Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

This dissertation seeks to understand how culture of silence effect the Swedish suburb and it's undermining effects. By interviewing people that work within different organisations in the suburb, we strive to pursue a deeper understanding on how they are affected by the culture of silence in their daily work. In comparison to the different areas, the Swedish suburb are faced with socioeconomic differences, high crime rate, as well as high unemployment. These and others factors that we are going to present shows that culture of silence consciously and/or unconsciously effects the Swedish suburb society. When we initially started this bachelor thesis, we found a limited research about culture of silence and its social effects on the society. Therefore, we seek to contribute to wider knowledge within the academic field of culture of silence. The study is based on a qualitative research method in which eight chosen interviews conducted among social workers, teachers, and police officers, all whom work preventatively. Additionally, we tried to understand if culture of silence was experienced within their organisation. Furthermore, the theoretical framework for this dissertation comprise of symbolic interaction, role theory, and labeling theory. Culture of silence is believed to have an unfavorable effect on the society, as the result of the study shows that it interrupts the interviewees daily work. But also that culture of silence exist within organisations and the suburb.

Antalet anlagda bilbränderna i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren. I jämförelse med grannländerna kan man se att antalet bilbränder i Sverige ligger på en avsevärt högre nivå. Denna uppsats ämnade att med hjälp av Räddningstjänst Syd fastställa var i Malmö kommun bilbränderna skedde under 2018 och med hjälp av statistik från Malmö Stad undersöka om social desorganisationsteori hade någon förklaringskraft för bilbrändernas områdesuppdelade omfattning. Av Räddningstjänstens statistik över bilbränder de tillkallades till under 2018 går det att avläsa att de flesta bilbränderna centreras i, och runt, socialt utsatta områden, men att majoriteten av bilbränderna sker i övriga delar av Malmö. Sett till de socialt utsatta områdenas befolkningsmängd förekom 26 procent av bilbränderna i dessa områden, som tillsammans står för 16,2 procent av Malmös totala befolkning. I dessa utsatta områden finns ett flertal riskfaktorer som påverkar förekomsten av brottslighet. Motiven bakom bränderna tycks vara både emotionella och instrumentella, och försäkringsbolagens branschgemensamma organisation, Larmtjänst, misstänker att uppemot 52 procent av samtliga anlagda bilbränder genomförs med ett bedrägerisyfte. Genom att undersöka social desorganisationsteorins förklaringskraft användes statistik över bland annat inkomst, förvärvsgrad, mobilitet, befolkningsheterogenitet och utbildning. Teorin i sin helhet visade sig inte ha någon förklaringskraft, då endast befolkningsheterogenitet och socioekonomisk status visade sig ha ett signifikant samband, medan befolkningsmobilitet visade sig ha ett icke signifikant samband. Av arbetets kvalitativa ansats framkom det av försäkringsbolag och Polismyndigheten att framförallt en prioritering av bilbränderna måste göras från bådas håll, samt att ett utökat samarbete krävs för att kunna minska antalet bilbränder. / The number of car fires in Sweden has increased dramatically over the past 20 years. In comparison with neighboring countries, it can be seen that the number of car fires in Sweden has a considerably higher level. This essay, with the help of Rescue Services South, intended to determine where in the Malmö municipality the car fires took place in 2018 and with the help of statistics from the City of Malmö to investigate whether the social disorganization theory had any explanatory force for the occurrence of car fires in certain neighborhoods. With the data from the Rescue Services, it can be seen most of the car fires are being centered in, and around, socially vulnerable areas, but that the majority of car fires occur in other parts of Malmö. Considering the population of socially vulnerable areas, 26 percent of the car fires occurred in these areas, which together account for 16,2 percent of Malmö's total population. In these vulnerable areas, there are several risk factors that affect the occurrence of crime. The motives behind the fires seem to be both emotional and instrumental, and the insurance companies' industry-wide organization Larmtjänst, suspects that up to 52 percent of all fires are carried out with a fraudulent claim. By examining the explanatory power of social disorganization theory, statistics on income, degree of employment, mobility, population heterogeneity and education, were among other variables used. The theory in its entirety proved to have no explanatory power, since only population heterogeneity and socioeconomic status showed a significant association, while population mobility showed a non-significant association. In particular, it is factors that are closely linked to socio-economic opportunities that have the strongest correlation, which, in turn, is in good agreement with the insurance companies' beliefs regarding the proportion of insurance fraud. From the qualitative approach it emerged from insurance companies and the police that, in particular, a prioritization of the car fires must be made from both sides, and that increased cooperation is required to reduce the number of car fires.

This study aims to analyse the trust and distrust towards the police by the youth community in a vulnerable district. Previous research has shown that young people are subjected to involuntary police search and are automatically seen as suspects by the police, contributing to the increasing distrust towards the police force and other authorities within law enforcement. A qualitative study was used to examine the trust and distrust in targeted vulnerable areas, along with interviews from nine people residing in a vulnerable district in southern Sweden between the ages of 16-24. The analytical and theoretical framework was centred around Goffman’s notion of ‘stigmatisation’ and Skegg’s theory about respectability, which enabled the analytical focus on what is happening in the interaction with the police.     The study’s empirical data showed that the encounter with police has a crucial part in the trust and distrust within the young community in a vulnerable district towards the police. A specific strategy appears to stand out in which the young people are avoiding the police. It is a strategy where young people take actions independently rather than call the police for ongoing or witnessed crimes. The study also showed that the police’s encounter with the youth in a vulnerable district is much tougher than the police encounter in a less vulnerable area. A clear pattern in the analysis appeared to distinguish how the youth in vulnerable and targeted areas were criminalised by the police and subjected to an involuntary police search, which was considered discriminating and derogatory by the youth subjected to it. An explanation was that a vulnerable area featured criminality and has a low socioeconomic status, which made all the young people suspects in these areas because of the work on crime prevention by the law enforcement. A respectful treatment by the police is essential to build and strengthen the trust towards them by the young people. Furthermore, the findings showed that the police’s work is deemed to be ineffective and inefficient, which is something mentioned by the majority of the interviewees. An important conclusion in this study is that the trust towards the police by the majority of the youth is practically non-existent.

This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.

Vi har med hjälp av observationer och en enkätundersökning besvarat frågeställningar som berör trygghet och brottslighet i förhållande till ansatsen Crime Prevention Through Enviromental Design (CPTED) i två områden med olika fysisk utformning och socioekonomisk demografi: Vivalla och Ladugårdsängen i Örebro. Genom att studera de två områdena har vi sett tydliga skillnader i både fysisk utformning, och hur trygghet upplevs av de boende i områdena. Vivalla är byggt under 1960 - 1970-talet och är en del av Sveriges miljonprojekt. Detta tar sig uttryck i slutna gårdar och en tydlig funktionsuppdelning i området. Det finns låga förutsättningar för den kollektiva övervakningen av området och dess gårdsmiljöer då fönstren i området är vända mot innergårdarna. Detta i kombination med dålig belysning och låg aktivtetsgrad -då de boende rör sig främst i centrum – innebär att området inte uppfyller principerna för CPTED. Ladugårdsängen är byggt med stadsmässighet och den livfulla staden i åtanke. Detta innebär husfasader mot gatan, en blandad bebyggelse och trafikerade gator genom området. Då husfasaderna har fönster åt alla väderstreck finns förutsättningar för en kollektiv övervakning, men denna försvåras i vissa delar av en undermålig belysning. Dock är gatorna mer livfulla och används mer än de i Vivalla, vilket främjar trygghet enligt boende i området. Brottsligheten är högre i Vivalla än i Ladugårdsängen, men den är inte markant högre med en brottslighet på 0,14 anmälda brott per capita i förhållande till Ladugårdsängens 0,11 brott per capita. Vidare finns fler faktorer än fysisk miljö för brottsbenägenhet, vilket gör att det är omöjligt att besvara varför fler brott begås i Vivalla med denna studie. Vad som utlöser känslan av otrygghet har visat sig vara främst dålig belysning, men också uppfattningen av hur stor brottsligheten är i områdena har gett positivt utslag på otrygghet. Detta innebär att inte enbart fysisk utomhusmiljö kan pekas ut som en faktor även för upplevd otrygghet. Det vi med denna studie kan fastställa är dock att den fysiska miljön har en påverkan på otrygghet, och att dålig belysning är en faktor för vissa brott – dock i kombination med flera andra faktorer.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.

Det primära syftet med denna studie har varit att uppmärksamma hur sittande politiker på olika nivåer ser på segregation, nämligen orsaker, konsekvenser och lösningar. Två teorier som handlar om preferenser hos majoritetsbefolkning står i centrum, dessa är så kallade flight-och avoidance-teorier som säger att en etnisk majoritet flyttar ut/undviker att flytta in i multietniskaområden. För att gå på djupet och besvara frågor utförligt har semi-strukturerade intervjuer med sittande politiker genomförts i syfte att erhålla gruppens syn på utbredning av segregation i Sverige. Intervjuer har kompletterats med innehållsanalys av två policydokument för att uppmärksamma hur fenomenet framställs av myndigheter. Trots att respondenter lägger vikt vid socioekonomiska förhållanden hos olika grupper i syfte att förklara orsaker och konsekvenser av segregationen får teorin om avoidance-beteende stöd. Resultatet visar även att flight-beteende inte är lika relevant nuförtiden, dock har den observerats av vissa politiker under 1990-talet, i stället är det huvudsakligen avoidance-beteende som leder till att segregation består.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

Studiens övergripande syfte är att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför människor hamnar i kriminalitet. I synnerhet fokuserar vi på att få en förståelse över vilka riskfaktorer som kan resultera till att man som ung utvecklar ett kriminellt beteende. Tillvägagångssättet för denna studie har således varit en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien är en kvalitetsstudie baserad på tre informanters livsberättelse. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan orsaka ungdomskriminalitet. Dessa faktorer hänger ihop och skapar ett mönster eftersom de är beroende av varandra och kan även vara en följd orsak till en annan faktor. Denna studie präglas av tidigare forskning och teoretiska perspektiv som ger möjligheten till att finna likheter med det empiriska materialet. De bakomliggande orsakerna denna studie kommit fram till är skolgången, bostadsområdet, sociala miljö, individens föräldrar som inte uppfyller sin roll, individens dåliga självkänsla, förlorandet av sin anknytningsperson, och omgivningen som består av kriminella personer. Dessa faktorer har enskilt eller gemensamt med andra faktorer orsakat ungdomskriminalitet hos informanterna. Flera olika orsaker har visat sig ha ett samband mellan varandra och resulterat till en mer omfattande kriminell livsstil. Vidare har materialet analyserats utefter tidigare forskning för att kunna hitta likheter och även de teoretiska perspektiven som studien präglas på.