Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016a) lyfter att barn ska få möjlighet att upptäcka och utforska sin omgivning genom olika uttryckssätt. Syftet i studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda rörelse i arbetet med barns lärande i förskolan. Vi vill undersöka förskollärarnas olika arbetsmetoder som de använder inom rörelseaktiviteter med barnen. Vi har gjort en kvalitativ studie där sju förskollärare har intervjuats i två olika kommuner för att ta del av deras erfarenheter och arbetsmetoder. För att få en djupare förståelse för förskollärarnas erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts som metod. Resultatet visar att förskollärarnas arbetssätt och engagemang har inverkan på barns möjligheter till utveckling i förskolan. Förskollärarna delar med sig av konkreta arbetsmetoder som används i verksamheten som exempelvis miniröris, dans, drama och musik. De upplever att barnen har lättare att skapa sig en förståelse av nya uttryckssätt om de får uppleva ny kunskap med hela kroppen. Resultatet visar även att då en förskollärare är lyhörd inför barnens olika behov ger det en möjlighet för barnen att testa olika uttryckssätt. Att lära med hela kroppen och se kunskap från olika synvinklar visar tidigare forskning och empiri på att rörelse har en positiv inverkan på barns inlärningsmöjligheter för att skapa förståelse för sin omgivning. Slutsatsen vi kommit fram till är att förskollärare uppfattar rörelse som någonting betydelsefullt för barnen samt att rörelse kan skapa goda möjligheter till att övervinna ny kunskap.

I examensarbetet undersöks och utvärderas Litteraturhuset Trampolins högläsningsprojekt Sandvargen, där 14 klasser från förskoleklass till årskurs tre deltagit. Projektets syfte var att stimulera elevers läslust och läsförståelse genom att lyfta fram högläsning och eget skapande som metod. Med utgångspunkt i ett lärarperspektiv beskrivs och diskuteras projektet i relation till läroplanen, teorier och tidigare forskning. Syftet var att undersöka om de intervjuade lärarna upplevt att eleverna utvecklat en ökad läslust och läsförståelse genom deltagandet i projektet. Ett annat syfte var att ge en bild av hur lärare kan arbeta med estetiska uttryckssätt i kombination med högläsning med stöd av läroplanen. För att undersöka vilka upplevelser de deltagande lärarna har av projektet genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare. Undersökningen har använt kvalitativ metod med fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Materialet har även bestått av kvalitativa analyser av projektets handledning samt kvantitativa och kvalitativa analyser av projektets utvärdering. Analyserna undersökte om Litteraturhuset Trampolins mål och pedagogiska intentioner med Projektet Sandvargen förverkligats. Resultaten indikerar att projektet skapat goda förutsättningar för ökad läsförståelse samt skapat positiva effekter på elevernas läslust. Vidare visar resultatet att projektet pedagogiska intentioner inte har uppfyllts eftersom lärarna använt högläsning som metod men inte kopplat högläsningen till eget skapande.

No description available.

The aim of the study is to examine how preschool teacher looks at aesthetics and how they are using the aesthetics of everyday activities. As a method I have used a qualitative interview form, and I interviewed four preschool teachers. My study is based on a socio-cultural perspective with the direction of Vygotsky's theory of the child's interaction and learning. The results showed that preschool teachers who participated in my survey agreed that the aesthetics and the aesthetic forms of expression are important for children's learning. That offers all kinds of aesthetics and all sorts of materials and the chance to give an expression of what you think is fun is important for my respondents. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur förskollärare ser på estetik och hur de använder estetik i den vardagliga verksamheten. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjuform och jag intervjuade fyra stycken förskollärare.  Min studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med riktning mot Vygotskijs teori om barns samspel och lärande. Resultatet visade att förskollärarna som deltog i min undersökning var eniga om att estetik och de estetiska uttrycksformerna är viktigt för barns lärande. Att man erbjuder all slags estetik och alla möjliga material och chansen att ge ett uttryck i det man tycker är kul är viktigt för mina respondenter.

Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.

Syftet med studien är att få reda på hur användningen av matematikens skriftliga språkande kan påverka elevernas lärande i räknesättet division. Informanterna i studien var fem elever i årskurs 4 som valdes bland de som samtyckte till deltagandet. I den praktiska delen av arbetet, konstruerade eleverna en textuppgift till matematiska uttrycket 24/6 - 3. Materialet bestod av intervjuer och det som eleverna producerade när de konstruerade uppgifter och deras svar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att den största fördelen enligt eleverna var att matematikens språkande gör det roligare att arbeta med division. En annan viktig fördel var att elevernas förståelse i division ökade efter att de hade arbetat på detta sätt. De nackdelar som kom fram var att eleverna upplevde att det var arbetsamt och svårt att arbeta med metoden. Andra delen av resultatet visade att eleverna konstruerade uppgifter enbart med delningsdivision. De flesta elever gav siffran 24 kontexten av någonting ätbart. Största delen av eleverna menade att antalet 6 representerade människor. Eleverna definierade inte med tydlighet var antalet  togs ifrån. Denna del av resultatet visade också att eleverna föredrar användning av symbolspråket och naturliga språket framför bildspråket i deras lösningar. Med stöd av det som resultatet visade kan språkandet anses vara ett bra sätt att arbeta med matematik i räknesättet division. / The aim of the study is to see how the use of textual languaging of mathematics can affect pupils learning in an operation of division. Participants of the study consisted of five 4th grade pupils which were chosen among those who agreed to participate in the study. In the study, the pupils were supposed to construct a word problem for a mathematical expression 24/6 - 3. The research data consisted of interviews and of the material pupils produced when they constructed their word problems and their answers to them. The interviews were later analyzed with a qualitative content analysis.  Results show that the most significant advantage according to the pupils were that languaging of mathematics makes it more fun to work with division. Another important result was that after the pupils had worked this way, they were able to understand the concept division a bit better. Disadvantages expressed by the participants were that they felt this kind of working method in mathematics may demand more work than what they are used to. The other part of the results show that the pupils constructed their word problems with division by parts. Almost all the pupils gave number 24 a context of something eatable. The most part of the pupils meant amount of 6 represent human beings, for example friends. Pupils didn’t clearly define where the amount of  was taken away. This part of the results show also that the pupils preferred using symbolic language and natural language over pictorial language in their answers. Results indicates that languaging could be a recommended way to work with mathematics in division.

Abstract The essay is an analysis by William Benckert where he defines and discusses the musical tools of expression he used when performing and composing music for his exam concert. Most of the compositions were created with strong influences from the Swedish jazz pianist ”Esbjörn Svensson”, therefore many of the musical concepts and tools discussed are ones that William associates with Svensson’s music.  In the essay he compares what tools of expression he used for particular pieces and which tools he used across multiple pieces. The musical aspects he analyses are the music’s harmonic content, rhythmics, melodics, form and overall emotion. The question he tries to answer is ”Which central tools of musical expression were used for specific songs and which were used across multiple songs, and how were these tools actually put to use in context?”.  In the conclusion he discusses how he will bring these tools of expression into his artistic process in the future. He also discusses what lessons he learned from his analysis. / <p>Kompositör och Arrangör: William Benckert</p><p>Piano: William Benckert</p><p>Trummor: Hans Nilsson</p><p>Gitarr: Emil Dahl</p><p>Bas: Tom Olovsson</p>

Utbildningsforskare i början av 2000-talet uttryckte ett behov av tvärvetenskaplig undervisning för att stärka elevers begreppsförmåga och öka deras intresse för naturvetenskapliga ämnen samt matematik. Diskussionen inkluderade ämnen som Science, Technology, Engeneering and Mathematics (STEM). På senare tid har STEM utökats till STEAM (Science, Technology, Engeneering, Art and Mathematics) i ett försök att tillsammans med vetenskapliga ämnen utveckla kreativa förmågor och innovativt tänkande. A:et i STEAM står för Art, vilket motsvarar ämnet Bild i svensk grundskola. Syftet med föreliggande studie var att utröna om aktuell forskning uppvisar att STEAM-undervisning kan bidra till utveckling av kognition och abstrakt tänkande samt om elevers kreativa förmågor stärks. Studien är en allmän litteraturstudie med en kvalitativ analys av hur aktuell forskning framställer för – och nackdelar med STEAM-undervisning. Aktuell forskning visade på hur STEAM-undervisning möjliggjorde för elever att studera verklighetsbaserade problem och därmed öka förståelsen för hur olika ämnen påverkar varandra. När elever i tvärvetenskaplig undervisning undersökte problem kunde de relatera till och bli medvetna om vikten av att väva samman olika ämnen och dra nytta av tidigare kunskaper. Resultatet påvisade att kreativa material hjälper elever att resonera och reflektera i undervisning samtidigt som elever får en ökad begreppsförståelse. Kreativa och laborativa material blev ett stöd vid problemlösning och elever hittade innovativa sätt att kommunicera med varandra. En slutsats blev att STEAM-undervisning kan gynna elevers förmåga att tänka kreativt och utmanas i att reflektera och kommunicera med andra.

Inledning Barn har genom såväl Barnkonventionen som förskolans läroplan rätt att delta i estetiska lärprocesser som dans. Det kan diskuteras om alla barn lär genom estetiken, men tidigare forskning pekar på att dans ger chans till andra språk än det verbala. Syfte Studien är genomförd med syfte att ta del av förskollärares resonemang kring dansundervisning i förskolan. Metod För att samla in den data vi behövde användes den kvalitativa metoden self-reports som skickades ut till fyra förskolerektorer, som i sin tur skickade ut till 24 förskollärare, varav tio self-reports var ifyllda och samlades in. Resultat Resultatet presenterades och analyserades med hjälp av Lindströms modell som behandlar estetiska lärprocesser. Resultatet visar på att dans i förskolan enligt de deltagande förskollärarna främst används som medel för lärande i andra ämnen. Resultatet tyder också på att det finns en osäkerhet i att undervisa i dans i de verksamheter som deltagit i studien. Samtidigt som osäkerheten verkar grunda sig i brist på ämneskunskaper som i sin tur problematiserar förskollärarutbildningens bidrag inom ämnet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolans yngsta barns kommunikation, hur förskollärarna tolkar det och arbetar med det i relation till barns delaktighet. Frågeställningarna som besvarats i studien är: Hur beskriver förskollärarna att barns kommunikation kan förstås i förskolan? Och vilka redskap berättar förskollärarna att de använder i verksamheten för att barns kommunikation ska vara en bidragande faktor till deras delaktighet? För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har genomförts med hjälp av totalt sex semistrukturerade intervjuer. Alla deltagare i studien har en förskollärarlegitimation och minst tre års erfarenhet inom yrket. I studien används två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet och Shiers modell Pathways to Participation. Empirin har bearbetats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att förskollärarna använder olika redskap som till exempel bilder, tecken som stöd och aktivitetstavlor för att barn i verksamheten ska kunna bli delaktiga i kommunikation, samspel och besluttaganden. Dessa redskap är aktiva val som förskollärarna bedriver i verksamheten för att alla barn ska kunna kommunicera och påverka oavsett språklig förmåga. I resultatet framkommer att förskolans yngsta barn har flera olika redskap för att uttrycka sin vilja, främst genom kroppsspråket och mimik där förskollärarna poängterade vikten av att vara närvarande, lyssna och känna barnen för att kunna tolka deras intentioner. Detta påverkas av de utmaningar förskollärarna ser i verksamheten som tidsbrist och personalbrist.