Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet. The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts. Furthermore it will look into and analyze their comprehension about how a wide text concept can be understood and be related to the governing documents in Swedish arts. In order to catch the opinion about the wide text concept of four teachers and to see what significance their comprehension about it shows in their teaching, we have interviewed four teachers of Swedish arts in the years 6-9. The expectation was that these interviews should picture active teachers understanding about a wide text concept and how it is shown in their teaching. The result part in this essay informs about these four teachers different comprehension about a wide text concept and what significance it gets for the teaching of their students in Swedish arts.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter. Inom svenskdidaktisk forskning finns det olika uppfattningar om hur undervisningen skall se ut och vad den skall innehålla. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka hur skönlitteraturens plats och syfte i kursplanen har förändrats skapa en djupare förståelse för hur kursplanens framställning av litteraturundervisningen har betydelse för ett erfarenhetspedagogiskt arbetssätt. För att kunna göra detta har vi formulerat två frågeställningar som vi arbetat utefter, dessa är: •Vilken plats har skönlitteraturen haft? •Hur har det utvecklats (tom Lpo 94, kursplan 2000)? Vi är också intresserade av hur svenskämnet skulle kunna se ut genom ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Genom textanalys granskar vi svenskämnets kursplaner från Lgr 62 till nuvarande kursplan. Vi utgår från skönlitteratur som ett tema i ämnets kursplaner och vid granskningen har vi undersökt hur olika aspekter av temat gestaltas i texten. Som hjälp vid analysen har vi ställt följande frågor till kursplanerna: 1.Vilket utrymme ges skönlitteraturen i och genom kursplanen? 2.Vad är syftet med att läsa skönlitteratur? 3.Vilken typ av skönlitteratur förespråkas i kursplanen? 4.Kan man skönja det vidgade textbegreppet i kursplanerna? I undersökningen utgår vi från de frågor vi ställt till texterna. Under varje frågeställning diskuterar vi kursplanerna i kronologisk ordning. Granskningen av kursplanerna har resulterat i att vi identifierat andra teman som är nära knutna till skönlitteratur, ämnets helhet, samtal och reflektion, kulturbegreppet och högt & lågt. I diskussionen knyter vi genom dessa teman ihop undersökningen med vårt syfte och forskningsfrågor samt att vi för ett resonemang runt svenskämnets innehåll med ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Avslutningsvis tar vi upp några frågor för vidare forskning.

Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner’s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects. We think it is necessary to pay attention to multimedia in the future education, because of the text flow in the society. Text flow is much more than just printed letters, for example web sites with further more experiences such as pictures/paintings and music, which makes a comprehensive picture. As we see it, this conclusion has support in the theories.

No description available.

The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum. The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum. The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish. The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. / Syftet med arbetet har varit att undersöka den svenska forskningen och satsningarna kring film och cinelitteracitet i svenskämnet med utgångspunkt i kursplanen för svenska på gymnasiet. Resultaten visar att trots all forskning, nationella satsningar och skolverkets ständiga förtydligande av filmens position i svenskämnet, är visionerna om elevernas cinelitteracitet inte alls självklart i svenskämnet. Forskningen visar att det är lärarnas bristande kompetens på området och lärarutbildningens fortsatt traditionella syn på svenskämnet som är de största orsakerna bakom detta resultat. Satsningarna som presenteras i detta arbete, visar även brist på kontinuitet och skapande av tillräckliga kompetensutvecklingsmöjligheter och handfasta vägledande handböcker för att underlätta att svensklärarna kommer i takt med forskningen inom medie- och filmdidaktik.

<p>Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner’s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects. We think it is necessary to pay attention to multimedia in the future education, because of the text flow in the society. Text flow is much more than just printed letters, for example web sites with further more experiences such as pictures/paintings and music, which makes a comprehensive picture. As we see it, this conclusion has support in the theories.</p>

I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.

This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist’s theories are discussed and compared with the concluded empiric data. The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed. Only one of the included teachers has developed a conscious philosophy about texts and let her interpretation of text liberate itself from the paper format. A conclusion is that if teachers to a greater extent understood and worked with an expanded conception of text in mind, people would better handle the text flow they meet in the society in the future. / Detta arbete handlar om det vidgade textbegreppet och tar sitt avstamp i detta uttrycks användning i läroplanen. Arbetet inleds med en teoridel där några olika definitioner av text ligger till grund för resonemang om vilka faktorer som kan ha medverkat till en vidgning av begreppet. Härvid tas även andra viktiga uttryck som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet, upp. Vidare undersöks empiriskt hur begreppet tolkas, retoriskt och praktiskt, av några lärare i gymnasieskolan. Slutligen diskuteras och jämförs de refererade forskarnas teorier med de empiriska data som framkommit. Studien visar dock att det vidgade textbegreppet inte har blivit ett begrepp för de lärare som ingår i undersökningen. Endast en av lärarna har skapat sig en medveten filosofi kring texter och låtit sin texttolkning frigöra sig från pappersformatet. En konklusion är att om lärare i större utsträckning förstod och arbetade utifrån ett vidgat textbegrepp skulle människor bättre kunna handskas med det textflöde de möter i samhället.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ’text’ har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag. I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk. Bilder och andra aspekter på ”text” är även en accepterad undervisningsform inom specialundervisning. I forskning och litteratur utanför förskolan och de tidigare åldrarna samt specialundervisning tycks det dock handla om ett vidgat textbegrepp till elever. I grundskolan behandlas ett vidgat textbegrepp oftast i upplysningssyfte om olika mediers påverkan på elever. Ett vidgat textbegrepp ur ett elevperspektiv, d.v.s. när elever ska visa sin kunskap verkar vara ett relativt outforskat område. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever använder text och bild när de visar sin kunskap vid ett skriftligt prov. För att ett vidgat textbegrepp ska integreras i undervisningen bör eleverna kunna använda sig av andra medier än skriftlig text när de visar sin kunskap. Ett vidgat textbegrepp bör inte enbart vara en envägskommunikation från läraren till eleven i undervisningen. En intervju med elevernas lärare samt observationer av interaktionen i klassen har därför även genomförts och undersökts i uppsatsen. Via text- och bildanalyser av sex högstadieelevers provsvar har jag tydliggjort hur ord och bild samspelar i elevernas provsvar. Undersökningen visar att elever visar sin kunskap på olika sätt när de ges möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp i andra situationer än vid inlärning. Text- och bildanalyser på elevers provsvar tydliggör kvalitéer och synliggör det utvecklingsbara istället för att fokus vid bedömning annars riskerar hamna på sådant som ska korrigeras. Ord och bild samspelar och ord och bild är betydelsefullt på olika sätt för de olika eleverna Ett vidgat textbegrepp är således väsentligt både för lärare och för elever i undervisningen.