I mitt arbete ämnar jag besvara frågan “Hur uttrycks stora fordonstillverkares eco-branding i förhållande till paradigmskiftet mot krav på hållbar utveckling?”. Syftet är att undersöka svårigheterna och balansgången med eco-branding inom fordonsindustrin. Detta görs utifrån en branding-studie av tre stora fordonstillverkares användning av eco-branding, ihop med mina egna erfarenheter av ett liknande designprojekt. Grafisk identitet och visuell kommunikation studeras utifrån el och hybridbilarna BMW i3, Tesla Model S och Toyota Prius. Positionering av företagen inom området kopplas till teori om hållbar utveckling, eco-branding och greenwashing för att diskutera krav på transparens och företagens upplevda legitimitet och trovärdighet. Det framkommer att de olika företagen brandar sig på olika sätt, med olika grad av eco-branding. Något som beror mycket på vilka värderingar och historia företaget och dess varumärke har. Även om det är en balansgång mellan greenwashing och trovärdighet, så kan alla ses ha olika styrkor; samt svagheter att förbättra för ökad transparens eller trovärdighet. En slutsats är dock att eco-branding börjar bli mer trovärdig och att greenwashing-trenden generellt börjat mattas av. Gemensamt för alla aktörer är att framtidsvisionen är det centrala i varumärkesbyggandet. Dock har konventionella fordonstillverkare svårare förutsättningar att förhålla sig till paradigmskiftet än nyare aktörer. / In this essay I aim to answer the question “How is the eco-branding of large automotive companies expressed, in relation to the paradigm shift towards demands for sustainability?”. The purpose is to examine the difficulties and balancing of eco-branding within the automotive industry. This is done through a comparative analysis of three large automotive companies and their use of eco-branding, together with my own experience from a similar design project. Corporate identity and visual communication is studied through the electric and hybrid cars BMW i3, Tesla Model S and Toyota Prius. The positioning of the brands within the field is linked to theory on sustainable development, eco-branding and greenwashing; to discuss demands for transparency and the brands perceived legitimacy and credibility. It is revealed that the different companies brand themselves in relatively different ways, with different degrees of eco-branding.This depends on the values and history of the company and it’s brand. Even though there is a balancing between greenwashing and credibility, they all have different strengths, as well as areas for improvement to increase company transparency and authenticity. A conclusion is however that eco-branding is becoming more credible and the trend of greenwashing is generally started to slightly diminish. It is revealed that future vision plays a central part in all of the brands. However conventional companies are shown to have significantly more difficulties in positioning themselves within the paradigmshift compared to newer actors.

The aim of this master’s thesis is to examine how social media, specifically Instagram, is utilized in three special collections libraries in Sweden. The intent is to understand why Instagram is a plausible platform for the purpose of showcasing the libraries’ cultural heritage collections, how this is done and who the target audience is. The theoretical framework for this study is based on Roland Barthes’s visual semiotic terms denotation and connotation. The study also applies Lorri Mon’s analytical tools when examining how libraries can use social media in a successful manner. The three selected libraries are Uppsala University Library, Lund University Library and Roggebiblioteket. Six Instagram posts, between October 2018 and Mars 2019, from each library are analyzed, and e-mail interviews have been conducted with the librarians behind the accounts. Finally, the results are compared to showcase their differences and similarities, but also to compare them to previous studies on social media use in libraries. The results show that Instagram is used to display the libraries’ cultural heritage and make the collections more approachable to the general public – specifically to foreign researchers. The librarians also use Instagram as a platform to connect with other cultural heritage institutions and librarians all over the world. Through publishing esthetically pleasing pictures of old historical books, maps and other materials, they want to attract new users and put their library on the map. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Detta är ett examensarbete med inriktningen rumslig gestaltning inom informationsdesign. Syftet med studien är att undersöka hur en multimodal och visuell utformning av dagens miljörum kan påverka barns rumsupplevelser och leda till att miljörummen upplevs mer tillgängliga och inkluderande för specifikt barn, men även för miljörummens övriga användare. Studien inkluderar ett metodiskt arbete genom litterära studier inom rumsliga element, kognition och perception, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande, multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi. Samt en platsanalys, ett frågeformulär, en kvalitativ intervju med experter och en deltagande workshop med studiens målgrupp. Detta i syfte att få en djupare förståelse för problematiken kring rummet, användaren och kontexten de verkar i för att besvara studiens frågeställning. Utifrån insamlade teorier och empiri formgavs ett exemplifierande gestaltningsförslag, där miljörummet av ett flerbostashus i Eskilstuna omgestaltades. Gestaltningsförslaget förhåller sig till barnens perspektiv och förutsättningar, med målet om att skapa en inkluderande, lärande och levande plats – där barnen inkluderas tidigt och blir en del av miljöarbetet för en bättre framtid. / This is a thesis specializing in Spatial design in the field of Information Design. The purpose of the study is to examine how a multimodal and visual design of today's rooms for recycling can affect children's spatial experiences and lead to a higher degree of accessibility and inclusive for children and other users of the room. The study includes a methodological work through literary studies on spatial elements, cognition and perception, the learning spaces based on children's learning, multimodality, spatial experiences, and environmental psychology. As well as a place analysis, a survey, a qualitative interview with experts, a participatory workshop with the study's target group. This to gain an in-depth understanding of the problems surrounding the room, the user, and the context in which they operate to answer the study's question at issue. Based on collected theories and empirical data, a exemplifying design proposal was designed, in which the environmental space of an apartment building in Eskilstuna was redesigned. The design proposal relates to the children's perspective and conditions, with the goal of creating an inclusive, learning and living place – where the children are included early and become part of the environmental work for a better future.

Syftet med min deduktiva och kvalitativa studie är att skapa förståelse för visuell representation av HBTQIA+ personer i ett kommersiellt tv-program. Hur historiska subjektspositioner kan tänkas vidhålla gamla normer inom en subkultur. Genom en kritisk diskursanalys kommer jag att titta på både det som visas och det som saknar i bilden. Resultatet blev fyra olika teman som fick representera olika delar av mina observationer utifrån hierarki, privata berättelser, en nedärvd kultur och extrem objektifiering. Slutsatsen är att där finns en komplexitet i att göra kommersiell tv av en historisk händelse som ballroom-kulturen, som hade som syfte att skapa aktivistisk förändring. Representationen av deltagarna bygger på en förlegad och stereotyp bild från en historisk tid. För att lyckas förändra samhällsnormer måste vi alla, oavsett sexualitet vara villiga att bidra till dem. / The purpose of my deductive and qualitative study is to create an understanding of visual representation of LGBTQIA + people in a commercial television program. How historical subject positions can be thought to maintain old norms within a subculture. Through a critical discourse analysis, I will look at both what is shown and what is missing in the picture. The result was four different themes that could represent different parts of my observations based on hierarchy, private stories, an inherited culture, and extreme objectification. The conclusion is that there is a complexity in making commercial television of a historical event such as the ballroom culture, which aimed to create activist change. The representation of the participants is based on an outdated and stereotypical image from a historical time. To succeed in changing societal norms, we must all, regardless of sexuality, be willing to contribute to them

Den här uppsatsen undersöker hur parfymproducenter väljer att visuellt kommunicera sina varumärken och designa förpackningar. Detta utförs genom visuell retorik där studien undersöker de strategier som använts i reklam samt hur brandingen återspeglas i förpackningsdesignen. Undersökningsmaterialet utgörs av utvalda produkter hos de tre parfymvarumärkena Dior, Paco Rabanne och Byredo. Analysen innefattar även frågan om hur kvinnor och män representeras i varumärkets bildspråk, till exempel om de endast porträtteras i enlighet med sina respektive könsstereotyper. Den grafiska designens utveckling har gjort det möjligt att producera olika former av grafiska uttryck på flaskor och förpackningar. Trots dessa möjligheter är parfymindustrin ofta könskodad och likt många andra branscher väldigt likriktad i sin visuella kommunikation, det vill säga att företag ofta följer en typ av norm eller tradition för hur de förväntas kommunicera och hur deras visuella identiteter ska se ut.  Uppsatsen har föregåtts av ett relaterat designprojekt, där ett skovarumärke med ett annorlunda bildspråk och förpackning skapats. Dess visuella kommunikation har skiljt sig från de konkurrerande varumärkena beträffande uttryck och maner. Ett spännande projekt där positioneringen även visar på risken för otydlighet. Undersökningen visar att parfymvarumärkenas branding återspeglas i förpackningsdesignen genom trycket av logotyp och att kombinationen av grafiska element, typsnitt, färg och form där den huvudsakliga uppgiften är att rikta sig mot kvinnor eller män, är överrepresenterad. Den visar också att könsstereotyper men även särskiljande kommunikation finns representerad inom parfymreklam. / This essay examines how perfume producers choose to visually communicate their brand and packaging design. This is done through visual rhetoric where the study examines the strategies used in advertising and how the branding is reflected in the packaging design for some selected products of the three perfume brands Dior, Paco Rabanne and Byredo. The analysis also includes the question of how women and men are represented in the brand’s imagery, for example if they are only portrayed in accordance with their respective gender stereotypes. The development of graphic design has made it possible to produce various forms of graphic expression on bottles and packaging. Despite these possibilities, the perfume industry is often gender-coded and, like many other industries, very uniform in its visual communication, that is to say companies often follow a type of norm or tradition for how they are expected to communicate and what their visual identities should look like. The essay was preceded by a related design project, where a shoe brand with a different imagery and packaging was created. Its visual communication has differed from the competing brands in terms of expression and manner. An exciting project where the positioning also shows the risk of ambiguity. The survey shows that the branding of perfume brands is reflected in the packaging design through the print of the logo and that the combination of graphic elements, fonts, color and shape where the main task is to target women or men, is overrepresented. It also shows that gender stereotypes but also distinctive communication are represented in perfume advertising.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur kvinnoideal och värderingar reproduceras på Instagram genom att undersöka hur de gestaltas i reklamfilm som använder influencer marketing. Genom att analysera och jämföra den visuella gestaltningen med det verbalt uttryckta i samband med betalda samarbeten kan frågeställningarna besvaras. 1) Vilka likheter och skillnader finns mellan det visuella och det verbala framställandet av kvinnoideal och värderingar i betalda influensersamarbeten? 2) På vilket sätt använder sig företagen av influencers uttalade ideal och värderingar i reklam?  De teoretiska utgångspunkterna har behandlat skapandet av influencers, förtroendet till influencers, feministisk teori och marknadsföring, feministisk blickteori, Goffmans teori om könsframställning samt gestaltningskomponenterna. I studien har jag utifrån denna teoretiska ram och en semiotisk innehållsanalys analyserat två reklamfilmer från de svenska företagen Aimn och Deodoc som använder influencer marketing publicerade på Instagram. Därefter har jag jämfört det visuella materialet med verbalt material i form av de medverkande influencers uttalade åsikter som de yttrat i reklam för respektive företag. I min analys av det rörliga materialet är underordning och en sexualiserad bild av kvinnan frekvent förekommande i porträtteringen. I Aimns video användes ofta en ovanifrån-vinkel och ifråntagandet av blicken som förminskar och underordnar objektet i relation till betraktaren. I Deodocs video användes en neutral kameravinkel och hon har en blick som möter kameran, på så sätt en kontroll av sin egen blick och en mer jämställd maktrelation till betraktaren. Beröring användes både i syftet att uttrycka ömtålighet och styrka i båda reklamfilmerna. I det verbala materialet användes starka ord och värderingar som anspelade på en stolt och stark kvinna. Dessutom uttrycktes ett värde i att vara naturlig och ”som man är” i det verbala materialet medan det visuella uttryckte en iscensättning och idealet som en fixad attraktiv kvinna. Resultatet tyder alltså på att de två kvinnliga influencerna gestaltades olika i den visuella och verbala gestaltningen.  På frågeställning ett kunde slutsatsen dras att i Deodocs video överensstämmer värderingarna även om företaget prioriterat en visuellt snygg scen där Bianca Ingrosso sexualiseras snarare än porträtteras som naturlig. Verbalt lyfter man i kampanjen menstruation som något naturligt som ingen bör skämmas för men i det den visuella gestaltningen görs detta på ett attraktivt sätt. I Aimns video så har slutsatsen för den första frågeställningen dragits att videon visuellt anspelar på kroppen som ett objekt medan influencern Nicole Falciani verbalt uttalar sig om insidan och vad kroppen kan göra som det viktiga. På den andra frågeställningen om hur företag använder sig av influencers unika och förtroendeingivande särställning i reklam har slutsatsen dragit att dessa företag har använt en influencer för att skapa förtroende och tillit till företaget och budskapet. / The purpose of this essay is to examine how women's ideals and values are reproduced on Instagram by examining how they are embodied in commercials that use influencer marketing. By analyzing and comparing the visual design with the verbally expressed within a paid collaboration, the questions can be answered: 1) What are the similarities and differences between the visual and the verbal presentation of women's ideals and values in paid influencer collaborations? 2) In what way do companies use influencers' stated ideals and values in advertising? The theoretical basis explains the creation of influencers, trust for influencers, in addition to a feminist theory, marketing, feminist gaze theory, Goffman's theory of gender representation and the design components. The study uses semiotic content analysis to analyze two commercials from the Swedish companies Aimn and Deodoc that uses influencer marketing published on Instagram. Then I compared the visual material with the verbal material in the form of the participating influencers' expressed opinions that they expressed in advertising for each company. In my analysis of the visual material, subordination and a sexualized image of the woman are frequent in the portrayal. Aimn's video frequently uses a camera angle from above and presents Nicole without a gaze which diminishes and subordinates her in relation to the observer. In Deodoc’s video, a neutral camera angle is used and Bianca is given a gaze that meets the camera, thus she owns her gaze and has equal power relationship to the viewer. Touch was used both to express fragility and strength in both commercials. In the verbal material, strong words and values which alluded to a proud and strong woman were used. Additionally, a value in being natural was expressed in the verbal material while the visual expressed a staging and the ideal of a fixed attractive woman. The results thus indicate that the two female influencers were portrayed differently in the visual and verbal portrayal. To answer the first question, it could be concluded that in Deodoc's video, the values are consistent even if the company prioritizes a visually attractive scene where Bianca is sexualized rather than portrayed as natural. Verbally, the campaign shows menstruation as something natural that no one should be ashamed of, but in the visual design, this is done attractively. In Aimn's video, the conclusion for the first question has been drawn that the video visually alludes to the body as an object while the influencer Nicole Falciani verbally speaks about the inside and what the body can do as the most important. To answer the second question about how companies use influencers' unique and trustworthy position in advertising, it has been concluded that these companies have used an influencer to create trust and confidence in the company and the message.

This thesis is in the field of information design with a focus on spatial design. The study has been conducted to investigate how theories and methods in information design can be applied to digitally communicate activity zone functions in an activity-based flex office. Previous research indicates that one of the biggest challenges with the transition from celloffice to activity-based flex office is that the new way of working is not used as planned. A zoning that is obvious to everyone is recommended. The thesis includes a study of how employees relate to the workplace and how they interact with the digital tool Campuskartan, which has been applied to facilitate the everyday work. The methodological work includes a physical and digital site analysis that describes and evaluates visual elements and functions. It also includes an analysis of the factors that indicate strengths and challenges in terms of the interaction between the physical and the digital space. Employees at Mälardalen University have functioned as a focus group to capture needs from a user perspective and a qualitative interview with an expert have contributed good insights to the study. Subsequently, a participatory observation has been implemented to understand the university's communication work and overall goals with the transition to a new way of working. The study also has a scientific theoretical basis that includes previous research in activitybased flex office and how the digitalization has affected how we work. The study highlights theories in, among other things, visual communication and cognition as well as interaction design. With support from the methodological work, previous research and theories, a visual concept has been created in order to digitally communicate the functions of the activity zones and how employees can relate to them. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har genomförts för att undersöka hur teorier och metoder inom informationsdesign kan tillämpas för att digitalt kommunicera aktivitetszoners funktioner på ett aktivitetsbaserat flexkontor. Tidigare forskning tyder på att en av största utmaningarna med övergången från cellkontor till aktivitetsbaserat flexkontor är att det nya arbetssättet inte nyttjas som planerat. En zonindelning som är tydlig för alla är även att rekommendera. Studien inkluderar en undersökning av hur medarbetare förhåller sig till arbetsplatsen samt hur de interagerar med det digitala verktyget Campuskartan som har tillämpats för att underlätta arbetsvardagen. Det metodiska arbetet inkluderar en fysisk och digital platsanalys som beskriver och värderar visuella element och funktioner. Det inkluderar även en analys av vilka faktorer som tyder på styrkor och utmaningar vad gäller samspelet mellan det fysiska och det digitala rummet. Medarbetare på Mälardalens högskola har fungerat som en fokusgrupp för att fånga upp behov ur ett användarperspektiv och en kvalitativ intervju med sakkunnig har genomförts i syfte att bidra med goda insikter till studien. Därefter har en deltagande observation genomförts för att förstå högskolans kommunikationsarbete och övergripande mål med övergången till ett nytt sätt att arbeta på. Studien har även en vetenskaplig teoretisk grund som inkluderar tidigare forskning inom aktivitetsbaserat flexkontor och hur digitaliseringen har påverkat hur vi arbetar. Studien lyfter teorier inom bland annat visuell kommunikation och kognition samt interaktionsdesign. Med stöd i det metodiska arbetet, tidigare forskning och teorier har ett visuellt koncept skapats i syfte att digitalt kommunicera aktivitetszonernas funktioner samt hur medarbetare kan förhålla sig till dem.

En stor del av vårt kulturarv och samtidshistoria förmedlas genom konstutställningar på privata/ enskilda konsthallar och konstmuseer. Förutom en konstupplevelse möts vi också av dold information som visar metoder, teknik och olika ställningstagande som gjorts för att kunna tillgängliggöra en utställning. Allt detta ger oss viktig information om samtidens fysiska och digitala arenor. För att få tillgång till information om dagens utställningar även i framtiden krävs att informationen bevaras (arkiveras/lagras) och att den går att återfinna. Studiens syfte har varit att undersöka hur fyra privata/enskilda aktörer dokumenterar, bevarar och tillgängliggör sina utställningar och hur de ser på begreppet kulturarv samt hur den rådande corona-pandemin 2020/2021 påverkat dem i deras arbete. Studien har också undersökt hur digitala modeller, verktyg och arbetssätt har använts av några statliga/offentliga konstmuseer, som ett sätt att utveckla utställningspresentationen utifrån ett globalt och långsiktigt perspektiv och underlätta planering och samarbete kring utställningsproduktion. Slutsatsen är att den privata/enskilda kultursektorn har ett annat uppdrag, krav och behov av att förmedla konst än vad den statliga/offentliga kultursektorn har. Därför kan man se skillnader i sättet att se på dokumentation, bevarande och tillgängliggörande. Pandemiåret 2020 har utvecklat deras sätt att tänka och arbeta kring kulturinformation och distribution. Besökare och arrangörer har fått ändra sitt fysiska beteende med tanke på smittspridning/social distansering och blivit hänvisade till digitala alternativ. Detta har ökat tillgängligheten till konsten också för de grupper som inte tidigare kunnat fysiskt bevista en utställning. Ett nytt kulturkommunikationssätt med interaktivitet har initierats och en ny form av kulturkonsumtion, kultur on-demand, har utvecklats. / A large part of our cultural heritage and contemporary history is conveyed through art exhibitions at private art galleries and art museums. In addition to an art experience, we also encounter hidden information concerning aspects such as methods, technology and various positions taken to be able to use an exhibition. All this gives us important information about contemporary physical and digital arenas. In order to have access to information about today's exhibitions even in the future, it is necessary that the information is preserved (archived/stored) and that it can be found. The purpose of the study has been to investigate how four private art galleries and art museums document, preserve, make their exhibitions available, how they view the concept of cultural heritage, as well as how the prevailing corona pandemic 2020/2021 has affected them in their work. In addition, the study has also examined how digital models, tools and working methods have been used by public art museums, as a way to develop the exhibition presentation from a global and long-term perspective as well as to facilitate planning and collaboration around exhibition production. The conclusion is that private art galleries and museums have a different mission, requirements and need to convey art than the public art museums has. Therefore, one can see differences in the way of looking at documentation, preservation and making the information available. The pandemic year 2020 has developed their way of thinking about and working with cultural information and distribution. Visitors and organizers have had to change their physical behavior in view of the spread of infection/social distancing and have been referred to digital alternatives. This has increased the accessibility of art also for those groups who have not previously physically attended an art exhibition. A new way of cultural communication with interactivity has been initiated and a new form of cultural consumption, culture on-demand, has been developed.

Given the heightened security situation in Sweden following the full-scale invasion of Ukraine in 2022, we've focused on analyzing how Swedish preparedness is visually communicated on social media. Specifically, we've examined the visual communication on Instagram by the Swedish Civil Contingencies Agency, also known as MSB, aiming to offer insights to enhance visual preparedness communication to Swedish society. Through a qualitative content analysis of images posted on MSB's Instagram over a two-year period, our study has provided valuable insights for improving MSB's visual communication. Our findings reveal that while MSB portrays gender equality in professional roles, the visual representation of civilian women and men at home is unequal, with women being overrepresented. There's also an unequal representation between urban and rural areas, with rural areas being notably underrepresented. Furthermore, our study suggests that MSB lacks a distinct visual identity that fosters recognition for the agency, which contradicts a principle of good e-governance, the aim to be visible and heard on social media. In conclusion, MSB demonstrates good e-governance through its Instagram account, adhering to guidelines for effective e-governance by providing information, maintaining transparency, and encouraging dialogue between the public sector and the public. The agency presents preparedness with a positive outlook, emphasizing our collective ability to tackle crises together. / Med bakgrund i det förhöjda säkerhetsläget i Sverige, som följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, har vi haft som intresse att analysera hur svensk beredskap förmedlas visuellt på sociala medier. Utifrån denna ansats har vi valt att granska den visuella kommunikationen på Instagram som är publicerad av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, även kallad MSB. Syftet har varit att bidra med kunskap som kan förbättra den visuella beredskapskommunikationen till det svenska samhället. Med en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som lagts upp på myndighetens Instagram-kanal över en tvåårsperiod, har studien resulterat i användbara insikter för att förbättra MSB:s visuella kommunikation. Resultatet visar att MSB förmedlar jämställdhet mellan kvinnor och män i yrkesroller, men den visuella representationen av civila kvinnor och män i hemmet är inte jämställd, då kvinnor är överrepresenterade. En ojämnställd visuell representation syns även i framställningen av städer och landsbygd, där landsbygden är markant underrepresenterad. Studien talar även för att MSB saknar en tydlig bildidentitet som skapar igenkänning för myndigheten. Detta går emot en av principerna för bra e-förvaltning, principen om att vilja synas och höras på sociala medier. Slutsatsen är att MSB har en bra e-förvaltning via sitt Instagram-konto eftersom de följer riktlinjer för bra e-governance. Detta genom att de delger information, är transparanta i sin kommunikation samt uppmuntrar till dialog mellan den offentliga sektorn och allmänheten. Myndigheten förmedlar beredskap med en positiv framtoning om att vi klarar av kriser tillsammans.

Sammanfattning - Uppsats Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur klädföretaget H&M använder visuell retorik ur ett socio-semiotiskt perspektiv för att skapa trovärdighet i sin reklamfilm om återvinning. Genom en analys av visuell retorik ur ett socio-semiotiskt perspektiv undersöks reklamfilmen Bring it on som publicerades av klädföretaget H&M 2017 i marknadsföringssyfte för deras återvinningsboxar. Analysen visar att H&M använder ethos, logos och pathos för att få konsumenterna känslomässigt engagerade och känna sig som en del av en gemenskap. De använder socio-semiotiska metafunktioner för att generera en tydlig varumärkesidentitet som tilltalar den tilltänkta målgruppens moraliska kompass.   Sammanfattning - medieproduktion Lajka och de busiga bokstäverna är en barnbok som handlar om Lajka som upplever tidiga tecken på dyslexi. Bokens syfte är att öka medvetenheten och upptäcka tidiga tecken för lässvårigheter och dyslexi hos barn. Boken är till för att barnen ska kunna känna igen sig i Lajka och illustrationerna, i hennes känslor och svårigheter. Den vuxne som läser boken med barnet kan använda boken för att se varningssignaler för lässvårigheter. Detta genom att vara uppmärksam på vissa tecken som förklaras för den vuxna i början av boken.