Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount. / Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

Bakgrund: För att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård krävs det att patienten uppfyller kriterier stiftade av World Health Organization (WHO). I Sverige styrs den slutna psykiatriska tvångsvården av Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Lagen reglerar vilka av WHO:s kriterier som måste uppfyllas i Sverige för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska kunna ges. Sjuksköterskan ska bland annat motverka lidande och främja delaktighet, vilket kan vara utmanande inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Även att bevara patientens autonomi kan vara problematiskt.Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Metoden är litteraturöversikt som baseras på kvalitativ data.Resultat: Resultatet påvisar att patienter som har vårdats inom sluten psykiatrisk tvångsvård bär med sig upplevelser av informationsbrist, rädsla, att inte bli respekterade, negativa erfarenheter av vårdpersonal, positiva erfarenheter av vårdpersonal samt känsla av skydd och förståelse.Diskussion: Det uppfattas problematiskt att patienter har många negativa upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård. En tydlig koppling mellan de negativa upplevelserna och vårdlidande finns. Sjuksköterskor har ett ansvar att motverka lidandet. Det kan konstateras att detta ämne inte är väl beforskat därav hoppas studien bidra till ökad uppmärksamhet av ämnet.

Bakgrund: Patienter som behandlas med kompressionsbandage på grund av venösa bensår finns i samtliga delar av sjukvårdssystemet. Mötet med dessa patienter ställer krav på relevant kunskap om fysiologi, val av material och det krävs teknik i utförandet av lindningen. I mötet är det också essentiellt att vara lyhörd inför patientens upplevelse av sjukdom och behandling. Förståelse för den enskilda individen skapas då vårdgivaren söker insikt i patientens livsvärld.  Syftet var därför att ur ett livsvärldsperspektiv belysa upplevelser av kompressionsbandage hos patienter med diagnosen venösa bensår. Metod: Uppsatsen utfördes som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet utgjordes av bestämda steg som koncentrerades på att söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur.  Alla steg utfördes med en strävan om tydlighet och att samla all relevant litteratur.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier 1) Begränsningar, 2) Vårdlidande och 3) Lindrat lidande. Slutsats Uppsatsens presenterar ett resultat som kan bidra till ökad kunskap, förståelse och lyhördhet för denna patientgrupp. Uppsatsen ger insikt i patientens upplevelse av kompressionsbandagering, vilket kan främja vårdgivarens yrkesutövande i förhållande till att inta ett följsamt förhållningssätt och därmed även bidrar till hens förmåga att tillgodose patientens behov. Lindra lidande och således leda till minskat vårdlidande för patienten och den vårdande relationen får vara vårdande.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

Vårdlidande är ett fenomen som länge utmanat omvårdnadsvetenskapen och definieras som ett lidande orsakad i samband med behandling och bemötande. Bristfällig interaktion med hälso- och sjukvårdspersonal är en vanlig orsak till vårdlidande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med hiv upplever interaktionen med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att analysera 11 vetenskapliga studier med en kvalitativ manifest innehållsanalys fann vi svar på vårt syfte. Det framkom att personer med hiv upplevde diskriminering i interaktionen med hälso- och sjukvården, att personer med hiv fick möta hälso- och sjukvårdspersonalens rädsla för smitta, att man upplevde sig bli förstådd och bekräftad i mötet och att man upplevde att man var tvungen att skaffa sig egenmakt i mötet. Resultatet visar att personer med hiv upplever interaktionen med hälso- och sjukvården diskriminerande där hälso- och sjukvårdspersonal saknar specialiserad kunskap om hiv. Genom att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal om sjukdomens stigmatiserande effekt kan diskriminering motarbetas och förhindras.

Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar från olika delar av världen, ligger till grund för resultatet som delas in i kategorierna: skadornas utseende, skadornas lokalisation incidensen, uppkomst av skada och riskfaktorer för skador. Resultatet visar att de prematura barnen är mest utsatta och att bland annat tid i NCPAP, låg födelsevikt och låg gestationsålder är riskfaktorer för uppkomst av skada.Lättare skador som rodnad är en vanlig komplikation, däremot är svårare skador somcolumella nekros mer ovanliga. Det innebär dock att många barn utsätts för vårdlidandetill följd av vårdskador som orsakats av NCPAP-behandlingen. I diskussionenframkommer att regelbunden utbildning och träning för vårdpersonalen måste ses somen av de allra viktigaste delarna när det gäller att förhindra dessa vårdskador. Ingen avartiklarna tar upp problemet med barnets smärta i samband med vårdskadorna, vilketväcker frågan om vårdskadorna och vårdlidandet som orsakas av NCPAP tas tillräckligt på allvar. Resultatet i den här studien kan användas i ett förbättringsarbete påförfattarnas egen arbetsplats. / Program: Fristående kurs

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår. Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.

I bakgrunden ges en överblick av på vilka sätt män och kvinnor behandlas olika inom hälso-  och sjukvården. Även Hirdmans teori om genussystemet, samt lagar och riktlinjer som rör rätten till vård på lika villkor tas upp. Syftet med denna studie är att ytterligare tydliggöra och beskriva på vilket sätt köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter erhåller vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på Axelssons modell. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Efter gemensam analys och diskussion identifierades fyra teman som beskriver olika sätt att särbehandla män och kvinnor på, dessa fyra teman var följande: Utebliven eller ojämställd behandling, Olika förklaringar till symptom på sjukdom och ohälsa, Att misstros och antas vara icke trovärdig, Att kategoriseras i enlighet med genusstereotypa föreställningar. Det första temat var den mest vanligen förekommande sortens särbehandling. Genusbias som är en av de bakomliggande orsakerna till ojämställd vård kan leda till felbehandlingar och vårdlidande. Inom vårdvetenskapen betraktas patienter i första hand som könsneutrala individer, ett fokus som kan göra att genusbetonade skillnader i vård och behandling förbises. Ökad kunskap om hur genusbias uppstår, motverkas och formar vårdrelationen är därför viktig både inom vårdvetenskapen och i praktiken.

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.