gap consists of students who choose to drop out of educational programs aimed towards bachelor degrees in the social sciences. The aim of this study is to present the reader with a picture of students who drops out of bachelor programs and by doing so I hope to provide a stepping stone for further research in this area. I collect and analyze statistical data on drop outs from five programs at the University of Technology in Luleå. With this I provide detailed presentation using statistical analysis of the students who choose to drop out of higher education in the social sciences. The analyzed data shows a discrepancy between the genders, where even though men are typically underrepresented at the programs at a whole, they are still the most likely to leave the programs. But even when they drop out of a program there is a high probability that they continue to study at the same university, this is true for both gender but slightly more so for women. This also increases greatly if you are from the surrounding area of the university to begin with. For students who drop out and originated from other parts of the country, they are more likely to continue their studies at a different university. With the current data available in this study, there is no way to know what type of programs or courses they choose to study at their new choice of university. There is also a difference between the genders when accounting for age, where older women have a slightly higher tendency to continue to study after they drop out.  I discuss my results with established research in the field of sociology of education, on how culture capital, habitus, and differences in gender effect how students engage and perform in education. By using theories of sociology of education, this study can be used to further develop research questions and explore new premises within the subject area.

This study examines American and British middle class expats’ educational strategies in Berlin, Germany, from a Bourdieusian perspective. I argue that globalization and an increased mover population make it necessary to study the expat population, a social group that has been largely neglected in sociological research. The study explores the elementary school choices expats make for their children in the host country and how their educational strategies relate to the expats’ inherited and acquired cultural capital. Information was gathered through the statements of six American and British interviewees, interviews which were conducted in fall 2018. The interviewees were asked questions about their elementary school choices, their educational priorities, pastime activities and their own upbringings. The educational strategies were similar to those of specific middle class groups that, according to previous research, are characterized by high cultural capital. The interviewees in this study did however prove to be more idealistic than those specific middle class groups, and they made adjustments to their educational strategies to cater for their expatriatism. The prevalence and importance of liberal values had been passed on to the interviewees by their parents. In terms of choosing schools for their children they valued individuality, independence and cultural diversity. They also valued cosmopolitanism. The interviewed expats did not necessarily see themselves as bound to one country or nationality and they wanted the same perceived freedom for their children. They primarily chose local public schools for their children in attempts to acquire cultural capital, to ensure that their children integrated culturally and developed a fluency in German. Local public schools was the natural choice for expats with German partners, while expats with expat partners often found it difficult to decide against private international schools due to their struggles with cultural integration.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

This study examines expats and their families in the canton of Zürich, Switzerland. Their reasons and choices regarding integrating (or not) into the Swiss society, educational strategies for their children and possessed capital assets upon arrival in Switzerland is the three problem statements being explored. Pierre Bourdieu’s´ sociology is the theoretical framework for this study – the concept of different types of capital and educational strategies are especially important in this regard. Interviews with female expats whose children attend the Inter-Community School Zürich (ICSZ) were conducted and the stated purpose of the study was obtained. This study concludes that these expat families choose the international grounds rather than the local, due to language barriers. The language makes it hard for both themselves and their children to integrate and/or feel part of the Swiss community and society. The expats are integrated into the international ´expat-bubble´ rather than the Swiss society or community, and the reason is due to the lack of time spent with the local people, not mastering the language and/or not being interested enough to make the effort to integrate. This specific group of expats can be seen as an ´international elite- group´, based on their assets of capital, their cosmopolitan lifestyle and international social grounds.  These expats value their capitals highly but is not stating that one specific capital is more needed than another; all their assets are of worth and they do not consciously use a specific capital for their integration.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. / Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.

Education on behalf of social trust constitutes a central theme in all societies. Different forms of cheating and fraud have a negative impact on the bonds of social trust. The purpose of the thesis is to increase understanding of the scope for learning about the individual-society relationship as it finds expression in pedagogical practices involving norms relating to cheating. The established norms concerning school cheating are identified in group-based discussions involving Upper Secondary students and teachers. Students ascribe each other roles on the basis of the perceived capacity to produce school results and thereby also to justify the need for school cheating. In the norm negotiations a significant tolerance is shown towards cheating which is adjudged to be necessary, provided that a hierarchic, fair distribution of grades can be retained. The teachers perceive expectations of acting for goal fulfilment, in the form of good student grades, as based on economic arguments. Good student grades imply satisfied customers in a market exposed to competition and a strong market value for the individual school. From a critical viewpoint these norms are related to the contemporary, dominant neo-liberal principles of commercialisation and individualisation in social organisation. The school actors perceive, in accordance with stratified norm theory, the norms from economic systems of conduct as more strongly conditioning on conduct than those norms from political-administrative or socio-cultural conduct systems. The teachers are aware of expectations, in hidden concert and consent with other school stakeholders, to offer social approval for student cheating and sympathetic marking concerning the lowest grade for passing i.e. violation of rules, where this is necessary to meet the economic as well as political-administrative objectives that have been established. To be part of pedagogic practices involving school cheating implies learning to uncouple rules and practice, law and morality. Such a double agenda is incompatible with norms and ideals in official curricula as well as being destructive of the bonds of social trust; it thereby functions as a hidden curriculum.

<p>This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research.</p> / <p>Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.</p>

Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.