Utifrån en bakgrund i karikatyrens principer, utforskas idén om karaktärsdesign och hur ondska som en allegori kommuniceras i dess visuella attribut. I huvudsak studeras den animerade tv-serien Adventure Times antagonist - The Lich. Strukturalistiskt semiotik används för att se karaktären genom en sammanflätad kontext, innehållande av seriens narrativ, karaktärsdesign och ondska som en allegori för att se vilka tecken som används för att kommunicera allegorin. Det psykologiska konceptet Jungianska arketyper används som förklaringsmodell av ondskans allegorin och The Lich kontrasteras med andra karaktärsexempel från populärfiktion. En diskussion syntetiseras om hur allegori kommuniceras i The Lich likt metaforer. Genom att sammanföra liknelser som kan tolkas utifrån tecken kan kommunikationen överskrida till en allegorisk kommunikation, där enbart kopplingen emellan andra tecken per se kan överföra ett allegoriskt budskap. / From a background in the principles of caricatures, this paper studies about how the allegory of evil is communicated in a character design’s visual attributes. Primarily the animated cartoon series Adventure Time’s antagonist - The Lich – is studied. Structural semiotics is used to view the character from within an intertwined context, containing of the series’ narrative, character design and evil as an allegory to subsequently determine what signs are used to communicate evil. The psychological concept of Jungian archetypes are used to explain the allegory of evil and The Lich is contrasted with other character examples of popular fiction. A discussion is brought fourth how allegory is communicated like metaphors through The Lich’s character design. By putting metaphors that derived from signs together, the communication can transcend to an allegorical communication where only the connection between signs per se transmits an allegorical message.

En designer menar att kommunicera sina idéer genom illustrerande plaggskisser till andra involverade i företaget. Idéerna är vaga, detaljrika, provisoriska eller abstrakta. Att tolka någonting som saknar precision är en osäkerhet, dessutom kan feltolkningar av skisser skapa stora kommunikationsproblem inom ett designteam. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer hos modeföretag i Sverige har kvalitativt material jämförts med den litteratur och de studier som finns om ämnet idag. Från de studier och artiklar som refereras till i detta arbetet har olika riktningar uppenbarats, som kan vara goda att undersöka i ämnet. Däribland behovet av att skapa meta-notationer, nämligen ett skriftligt system som diskuterar kommunikationen i designprocessen. Ett antal flödeskartor har även ritats upp, utifrån observationer av gruppdynamik, företagsstruktur, beteendemönster, samt intervjufrågor med olika roller i designteamen. / A designer believes that communicating their ideas through illustrative garment sketches to others involved in the company. The ideas are vague, detailed, provisional or abstract. Interpreting something that lacks precision is an uncertainty; furthermore, misinterpretation of sketches can create great communication problems with design teams. By conducting semi-structured interviews and having participatory observations at fashion companies in Sweden, qualitative material has been compared to the literature and studies available on the subject today. From the studies and articles referred to in this work, different directions have been revealed, which may be good to investigate on the subject. This includes the need to create meta-notations, namely a written system that discusses the communication in the design process. A number of flow charts have thus been drawn up, based on observations on tone, gestures and mimics, as well as interview questions with different roles in the design teams.

Utrymmen som kräver styrning mellan olika ljusscener på grund av rummets olika funktioner eller atmosfärer kräver även någon form av styrpanel. Ett problem i dagsläget är att kontrollpaneler ofta är svåra att förstå. Ett av de problem som orsakar svårmanövrerade kontrollpaneler är att slutanvändaren inte förstår den information som ges. Informationenförmedlas via text eller grafiska symboler.Syftet med studien var att ta reda på hur grafiska symboler på kontrollpaneler för belysning kan förmedla tänkta ljusscenarier.Detta undersöktes genom att ta redapå vilka aspekter som var viktiga för att en grafisk symbol ska beskriva ljusegenskaper i ett rum.Frågeställningen besvaradesmed hjälp av en enkät onlinedär tre olika ljusscenarier (allmänbelysning, punktbelysning och vertikalbelysning)och niografiska symboler undersöktes.Symbolerna utvärderades av 42 deltagare.Enkäternagenererade kvantitativa data som visade vilka grafiska symboler som hade högst preferensför varje ljusscenariosamt kvalitativa data där deltagaren beskrev deras val av symbol mer ingående.Resultatenvisadeatt det fanns olika aspekter hos symbolerna som kundeförmedlaljusets egenskaper.Bland dessa var ett sätt att visualisera ljuset somett eget fysiskt objekt eller att enbart visualisera de fysiska objekt som redan fanns i rummet.De viktigaste egenskaperna som förmedlades var intensitet och ljusspridning. Resultaten visade ävenatt det fanns mer som påverkade utformningen av symboler på kontrollpaneler och inte enbart de aspekter som visualiserade ljusets egenskaper. Deltagarna kunde välja bland alla grafiska symboler förrespektive ljusscenario, men det framkom att vissa symboler valdes oftare för vissa ljusscenarier.Studienbidrar till förståelsen för hur man kan underlätta kommunikationmedanvändarenoch på så sätt bidra till att rätt ljus används för rätt tillfälle och funktion. Studien kartläggervilka egenskaper de grafiska symbolerna behöverför att förmedla ljusegenskaperoch bidrar därmedtillatt lösa problemet för hur ljusdesignernbör kommunicera med slutanvändaren. / Spaces that requires lighting control between different lighting scenarios due to the fact that the room have different functions oratmospheres also requires some kind of control panel. A problem at present is that control panels often are difficult to understand. One of the problems that are causing control panels to bedifficult to maneuvereris that fact that the end user sometimes cannot understand the information provided. Information is mediated through text or symbols.The aim of this study was to investigatehow graphicalsymbols on control panels for lighting mediates light scenarios.This was examined using a research questioninvestigatingaspectsthat areconsidered important for graphical symbolsto describe lighting characteristics ina room.This was examined using a poll withthree different lighting scenarios (general lighting, point lighting, vertical lighting) and nine graphical symbols.Symbols were evaluated byan online questionnairewith42 respondents.The questionnairesgenerated quantitativedata showing whichsymbols that was preferredfor each lighting scenario and qualitative data in whichthe participantsdescribed thereasons for theirchoicesinmoredetail.The results showedthat the symbols had different aspects that could contribute to mediatelight characteristics.One way was to visualize the light as its own physical object or visualize the physicalobjects within the room. The most important properties conveyed were light intensity and light distribution. The result further showed thatnot only the aspects mentionedaffect the compositionof graphical symbols for control panels. Non-light related aspects are also important for the composition of graphical symbols. Another finding was that somesymbols where more frequently chosenthen othersfor different lighting scenarios although the participants were able to choose amongst all symbols for each lighting scenario.This study contributes to the understandingofhow to facilitate communication with the user and thus help to use the right lightand symbolfor the right occasion and function. The study maps what characteristics the symbols need to convey light properties andthus helps to solve the problem of how communication should be given to the end user.

In the article Language of Lighting, Schielke (2019) states creation of visual material as the most efficient way to reproduce design related solutions. According to Self (2018), to fully summarize a lighting solution in words prove to be insufficient when the receiver of the information is not able to visualize the results of the design. Progress has been made in understanding how visualizations are used as a driving force to mediate solutions, although knowledge of the everyday usage is still deficient. The purpose of the study is to examine the use of visualizations in the lighting industry, through the process of architectural lighting projects. To understand the importance of visual material and the implemented tools used to create these, the study is based on the experience of seven active consults and project leaders in the business of lighting and architecture. By applying qualitative interviews, a collection of empirical data could be sampled and analyzed to answer the two research questions of this study, which focuses on techniques used for visualizing lighting concepts and the basis for the choices of techniques. The results clearly suggest that the execution of visualizations depends strongly on available resources. However, the respondents stated they were rarely involved in projects where sketching has been done by hand and instead referred to digital software products as a more valuable medium. Presenting well elaborated visualizations has been recognized as one of the most efficient ways to persuade the costumer, as well as including elements beyond lighting that is of importance for each individual costumer. However, this aspect should be considered cautiously since it tends to create false representations of the final results.  Although several aspects are of great significance in the process of creating visualizations to represent the chosen project, all the respondents agreed that a communication between the client and other parts involved are crucial for a project to be successful. To avoid unappreciated consulting hours, responsible designers need to understand demands and desires of the client and produce the amount of visual material necessary – leading back to the importance of communication. / I artikeln Language of Lighting skriver Schielke (2019) att visuell representation står som det mest effektiva tillvägagångssättet för att presentera designrelaterade lösningar. Enligt Self (2018) innebär belysning ofta stora svårigheter när lösningar förmedlas verbalt, då mottagaren sällan besitter förmågan att kunna bilda sig en tydlig bild av designvalen. Framsteg har gjorts kring användandet av belysningsrelaterade visualiseringar även om kunskaper kring vardagligt användande är begränsade. Syftet med denna studie är att undersöka användandet av visualiseringar ute bland belysningsföretag i branschen och hur dessa implementeras i designprojekt. Erfarenheter har samlats från sju konsulter och projektledare, med bakgrund inom ljusdesign och arkitektur, för att bättre förstå vikten av visuellt material samt de verktyg som används för att framställa dem. Genom användandet av kvalitativa intervjuer har empiriska data kunnat utvinnas och analyseras för att svara på studiens två frågeställningar som fokuserar på tekniker som används vid visualisering av belysningskoncept samt vad val av teknik baseras på.  Resultaten antyder att skapandet av visualiseringar delvis beror på tillgängliga resurser. Handritade skisser används sällan då digitala verktyg anses vara mer användbara och värdefulla vid projektering. Genomarbetade visualiseringar förekommer alltmer och ses nu som ett av de mest effektiva sätten att sälja in projektidéer till beställare. Visualiseringar gör det även möjligt att inkludera designelement bortom belysning vilket också kan vara av kundintresse och säljande faktor. Det är dock viktigt med aktsamhet för att inte ge en missvisande representation av det slutliga resultatet. Även om aspekterna för att producera genomtänkta och tydliga visualiseringar är många kunde samtliga deltagare enas om att strategin bakom ett framgångsrikt projekt ligger i att upprätthålla god kommunikation, både med kund och samtliga övriga involverade parter. För att undvika för många arbetstimmar gäller det även att designers är medvetna om kundens önskemål och att krav på visuellt material motsvarar behovet – vilket leder tillbaka till vikten av god kommunikation.

The purpose of this essay is to examine nine posters from 2018 made by the Uppsala City Theater to determine how the posters communicate with the beholder. The questions asked are: How does each poster work to persuade its beholder that the play it refers to is of interest to the beholder? What strategies are used? And how do the posters correlate to each other? Are there any common or reoccurring themes?  The theoretical framework consists of previous research about both movie and theater posters, semiotics, aesthetics and visual communication. A semiotic analysis shows that the posters favor the plays’ aesthetics over information about the production and that the Uppsala City Theater’s visual marketing is adhering to their brand, leading to the posters having a coherent style. Differences between how movie posters and theater posters are designed and the use of nudity in theater marketing are also discussed.

This thesis investigates the factors that influence whether visitors to art exhibitions experience accessible introductory art labels or not. From the need of making art exhibitions and their communication available to more people of society the aim with this study is to increase awareness about the factors that influence accessibility and generate ideas about useful theory concerning accessible labels. By connecting theory concerning the purpose of art exhibitions, the social context of art exhibitions, orientation and disorientation and different views related to exhibition labels the author, by influence from the swedish Special pedagogy educational authority (Specialpedagogiska skolmyndigheten) accessibility model ”tillgänglighetsmodellen”, creates a accessibility model concerning the context of introductory art labels. The study gathered material from visitor interviews and observations from two different art exhibition institutions in Stockholm: Bonniers Konsthall and Spritmuseum, one art gallery and one cultural museum with an art exhibition feature. The analysis from the field work then formed the content of the accessibility model concerning the context of introductory art labels. As a background to the ideas behind the labels interviews where also performed with personnel in command of the communication concerning the labels. The results show that the visitors experience of accessible introductory art labels can be related to physical, social and pedagogical factors. Where the physical factors included reading situation, placing, lighting and soundscape. The social factors included other visitors, the willingness to ”do things right” and disorientation, confusion and uncertainty. The pedagogical factors included legibility, readability and well worth reading. The study also shows that the visitors pre-knowledge of art and habit of visiting art exhibitions could influence the visitors experience of accessibility. Where visitors without pre-knowledge about art history in the art gallery Bonniers Konsthall all found the texts non-accessible depending on a mix of physical, social and pedagogical factors. At the cultural museum Spritmuseum however visitors without pre-knowledge of art could find the text accessible. There a positive experience of the reading situation, including lightning and few other visitors, made visitors feel that the text where more accessible even when they experienced some difficulty with the accessibility related to pedagogical factors like text length. The study shows that the different factors of accessibility related to introductory art labels interacted and influenced the overall experience of text accessibility. This is a two years master's thesis in Museum and cultural heritage studies.

Denna uppsatsen handlar om utmaningen att få distans till ett visuellt material på Instagram och varför ett material betraktas på sättet det görs. Syftet med uppsatsen är på så sätt att hitta en djupare förståelse för min ståndpunkt i det visuella meningsskapandet och hur dagens visuella kultur speglas på Instagram. Uppsatsen uppnår detta genom en kritisk och subjektiv forskningsansats med hjälp av den teoretiska grundeni fenomenologi, feministisk ståndpunktsteori och autoetnografi. Undersökningen sker genom en metodkombination av autoetnografi och kritisk bildanalys där en instagramdagbok kombineras med foton från influensers eller kreatörer. I den autoetnografiska metoden tar jag, uppsatsens författare, ståndpunkten som ung kvinna medan jag i den kritiska bildanalysen tar ståndpunkten som grafisk designer. Metodkombinationen ger ett resultat som visar hur ståndpunkten, objekt och människans erfarenhet kan vara med och påverka en tolkning av ett foto. Resultatet visar även att influensers och kreatörer har en tydlig visuellt kommunicerad självrepresentation på Instagram. Den slutsats som kan dras genom uppsatsen är att den egna ståndpunkten har en avgörande betydelse i en analys av visuellt material, samt att branchen bör överväga ståndpunktens roll och ge betraktaren en större transparens.

Uppsatsen undersöker hur tre förpackningar som används vid e-handel kommunicerar företags varumärken. Detta undersöks genom en semiotisk analys och en komparativ analys av den visuella kommunikation och varumärkesbyggande som företagens förpackningar förmedlar. Materialet som analyseras är tre barnkläders förpackningar från Kenzo, Mini Rodini och Lindex. Samtliga företag i studien använder förpackningen för att kommunicera sitt varumärke till konsumenten. Effekten av kommunikationen och kundupplevelsen skiljer sig däremot åt. Jämförelsen visar att en upplevd samstämmighet mellan grafiska element och varumärkets identitet har betydelse för hur effektivt varumärket kommuniceras. Förpackningen har fått en ny betydelse i dagens digitaliserade samhälle där allt fler köp sker via internet och produkten förpackas och skickas till kunden. Det är därför av betydelse att förpackningens roll för kommunikation och varumärkets positionering inte bara diskuteras i förhållande till traditionella köpsituationer i butik, utan även i förhållande till e-handeln.

Den här studien i visuell kommunikation analyserar MSB’s broschyr “Om krisen eller kriget kommer” som 2018 skickades ut till 4,9 miljoner svenska hushåll. Den använder visuell analys med fokus på komposition och visuell retorik med inriktning på Burkes identifikationsteori för att besvara frågorna “Hur kan vi se på hur bilder används för att förmedla lugn och oro i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’?” och “Hur och till vilket syfte använder bilderna i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’ sig av identifikation som en retorisk strategi?”. Slutsatsen är att broschyren använder lugnande designelement och harmoniska kompositioner för att skapa en känsla av lugn, och den använder också identifikation genom representation som ett retoriskt medel för att övertyga läsaren att handla lugnt i krissituationer.

The study examined the most common visual representations of the city of Malmö on Instagrams #malmö hashtag over four days. The images were analyzed from a contextual perspective and a constructivist approach.  Results from the study were utilized in the related media production; a series of illustrated and animated Instagram advertisements for Malmös tourist office.