Sammanfattning Inledning Yngre barn utforskar sin omvärld med hjälp av sina sinnen. Förskollärarna behöver i det här sammanhanget goda kunskaper när det gäller barns utveckling av sinnena samt känna sig trygga i att arbeta med estetiska lärprocesser och på så sätt uppfylla målen i läroplanen förförskolan (Vikingsen, 2020, ss.240–242). Syfte Syftet med vår studie är att lyfta fram förskollärares syn på estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa möjliggörs. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskollärarna skapar för barnen och betydelsen av förskollärares egen roll i arbetet och planeringen av de estetiska lärprocesserna. Metod I vår kvalitativa studie har vi använt oss av intervju som forskningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för förskollärares egna upplevelser och uppfattningar av estetiken som ämne. Resultat Vårt resultat visar på att förskollärarna i vår studie ser estetiska uttrycksformer som en viktig och positiv del i barns utbildning. De anser att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen ett varierat och lustfyllt arbetssätt där barnen får vara mer praktiska. Flertalet av de intervjuade förskollärarna uttrycker dock en osäkerhet i sin egen pedagogiska roll och de önskar ytterligare fortbildning inom estetiskt material och i ämnet estetik för att öka sina kunskaper. Valet av estetisk undervisning i de dagliga pedagogiska aktiviteterna påverkas av förskollärarnas egna intresse och även okunskap då vissa ibland helt väljer bort att undervisa i exempelvis drama på grund av sin osäkerhet. Vanligt förekommande visade vår studie på att estetiken används som ett ämne för att uppnå resultat i andra ämnen, de vill säga att estetiken i sig inte blir målet i undervisningen.

I Sverige måste alla förskolor följa den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 18. Samtidigt finns det olika pedagogiska profiler med individuella värderingar, barnsyn och föreställningar om barns lärande. Jag har undersökt hur de pedagogiska profilerna Reggio Emilia och Waldorf förhåller sig i det potentiella spänningsfältet mellan den egna värde- grunden och de statliga styrdokumenten.Mitt syfte har varit att undersöka hur pedagoger, som arbetar utifrån dessa två profiler, arbetar med barns estetiska uttryck som kommunikationsmedel för att i förlängningen kunna se möjligheter och hinder för arbetet både utifrån läroplanen och de pedagogiska profilerna.För min undersökning har jag använt en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger från båda inriktningarna. Det empiriska materialet har analyserats i relation till profilernas karakteristiska drag, tidigare forskning samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell.Jag har kunnat konstatera att barns estetiska uttryck, jag har fokuserat på bilder barn har ritat, används som kommunikationsform inom båda Waldorf- och Reggio Emiliapedagogiken. Estetiska uttryck används både som metod för lärande och som innehåll för barns lärande. Min analys har visat skillnader i relation till barnsynen mellan de profi- lerna. Detta grundar sig i deras historiska bakgrund som leder till olika föreställningar om hur vårt samhälle bör se ut. Det i sin tur präglar hur pedagogerna bemöter och ser på barn.Waldorfpedagogiken ser barn som fria och den friheten kan begränsas genom statliga styrdokument som oavsett måste följas. Reggio Emiliapedagogiken beskriver barn som kompetenta och lägger vikt på demokratifostran som även är ett centralt innehåll av Lpfö 18.

Musik anses vara ett av de hundra språk som ett barn har möjlighet att uttrycka sig på inom Reggio Emiliafilosofin. Forskning visar att musiken har betydelse för inlärning men att förskollärare känner sig begränsade i sin kunskap när det gäller att planera för och använda sig av musik i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av musik och uppfattningar om musikens betydelse i Reggio Emiliainspirerade förskolor. De centrala frågeställningarna är: Hur används musik som uttryckssätt i undervisningen på förskolan? Vilka didaktiska val gör förskollärare när undervisningen i musik planeras? Vilka utmaningar och möjligheter identifierar förskollärare i musikundervisningen? I studien används kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare från åtta förskolor i olika delar av Sverige, som hämtar inspiration från Reggio Emilias filosofi. Resultatet genererades genom en tematisk innehållsanalys där empirin sorterades in i mönster och teman. Resultatet visar att en ämnesöverskridande och transdisciplinär undervisning är utmärkande – musiken integreras eftersom olika ämnen inte delas upp. Det visar sig också att det saknas kunskap om musik och musikundervisning i förskolan och därför har musiken inte det utrymme i utbildningen som är önskvärd enligt deltagarna i studien, vilket även uppmärksammas i tidigare forskning. Det skulle behövas framtida forskning för att påvisa om dessa resultat är generella oavsett förskolors profil och synsätt på lärande, och utifrån den forskningen komplettera med satsningar på musik i förskollärarutbildningen samt fortbildning för redan verksamma förskollärare. Det skulle även vara relevant och intressant att studera om, och på vilket sätt, förskollärares didaktiska val kring transdisciplinär undervisning har betydelse för musiken i förskolan.

Syftet med den här studien är att uppmärksamma boksamtalets potential i förskolan. Förhoppningen är att bidra med kunskap om det, samt att uppmärksamma utmaningarna som följer. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor med fem utbildade förskollärare. Dessa förskollärare arbetade med barn i åldrarna ett till fem år. I intervjuerna fick de besvara frågor utifrån en intervjuguide, där de hade stor frihet att utveckla sina svar.  Studiens resultat visar att informanterna har stor kompetens i allmänhet, men att den specifika kunskapen om boksamtal eventuellt skulle behöva fördjupas. Studiens resultat visar bland annat att den vuxnes förhållningssätt och atmosfären i förskolan är viktiga beståndsdelar vad gäller barns språkutveckling och lärande. Studien pekar mot att det skulle behövas en tydligare styrning på organisatorisk nivå för att fördjupa kunskapen om boksamtalets olika aspekter. / The purpose of this study is to draw attention to the potential of the book conversation in early childhood education. To contribute with knowledge about it and to pay attention to the challenges that follow. The study has been conducted through qualitative interviews at four different preschools with five trained preschool teachers. These preschool teachers worked with children between the ages of one and five. In the interviews, they answered questions based on an interview guide, where they had great freedom to develop their answers.  The results of the study show that the informants have great competence in general, but that the specific knowledge of book conversation might need to be deepened. The results of the study show, among other things, that the adult's attitude and atmosphere are important parts of children's language development and learning. The study indicates that a clearer governance at the organisational level would be needed to deepen the knowledge, around the book conversations.

I vårt uppsatsarbete utgick vi från den sociokulturella teorin och vårt syfte med att synliggöra eventuella samband mellan barns utveckling och lärande i relation till olika estetiska aktiviteter, även kallat “estetiska lärprocesser”, samt till de metoder som förskolepersonalen använder sig av och i vilka situationer dessa används. Tidigare forskning har pekat på hur de olika formerna av estetiska uttryckssätt är essentiella för barns olika områden av inlärning och utveckling. Genom en webbaserad enkätundersökning nådde vi ut till förskollärare som själva hade ett intresse för de estetiska ämnena, vilket påverkade deras svar på så sätt att de beskriver ett mer estetiskt tolkande av läroplanen och dess mål. Vi upptäckte i arbetet med analysen av vår data att variationen på utbudet av de estetiska aktiviteterna som barnen fick möjlighet att uppleva spelade en roll i vad de fick möjlighet att lära sig och utvecklas inom. Vidare kunde vi även se att pedagogernas eget intresse påverkade hur utbudet för barnen såg ut och vilka verktyg barnen fick.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden. Vår undersökningsgrupp består av fem pedagoger som vi har intervjuat. De har alla behörighet att lära ut och skriv- och läsinlärning i skolan och arbetar antingen som fritidspedagoger, förskolepedagoger eller grundskolepedagoger. Resultatet av vår studie visar att genom att arbeta KME-pedagogiskt kan man fånga upp fler elever genom att erbjuda dem ett flertal sätt att ta in kunskap på, med t.ex. samtal kring bild och det vidgade textbegreppet. Resultatet gav oss också förslag på hur man som pedagog rent praktiskt kan arbeta med de olika språken i en svenskundervisning. Vår slutsats är för det första att eleverna gynnas av att arbeta multimodalt och kompletterande med de estetiska uttryckssätten genom LTG-metoden. För det andra drar vi slutsatsen att genom att i undervisningen erbjuda barnen en möjlighet att få uttrycka sig genom andra språk än just tal- och skriftspråk skapar man en inkluderande miljö.

Denna rapport beskriver ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Arbetet utfördes i samarbete med företaget The Best of Sweden AB där uppdraget var att utveckla ett fäste och skyltar för bakrutetorkare på personbilar. Utvecklingsprocessen för produkten började med en förstudie där bland annat kundbehov undersöktes. Under förstudien undersöktes även olika faktorer som kan komma att påverka produkten i dess användningsmiljö, exempelvis bilars aerodynamik och kraften i bakrutetorkarens motor. En fältstudie genomfördes på existerande torkararmar som fästets och skyltarnas mått grundas på. Resultatet från förstudien var en kravspecifikation som det slutliga konceptet ska kunna ställas mot. Olika strukturerade designmetoder användes under konceptgenerering samt konceptutvärdering som följdes upp av detaljutveckling. Förslag på material och tillverkningsmetod samt ett kostnadsförslag togs fram. Resultatet blev en fästanordning och skyltar för bakrutetorkaren på personbilar vilket gör det möjligt för användaren att montera personifierade skyltar i olika format. Fästanordningen består av ett fäste och en rem, där remmen spänns åt runt torkararmen och håller fästet på plats. Produktens symmetri medför att den kan placeras på torkararmar oavsett om torkararmen går vänster- eller högervarv. / This thesis discloses a bachelor degree project in Product Design Engineering at the University of Skövde. The project was performed in collaboration with a company called The Best of Sweden AB where the assignment was to develop a universal mount and signs for rear window wipers on cars. The development process started with a prestudy where customer needs where analyzed. Different factors which affect the product in the environment of use, such as the aerodynamics of cars and the force in the rear window wiper engine, were examined as well during the prestudy. A field study was carried out on existing rear window wipers which became the basis of the dimensions of the signs as well as the mount. The result of the pilot study ended in a list of requirements that the final concept was to be compared to. Different structured design methods was used during concept generation as well as concept evaluation which was followed by a development of the details of the final concept. A proposition of material selection and manufacturing method was determined as well as an estimation of manufacturing cost. The result was a fastening device and signs for rear window wipers on cars which makes it possible for the user to mount personalized signs if various different formats. The fastening device consists of a base mount and a strap, where the strap is tightened around the rear window wiper and keeps the base mount in place. The symmetry of the product enables it to be mounted to a rear window wiper that either rotates clockwise or counter-clockwise.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.