Byggbranschens teknikutveckling har de senaste årtiondena har introducerat många tekniskainstrument bl.a. Computer-Aided Design (CAD) och Building Information Modeling (BIM).År 2001 introducerades Virtual Design and Construction (VDC) av CIFE på Stanford som ettnytt arbetssätt som svar på den minskande produktivitet som drabbat byggindustrin. VDCdefinieras som användningen av multidisciplinära modeller för att uppnå projektmål (Fischeroch Kunz, 2004). Sammantaget används tekniker från BIM, Integrated Concurrent Engineering(ICE) och Lean Construction inom VDC (Mandujano et al, 2015).Studien syftar på att undersöka kopplingen mellan VDC och entreprenörers verksamhetssystemsamt att granska implementeringsprocessen och dess utmaningar. För att göra detta måste ävenentreprenörernas egna definitioner av VDC kartläggas. Arbetet har genomförts med enkombination av en litteraturstudie och en intervjustudie för att täcka den etablerade kunskapeninom den akademiska arenan samt entreprenörernas egna kunskaper inom området.Intervjustudien har inkluderat två företag samt en utomstående expert.Resultatet skildrar att synen på VDC är olika bland entreprenörerna, bl.a. beskrivs det att varaett arbetssätt, ett arbetsverktyg eller ett hjälpmedel för att uppnå en väloptimerad byggnad.Entreprenörerna använder VDC praktiskt i form av ICE-liknande mötesstrukturer eller 3D- och4D-modeller. Den kumulativa implementeringsprocessen hos företagen ha bedrivits genompilotprojekt och kontinuerlig utbildning av medarbetare. Företagen har använt två skildaimplementeringsstrategier för VDC in i verksamhetssystemet. Dels en explicit-strategi därVDC skrivits in direkt i verksamhetssystemet som ett eget ämnesområde. Den andra strateginkallas implicit, där VDC inte nämns alls i verksamhetssystemet, utan istället är detbeskrivningar, guider och rutiner som förändrats för att integrera VDC som ett standardiseratarbetssätt i organisationen. / The construction industry's technological development has in the recent decades introducedmany technical instruments, for example Computer-Aided Design (CAD) and BuildingInformation Modeling (BIM). In 2001, Virtual Design and Construction (VDC) was introducedas a new way of working by CIFE at Stanford in response to the declining productivity in theconstruction industry. VDC is defined as the use of multidisciplinary models to achieve projectgoals (Fischer and Kunz, 2004). Techniques from BIM, Integrated Concurrent Engineering(ICE) and Lean Construction are all used within the VDC-process (Mandujano et al, 2015).This study aims to investigate the connection between VDC and contractors’ operationalsystems, and to examine the implementation process and its challenges. To do this, thecontractors' own definitions of VDC must also be defined. The work has been carried out as acombination of a literature study and an interview study to cover the established knowledgewithin the academic arena and the contractors’ own knowledge in the field. The interview studyhas included two companies and one external expert.The result shows that the view of VDC is different among the contractors. For example, it’sdescribed as a methodology, a tool or a utility to achieve a high-performance building. Thecontractors use VDC practically in the form of ICE-like meeting structures or 3D and 4Dmodels. The cumulative implementation process of the companies has been conducted throughpilot projects and continuous VDC-training of employees. The companies have used twodifferent implementation strategies for VDC into their operational system. One company useda explicit strategy where VDC was entered directly into the operational system as a separatesubject area. The second strategy is called implict where VDC is not mentioned at all in theoperational system, but instead it’s descriptions, guides and routines that have been changed tointegrate VDC as a standardized working method within the organization.

In the last decade, Professional Learning Communities (PLCs) are increasingly used as models for teachers’ joint efforts in developing their teaching. The overall aim of this licentiate thesis is to expand the knowledge of PLCs in mathematics, by deepening the understanding of aspects that influence the establishment, organization, and implementation of PLCs in mathematics. Specifically, the aim is to contribute with an overview of how PLCs in mathematics are organized and framed, and also to explain what may enable and hinder PLCs in mathematics. To fulfill the purpose, two studies are conducted where Cultural Historical Activity Theory (CHAT) is used as a conceptual and analytical framework. In the first study, previous research of PLCs in mathematics are synthesized through a configurative literature review, resulting in a description of how PLCs in mathematics are organized and framed. In the study, similarities, and differences between different models of PLCs in mathematics are examined regarding subjects, objects, mediating artifacts, rules, community, division of labor and outcomes. The result shows three different activity systems, with different objects or motives for implementing the PLCs. The activity systems vary concerning the use of mediating artifacts, and what norms regulate the activity system, but are similar regarding participants, context, and division of labor. In the second study, contradictions, and their manifestations in PLCs in mathematics are analyzed. Contradictions may enable or hinder the work of PLCs depending on whether they are identified or not. Contradictions, and their manifestations, are in the study examined through interviews with teacher leader coaches with experience in coaching teacher leaders of PLCs in mathematics. In the study, four contradictions, in and between activity systems, are identified. These four contradictions are manifested through 26 conflicts and dilemmas. The identified contradictions are connected to the norms and traditions that are part of mathematics as a discipline as well as the teacher profession. Taken together, the result of the two studies can be useful in establishing, organizing, and implementing future PLC endeavors. / Kollegialt lärande har det senaste decenniet blivit väletablerat i skolans värld som modell för lärargemensam undervisningsutveckling. Det övergripande syftet med den här licentiatavhandlingen är öka kunskapen om kollegialt lärande i matematik genom att fördjupa förståelsen för aspekter som kan påverka etablering, organisering och genomförande av kollegialtl ärande i matematik. Mer specifikt är syftet att bidra med en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas, samt att hitta möjliga förklaringar till vad som möjliggör och vad som hindrar kollegialt lärande i matematik. Detta görs genom två studier där verksamhetsteori använts för att konceptualisera och analysera kollegialtl ärande. I den första studien sammanställs tidigare publicerade studier om kollegialt lärande i matematik i en konfigurativ litteraturstudie, vilket resulterar i en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas. I studien analyseras likheter och skillnader mellan olika metoder för kollegialt lärande i matematik med avseende på de verksamhetsteoretiska begreppen subjekt, objekt, medierande artefakter, regler, gemenskap, arbetsdelning och utfall. Tre olika objekt, det vill säga motiv för att genomföra kollegialt lärande, identifieras som konstituerar tre olika verksamhetssystem, där objekt, normer och medierande artefakter skiljer sig åt. Subjekt, arbetsdelning och gemenskap är lika mellan de tre verksamhetssystemen. I den andra studien analyseras vilka motsättningar, det vill säga oförenligheter, som manifesteras i kollegiala lärgrupper i matematik. Motsättningar kan hindra eller möjliggöra kollegialt lärande beroende på om de identifieras eller inte. Motsättningar och deras manifesteringar har studerats genom att lärledarcoacher, som coachat lärledare för kollegialt lärande i matematik, intervjuas. I studien identifieras fyra motsättningar inom och mellan verksamhetssystem, manifesterade genom 26 konflikter och dilemman. De identifierade motsättningarna är sprungna ur matematikämnets och läraryrkets traditioner och normer. De två studiernas resultat sammantaget kan vara användbart vid organisering och genomförande av framtida kollegiala lärprojekt.

Introduction: The case study was conducted at the non-profit housing company AB GotlandsHem. The purpose of the study is to increase knowledge about working methods and processes in GotlandsHems property system and provide suggestions for possible measures for development and implementation suggestions.  Problem description: Knowledge, information and understanding of the property system is lacking to get a consensus on working methods and processes, but also where instructions are and who is responsible in the property system. This may be due to the fact that GotlandsHem worked to introduce a process approach in the organisation.  Theory: In order to gain an understanding of the current situation, the theoretical starting point of the study has been offensive quality development and processes. Management systems, roles and responsibilities as well as instructions have been used to highlight opportunities for increasing knowledge about working methods and processes.  Method: The study follows a qualitative research design. Total Quality Management was used to attack the problem area. Surveys, interviews, observations and document collection have been conducted. In the identification of improvement proposals, the tools relationship diagrams, tree diagrams and matrix diagrams have been used. The PDSA cycle has been used as a starting point for further implementation.  Results: The results show that there is a lack of knowledge about the property system. Instructions are perceived as incomplete, unclear, incorrect, missing and difficult to find. Responsibilities and roles have a large connection to working methods and processes, which the majority find difficult to find information about.  Conclusions: A mapping of the processes could increase the understanding of working methods and processes. Clearly stated responsibility and a clear structure in the management system can solve the problem linked to instructions as well as navigating the intranet. A needs-adapted education plan would mean that everyone gets an introduction.

Digitaliseringens ständiga utveckling inom samhället och verksamheter har lett till nya fenomen och förutsättningar vilket har medfört nya utmaningar. Desinformation är ett avdessa begrepp som har fått allt större betydelse inom det digitala samhället som finns idag. Begreppet som har uppmärksammats alltmer syftar till missvisande, felaktig och falskutformad information. Desinformation blir allt vanligare och det problemområde som identifierats är hur verksamheter hanterar existensen av desinformation. Därmed strävade studien mot att svara på frågeställningen: Vilka tillvägagångssätt har verksamheter för att hantera desinformation i sin användning av digital teknik? Studien genomfördes med en kvalitativ forsknings- och metodansats som syftar till att skapa förståelse kring begreppet desinformation, dess bakomliggande faktorer samt vilka tillvägagångssätt verksamheter använder sig av samt hanteringen av begreppet för att minska risken av dess konsekvenser. Datainsamling genomfördes genom en intervjustudie med sju verksamheter samt fem stycken fokusgruppsintervjuer. Resultatet från datainsamlingen påvisade att det finns en bred definition kring betydelsen av desinformation samt att det inom verksamheterna inte finns någon uttalad strategi eller tillvägagångssätt för att hantera desinformation. Det upplevdes finnas tillräckligt med stort förtroende för medarbetarnas egna ansvar i att agera källkritiskt. Befintlig litteratur identifierar att det finns svårigheter kring att upptäcka om informationen är sann eller inte men även att den mänskliga faktorn har betydelse för bedömningen av informationen. Även individens tidigare erfarenheter har betydelse. Det som däremot framkom som studiens slutsats var att följande faktorer var en del av verksamhetens tillvägagångssätt för att avgöra trovärdigheten i information: arbeta med kända aktörer och källor, agera källkritiskt, avgränsa hur intern information hanteras inom verksamheten och bedöma utseende av informationen såsom grammatik och språkbruk. / The digitalization’s constant development in society and in businesses has led to new phenomena and concepts that have not previously existed, which have caused problems. Misinformation is a new concept that has gotten a greater meaning with the digital society that exists today. Misinformation has received increasing attention and refers to misleading, incorrect and falsely designed information. The problem area that is identified is how companies handle the existence of misinformation. The purpose of the study was to answer the research question: What approaches do businesses apply to handle misinformation in their use of digital technology? The study was conducted with a qualitative research and method approach that aims to create an understanding of the concept of misinformation, its underlying factors and what approaches business use when dealing with misinformation to reduce the risk of its consequences. Data collection was conducted through an interview study with seven businesses and five focus group interviews. The results from the data collection showed that there is a broad definition of misinformation and that there is no stated strategy or approach within the operations to deal with misinformation. It was identified that there was enough confidence in the employee's own responsibility in acting source critical. Existing literature identifies that there are difficulties in discovering whether the information is true or not. The human factor has meaning and whether the information is in line with the individual’s opinions. The study's conclusion was that the following factors were a part of the business's approach to determining credibility in information: working with well-known sources, acting with source criticism, defining how information is handled within the business and assessing the appearance of the information such as grammar and language usage.

This study investigates the approach a medium-sized municipality in Sweden takes during the process of establishing a new operating system. The main focus of the study is the roles of the social workers in the process of change, and how they are experience their involvement. The key research questions that are subject for the study are the following: How is the organization working with the establishing of the new operating system? And How are the organization using already existing competence within the organization during the establishing process?   The study has a qualitative research design that involves semi-structured interviews. The empirical material has been linked with one theoretical starting points: the human-resources perspective. The result of the study has shown a connection between the involvement of the co-workers and a positive process of change. The approach the municipality has taken when involving the social workers in the process has also shown deficiency which has affected essential parts of the process. The study concludes the importance of the interaction between the social workers and the project leading group within areas that includes education, communication and participation. The interaction has been found to both promote and inhibit the process of change. / Aktuell studie undersöker hur en mellanstor svensk kommun implementerar ett nytt verksamhetssystem inom dess socialförvaltning. Syftet är att studera hur yrkesverksamma socialsekreterare involveras i implementeringsprocessen samt belysa deras subjektiva upplevelser. De forskningsfrågor som studien omfattas av är:  Hur arbetar organisationen med införandet av det nya verksamhetssystemet? Hur använder sig förvaltningen av redan befintlig kompetens inom organisationen vid införandet av ett nytt verksamhetssystem?     Studien har genomförts i enlighet med kvalitativ forskningsmetod och övervägande data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har kopplats till en teoretisk utgångspunkter: Human Resources perspektivet. Resultat för studien har påvisat en upplevelse om att implementeringsprocessen gynnas av att involvera yrkesverksamma socialsekreterare ur berörd socialförvaltning. Det tillämpade arbetssättet har även upplevts ha brister som påverkat väsentliga delar av samarbetet och förändringsprocessen i sig. Slutsatser som dras efter analys av studiens totala resultat är betydelsen av samspelet mellan organisation och de anställda i bland annat termer som utbildning, kommunikation och delaktighet. Samspelet har visats både kunna hämma och främja förändringsarbetet.  Nyckelord:  Socialt arbete, delaktighet och organisationsförändring, Förändringsarbete i socialtjänst, organisationsförändring, digitalisering inom socialtjänst, verksamhetssystem

Utbildning för slutanvändare av IT-system på arbetsplatsen är en dyr och tidskrävande affär. Trots att mycket information om systemen tas fram under utvecklingenav systemet, i form av kravdokument och annan dokumentation, används den informationen sällan i utbildningssyfte. Företaget Multisoft önskadeundersöka hur den dokumentation de tar fram under utvecklingen av skräddarsyddaverksamhetssystem åt olika företag, kallade Softadmin R -system, kananvändas i utbildningssyfte.Syftet med detta examensarbete var att identifiera vilka lärbehov slutanvändareav verksamhetssystem utvecklade av företaget Multisoft har. Baserat på dessa lärbehov undersöktes hur den dokumentation som tas fram under utvecklingenskulle kunna nyttjas i utbildningssyfte. En kvalitativ undersökning med narrativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med slutanvändare och projektdeltagare hos sex olika företag som implementeratett Softadmin R -system inom de senaste två åren. Projektdeltagarna hade varit involverade under utvecklingen från kundföretagets sida och slutanvändarnahade inte varit involverade i utvecklingen. Tio intervjuer genomfördes och en tematisk analys utfördes på intervjutranskriptionerna. Framtagna teman tolkades utifrån en kognitivistisk syn på lärande. Resultatet från analys av intervjuerna pekar på att slutanvändare vill kunna lära sig genom att testa sig runt i systemet. Slutanvändare vill lära sig genomatt få information visuellt och inte enbart via text. Ett utbildningsmaterial om ett Softadmin R -system ska inte kräva tidigare kunskap om systemet för attvara tillgängligt. Vidare indikerar resultatet att slutanvändare upplever att systemen har en komplex affärslogik där det är svårt att förstå hur systemet solika processer påverkar varandra. Övergången från ett gammalt system till det nya kan innebära svårigheter i lärandet för slutanvändarna. Avsaknad avstruktur då slutanvändarna lärde sig använda systemet identifierades som ett problem. Ett förslag på struktur för ett utbildningsmaterial har tagits fram. Detta utbildivningsmaterial är tänkt att använda information från den dokumentation som tas fram under utvecklingen av Softadmin R -system. Denna användning av dokumentationen skulle i nuläget behöva göras manuellt med viss anpassning. Förslag på hur det kan automatiseras har presenterats. Funktionella krav på ett system för framtagning och underhåll av den informationsom krävs för det föreslagna utbildningsmaterialet har presenterats. När Softadmin R -system som utbildningsmaterialet berör uppdateras möjliggörsystemet uppdatering av utbildningsmaterialet. Systemet möjliggör även framtagning av utbildningsmaterial anpassat för en viss yrkesroll. / End user training of IT systems at the workplace is an expensive and time consuming ordeal. Despite a lot of information about the systems being produced during development of the system, in the form of requirement documents and other documentation, the information is seldom used for educational purposes. Multisoft wished to explore how the documentation produced during the development of their tailor-made business systems, named Softadmin R systems, can be used for educational purposes.The purpose of this master thesis was to identify what learning-needs end users have in regards to business systems developed by the company Multisoft. Based on these learning-needs an investigation would be placed on how the documentation produced during development could be used for educational purposes. A qualitative study with narrative semi-structured interviews was conducted with end users and project participants at six different companies that had implemented a Softadmin R system at their workplace within the last two years. The project participants had been involved from the customer company’s side during the development whereas the end users had not been involved. Ten interviews were conducted and a the matic analysis was performed on the interview transcripts. Procured themes were then interpreted from a cognitiveperspective on learning. The results indicated that end users want to be able to learn by trying to use the system themselves. End users want to learn by getting information visually and not only via text. A training material for a Softadmin R system should not require prior knowledge about the system to be available to the learner. Furthermore the results indicate that end users feel the systems have a complex business logic where it is difficult to understand how the different processes in the system affect each other. The transition from an old system to a new system can be problematic to the end users’ learning. A lack of structure in the end users’ learning of the system was identified as an issue.

Fallstudien utfördes vid Uppsala Kommun där kvalitetsarbete vid införandeprojektet SocSys har studerats. Ett verksamhetssystem infördes i fyra av kommunens förvaltningar. Syftet med studien har varit att identifiera framgångsfaktorer, respektive förbättringsområden, utifrån projektledarnas berättelser och medarbetarnas uppfattning om/hur ett kvalitetsarbete har praktiserats. Tre frågeställningar togs fram för att besvara syftet. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av AI-intervjuer, vilka utfördes med projektledarna. Den andra frågan besvaras utifrån den enkät som skickades ut till medarbetarna. Frågeställning tre besvaras utifrån resultaten från frågeställning ett och två. Fallstudien är av en kvalitativ karaktär där hörnstensmodellen har använts som analysmetod. Genom att studera vilka hörnstenar som brukats under införandet av verksamhetssystemet har kvalitetsarbetet studerats. Resultaten visar på att ett kvalitetsarbete har utförts vid införandeprojektet SocSys där hörnstenarna engagerat ledarskap, arbeta med processer, basera beslut på fakta ses som framgångar. Vad gäller hörnstenarna arbeta med ständiga förbättringar, kunden i centrum samt medarbetar delaktighet identifierades förbättringsområden. / The case study was conducted at Uppsala municipality where the quality work for project SocSys has been studied. The aim of the implementation project was to implement a business system within four different organizational areas. The purpose of this study has been to identify success factors and areas of improvements based on the project leaders’ stories and the employee’s perception if/how quality work has been executed. Three questions were formalized. To answer the first question AI-interviews were conducted with the project leaders. Regarding question two a digital questionnaire was sent out to the employees. The third question was answered based on the results from question one and two. The case study is of a qualitative character where the cornerstone model has been used as an analysis method. The results show that quality work has been conducted, where the cornerstones engaged leadership, work with processes, base decisions on facts are seen as successful. Working with continuous improvement, customer focus and employee participation were areas where improvements were identified. / <p>2022-06-05</p>

The overall aim of the Educational Process Reflection (EPR) studies has been to develop a better understanding concerning interaction between adults and children and the conditions for children’s peer play and interaction within the pre-school arena. The ultimate goal of the present study is to explore how practitioners through the use of EPR may develop the dimension of social interaction between practitioners and children and between children, in order to consciously create a more healthy and inclusive experience for all children and especially for children at risk. The study is based on a hermeneutic and a socio cultural perspective and a combination of activity theory and object relation theory. The methodology draws on activity theory and Yrjö Engeström’s (1987) development work research and specifically a more elaborated version of learning activity termed Educational Process Reflection, which is a model for professional development created in the previous EPR-studies presented in Bygdeson-Larsson (2005a; b; 2006). It builds on practitioners´ observations of peer play interactions and practitioners retold experiences of interaction with the children. The model consists of an oscillation between EPR-sessions and pre-school practice. The results of the study are presented in a narrative way and show how changes in pre-school grow out of collaborative reflection combined with new theoretical perspectives. The practitioners´ competence or professionalism concerning the interactive dimension was improved and individual children at risk got new and better conditions for being included in positive peer play and interaction experiences. The pre-school turned out to become a resilient environment for children in peer play and interactive difficulties. The main results illuminate and give an understanding of how practitioners´ ways of working with children in peer play problems or special needs turned out to become more resilient and how children got better possibilities to be included in positive ways. It also enhances the understanding of how the processes in peer play situations changed for the better for other children and how the whole climate in the pre-school also seemed to change and become more inclusive. Overall the results of this study bring about an enhanced understanding of the complexity of the pre-school seen as an activity system and the need for new tools concerning interactive processes. This study implicates that pre-school practitioners own investigation and reflection of interactive processes in pre-school is essential, and may well be used before applying a categorising or diagnostic approach concerning children in special needs. This study has implications for professional development, researcher-practitioner co-operation and consultative activities concerning pre-schools and children. The present study implies that all these activities have an advantage of taking the dynamics of the pre-school as an activity system into account before focusing on practitioners or children as individuals.