Tidigare forskning har visat på att övergången från studier till yrkesliv är en kritisk period där övergångschock kan förekomma. Detta har visat sig gälla även psykologer tidigt i karriären. Det saknas däremot en djupare förståelse kring övergången hos PTP-psykologer i Sverige. Denna studie syftade till att undersöka psykologers berättelser om övergången från studier till första tiden inom professionen och vad som karaktäriserar dessa berättelser. De 15 deltagarna, en man och 14 kvinnor, rekryterades via PTP-samordnare/-rektorer, sociala medier och privata kontakter. Studien genomfördes med en textbaserad datainsamling där materialet, som bestod av livshändelsekalender (LHC) och guidande frågor, skickades via post. Rådata analyserades med en narrativ analysmetod, inspirerad av Labov och Waletzkys indelning av berättelsers delelement. Därefter skapades prototypberättelser som är ett verktyg för att skapa sammanfattningar som blir jämförbara med det fenomen som undersöks. Slutligen skapades fem prototypberättelser utifrån gemensamma kontextuella omständigheter samt vad övergången i övrigt präglades av. Däribland psykiska ohälsa, sociala förändringar och tidigare erfarenhet av yrket. Prototypberättelserna kallas “Arbetslivets labyrint,” “En uppförsbacke,” “Den inre resan,” “Rustad och redo” och “Det sociala skiftet.” Analysen visar på att övergångschock även gäller psykologer i Sverige samt hur den påverkas av organisatoriska omständigheter och bristande eller fungerande socialt stöd. Sammanfattningsvis tycks förklaringen till motgångar flyttas från en själv till kontexten och omständigheterna. Hos samtliga deltagare har övergångschocken avtagit och i de flesta fall gått över, vilket tyder på att psykologers övergång från studier till yrkesliv är en kritisk men avgränsad period. / Previous research has shown that transitioning from studies to working life is a critical period, where the concept of transition-shock can appear. This can also be applied to early-career psychologists. However, there is a need for deeper understanding of the transition for psychologists in training in Sweden. The aim of this study was therefore to investigate psychologists’ stories about the transition from studies to the first years in practice and what characterized these stories. The 15 participants, one man and 14 women, were recruited via PTP-coordinators/-principals, social media platforms and private contacts. The study was conducted by a text-based data collection, consisting of a life history calendar (LHC) and guiding questions, which were sent by post. The data was analyzed with a narrative method, inspired by Labov and Waletzkys’ research on the narratives’ different components. Thereafter prototype stories were made, which is a tool to make the studied phenomenon comparable. Five prototype stories were then created from shared contexts and other circumstances, such as mental health, social changes and work-experience. These are called “The work-life labyrinth,” “The uphill,” “The inner journey,” “Equipped and ready” and “The social shift.” The analysis indicate that transition-shock applies to psychologists in Sweden with the influence of organizational contexts and social support. In summary, the explanation for the setbacks are switched from the individual to the context and circumstances. For all participants, the transition-shock has decreased or passed over, which indicates that psychologists’ transition from studies to working life is a critical yet limited period.

Three ongoing trends are the background for this study: the aging population, the large retirements and the challenges of skill supply, which are particularly pronounced in the public sector. Partly because of the large retirements, the public sector is currently experiencing recruitment difficulties combined with increasing demand for healthcare services. The increasing demand for healthcare services, high number of retirements and challenges of skill supply causes professional groups such as assistant nurses to be particularly exposed to increased strain. Significant factors proposed to solve current and future recruitment needs is an extended working life with economic incentives for additional years of labour market participation. However, previous studies have also shown that workers become increasingly heterogeneous as they age, suggesting that an individual approach to older workers are necessary. Therefore, this study seeks to create a deeper understanding of the work-related needs of older assistant nurses, and how individual agreements can improve work-related fit. Semi-structured interviews were conducted with older assistant nurses working in elderly care. Results indicated that the needs of the occupation govern the working conditions, and risk creating an imbalance between resources and work requirements. Different perceived working conditions combined with individual health-related aspects were identified as causing heterogeneous work-related needs, affecting the basis for a prolonged working life. Through individual agreements between manager and employee, it has instead been identified to enhance work motivation, therefore promoting both willingness and ability to postpone retirement. The results have particularly shown that agreements in tasks and schedules can improve the work-related fit and contribute to an extended working life. However, the complexity of individual agreements has also shown to be a risk of injustice among employees. Therefore, it places high demands on the development of age management strategies and policies, but also on managers in terms of the implementation and design of individual agreements.

Studiens syfte är att undersöka hur relationen mellan privatliv och arbetsliv skiljer sig mellan män och kvinnor som distansarbetar på Halmstad Kommun. Syftet är även att få en tydlig bild av hur distansarbete skiljer sig mellan män och kvinnor och om det påverkar arbetsdelningen i hemmer utifrån en könsrelation. Studiens resultat har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer med kvinnor och män vars svar har analyserats med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och Sue Campbell Clarks gränsteori. I slutsatserna påvisas det att de intervjuade kvinnorna och männen anser att relationen mellan privatliv och arbetsliv påverkas av distansarbete. Kvinnorna som intervjuats anser att den typiska könsfördelningen vad gäller arbetsdelningen i hemmer blir mer tydlig vid distansarbete. Männen som intervjuats anser att det har ett ökat ansvar gällande hemarbete när de distansarbetar. / The study aims to investigate how the relationship between private life and working life differs between men and women who work remotely in Halmstad municipality. The aim is also to get a clearer picture of how remote work differs between men and women and if it affects the division of labor in the home based on a gender relationship. The results of the study have been collected through eight qualitative interviews with women and men whose answers have been analyzed using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and Sue Campbell Clark’s Work/Family border theory. In the conclusions, it is stated that the interviewed women and men believe that the relationship between private life and working life is affected by remote work. The women who were interviewed believe that the typical gender distribution in terms of the division of labor in the home becomes clearer when working remotely. The men interviewed believe they have an increased responsibility regarding household chores when they work remotely.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

Syftet med studien är att med intresse för könssegregering undersöka diskurser om bibliotek, bibliotekarier ochkvinnors roll inom arbetslivet. Empirin för studien är dokument publicerade inom tidsperioden 1850-talet till 1910-talet och som berör uppsatsens teman. Dessa analyseras utifrån en diskurspsykologisk samt en kompletterandeidéanalytisk ansats för att synliggöra tolkningsrepertoarer och maktrelationer. Studiens resultat visar på två förhållningssätt till och tolkningsrepertoarer baserat på traditionella normer inom de empiriska dokumenten. Dels den upprätthållande tolkningsrepertoaren, dels den utmanande tolkningsrepertoaren. Vidare synliggjordes genussystemets och det ostabila genuskontraktets inverkan på bibliotekarieyrkets status. / The aim of the study is to, with an interest in gender segregation, examine discourses about libraries, librarians and the role of women in working life. The empirical material for the study is documents published within the time period from the 1850s to the 1910s that touch on the themes of the essay. These are analyzed based on a discourse-psychological and a complementary idea-analytical approach to make interpretation repertoires and power relations visible. The results of the study show two approaches to, and interpretation repertoires based on traditional norms within the empirical documents. Partly the maintaining interpretation repertoire, partly the challenging interpretation repertoire. Furthermore, the impact of the gender system and the unstable gender contract on the status of librarianship was made visible

Sjukskrivningstalen är höga bland terapeuter och handledning ses som ett viktigt stöd i både utbildning och yrkesutövning. Trots det så har få metoder fokuserat på terapeuters egna upplevelse av handledning. Några nya metoder med syfte att öka intrapersonell och psykologisk kapacitet hos terapeuter i arbete med klienter är Deliberate Practice (DP), Feedback Informed Treatment (FIT) och Self-compassion (SC). Under 2018 användes dessa metoder av två handledare som handledde sex studentterapeuter under utbildning. Denna studie undersöker hur studentterapeuterna upplevde det nya arbetssättet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som har analyserats tematiskt utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att ett upplevelse- och feedbackbaserat arbetssätt uppfattades som tidseffektivt, strukturerat och målinriktat. Detta skapar aktivitet och delaktighet, en stark gruppdynamik samt god allians med handledarna vilket ger gott klimat för inlärning och utveckling. Några negativa aspekter på arbetssättet är att det är tidskrävande, att fokusering på prestation och feedback upplevs som ett hinder som kan skapa stress, ångest samt en känsla av att utvärderingen inte blir rättvis. Sammantaget visar resultatet att arbetssättet uppfattas som gynnsamt för studentterapeuter i utbildningsterapi gällande utveckling av både terapeutiska färdigheter och intrapersonell kapacitet. En utmaning för arbetssättet är att handledningen är obligatorisk, hierarkisk och betygsgrundande. För att generera goda förutsättningar för arbetssättet behövs mer utrymme i utbildningen skapas, fördelarna med arbetssättet belysas och ett tillåtande klimat med fokus på allians mellan studenter och handledare upprätthållas. Därtill är det också viktigt att beakta studenternas förmåga att vara självmedkännande. / There are high rates of sick-leave among therapists and supervision is seen as an important support in both professional practice and during education. Despite this, there are few methods that focuses on therapists' experience of supervision. Some new methods with the aim to increase the intrapersonal and psychological capacity of therapists in work with clients are Deliberate Practice (DP), Feedback Informed Treatment (FIT) and Self-Compassion (SC). During 2018, these methods were used by two supervisors who supervised six student therapists during training. This study examines how the student therapists experienced the new way of working. To collect the data semi-structured interviews were conducted, to further be analyzed thematically based on an inductive approach. The result showed that an experience- and feedback-based approach was perceived as efficient, structured and goal-oriented. This created activity and participation, a strong group dynamic and a good alliance with the supervisors, which provided a good climate for learning and development. Some negative aspects of the work method were that it’s a time-consuming. Further, focusing on performance and feedback was perceived as an obstacle that could create stress, anxiety and a feeling that the evaluation was not fair. The result showed overall that the way of working was perceived as beneficial for student therapists in education therapy regarding the development of both therapeutic skills and intrapersonal capacity. A challenge is that supervision is mandatory, hierarchical and that it’s a graded task. In order to generate good conditions for the work method more available space is needed within program. The advantages of the method need to be highlighted and an open climate with focus on alliance between students and supervisors need to be maintained. It is also important to consider the students' ability to be self-compassionate.

Denna kandidatuppsats undersöker svenska småbarnsföräldrars dagliga utmaningar i att balansera arbets- och familjeliv. Syftet är att förstå de strategier som föräldrar i parrelation använder för att upprätthålla en hållbar balans och vilka samhällsstöd som är mest effektiva. Studien använder kvalitativa metoder, inklusive semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Gränsteorin fungerar som huvudsakligt ramverk, medan konfliktteori och genusteoretiska begrepp används som tolkningsverktyg. Resultaten visar att föräldrar ofta känner sig överväldigade av krav från både arbete och hem, men att tydlig kommunikation, riktlinjer och supportstrukturer kan hjälpa. Samtidigt framhävs vikten av samhällsstöd, såsom föräldraförsäkring och arbete för normförändringar, som avgörande för att underlätta balansen. Slutsatsen är att en kombination av individuella strategier och strukturellt stöd är nödvändig för att småbarnsföräldrar ska kunna upprätthålla en hållbar balans mellan arbets- och familjeliv. / This bachelor’s thesis investigates the daily challenges faced by Swedish parents of young children in balancing work and family life. The aim is to understand the strategies used by parents in relationships to maintain a sustainable balance and to identify the most effective societal supports. The study employs qualitative methods, including semi-structured interviews, to collect data. Boundary theory serves as the primary framework, while conflict theory and gender theory concepts are used as interpretive tools. The results show that parents often feel overwhelmed by demands from both work and home, but clear communication, guidelines, and support structures can help. Additionally, the importance of societal supports, such as parental insurance and efforts to change norms, is highlighted as crucial for facilitating balance. The conclusion is that a combination of individual strategies and structural support is necessary for parents of young children to maintain a sustainable balance between work and family life.

The purpose of this study is to develop knowledge on how first line managers in elder care in western Sweden perceive their work situation with respect to the social aspects of a sustainable working life. The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The results are based on eight interviews, which were analyzed through thematic analysis supported by theoretical frameworks consisting of the SwAge-model, the demand-control and support-model, and a theory of social support. According to the informants experiences, first line managers in elder care have good opportunities for a sustainable working life as access to social support appears to be satisfactory. The greatest threat to a socially sustainable work situation is attributed to a lack of control at work and an imbalance between work and private life. The study also showed that the work situation is most demanding when newly employed at a eldery care home, regardless of experience level. After comparing the study's conclusion with previous research, increased instrumental support can also be attributed value for improving first line managers work environment. Finally, the study has generated new knowledge in the field, which is that newly employed individuals, regardless of experience level, are the most exposed to an unsustainable working life. This knowledge can contribute to inspiration for future research and improvement measures. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om hur enhetschefer inom äldreomsorgen i Västsverige upplever sin arbetssituation med avseende på sociala aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet är baserat på åtta intervjuer som genom en tematisk analys har analyserats med stöd i teoretiska ramverk bestående av SwAgemodellen, krav-kontroll & stöd-modellen samt en teori om socialt stöd. Utifrån informanternas upplevelser framgår det att enhetschefer inom äldreomsorgen har goda möjligheter till ett socialt hållbart arbetsliv då tillgången till socialt stöd verkar tillfredsställt. Det största hotet mot en socialt hållbar arbetssituation kan härledas till bristande kontroll i arbetet och obalans mellan arbete och privatliv. Studien har även uppvisat att arbetssituationen är som mest krävande vid nyanställning på ett boende, oavsett erfarenhetsnivå. Efter att ha jämfört studiens slutsats med tidigare forskning kan också ökat instrumentellt stöd tillskrivas värde för att förbättra enhetschefers arbetsmiljö. Avslutningsvis har studien genererat ny kunskap i ämnet vilket är att nyanställda oavsett erfarenhetsnivå är som mest utsatta för ett socialt ohållbart arbetsliv. Denna kunskap kan bidra till inspiration för framtida forskning och förbättringsåtgärder.

Die Dissertation analysiert in einer explorativen Untersuchung die Konstitution von Teilhabe aus Subjektperspektive im Kontext der Werkstätten für behinderte Menschen (WfbM). Durch die Ratifizierung der UN-Behindertenrechtskonvention (UN-BRK) und der Einführung des neuen Bundesteilhabegesetzes rücken das Individuum und seine gleichberechtigte gesellschaftliche Teilhabe in den Vordergrund. Für viele Menschen mit Behinderung findet die gesellschaftliche Teilhabe jedoch in Einrichtungen der Eingliederungshilfe statt. Im Bereich der Teilhabe am Arbeitsleben wird dies unter anderem durch WfbM erfüllt, die im Jahr 2020 circa 315.000 Menschen mit Behinderungen eine Beschäftigung bot. Dies ist insofern problematisch, als dass die Zahlen auch nach der Ratifizierung der UN-BRK darauf hindeuten, dass immer mehr Menschen ihre Teilhabe außerhalb des allgemeinen Arbeitsmarktes sichern. In einem qualitativen Forschungsprojekt wurden sieben Beschäftigte einer WfbM in beruflichen Veränderungsprozessen begleitet. In einer qualitativen Längsschnittstudie wurde die subjektive Ebene von Teilhabe im Sinne der Grounded Theory erforscht, um herauszufinden, welche Möglichkeitsräume der Teilhabe am Arbeitsleben im Kontext der WfbM sichtbar werden und wie Teilhabe aus Subjektperspektive konstituiert ist. Die Ergebnisse der Studie verdeutlichen, dass Teilhabe in der WfbM auf mehreren unterschiedlichen Hierarchieebenen ermöglicht werden kann. Was Individuen als erstrebenswerte Teilhabemöglichkeiten empfinden, ist von ihrem Bewertungsrahmen abhängig. Deutlich wird, dass sich Teilhabe auch in separativen Settings, wie der WfbM einstellen kann, sofern dies kohärent mit den eigenen Teilhabezielen vereinbar ist. Teilhabe aus Subjektperspektive ist dann ein individuell reflektierter Zustand, der sich über ein Gefühl der Passung zwischen dem individuellen Teilhabeziel, den dahinterliegenden Vorstellungen und den realen Bedingungen der wahrgenommenen Möglichkeiten verwirklicht. / The dissertation analyses in an explorative study the constitution of ‚Teilhabe‘ (participation) from a subject perspective in the context of sheltered workshops. The ratification of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (UN-CRPD) and the introduction of the new Federal Participation Act (Bundesteilhabegesetz) have brought the individual and his or her equal participation to the fore. For many people with disabilities, participation takes place in institutions like sheltered workshops. Sheltered workshops in Germany provided work for approximately 315,000 employees in 2020. This is problematic because even after the ratification of the UN-CRPD, the figures indicate that more and more people are securing their participation outside the general labour market. In a qualitative research project, seven employees of a WfbM were accompanied in occupational change processes. In a qualitative longitudinal study, the subjective level of participation was researched in the sense of grounded theory in order to find out which capabilities become visible in the context of sheltered workshops and how participation is constituted from the subject perspective. The results of the study make it clear that participation in sheltered workshops is made possible on several different hierarchical levels. What individuals perceive as desirable participation opportunities depends on their evaluation framework. It becomes clear that participation can also occur in separative settings such as sheltered workshops, as long as this is coherently compatible with one's own participation goals. Participation from the subject's perspective is then an individually reflected state that is realised through a feeling of fit between the individual participation goal, the underlying ideas and the real conditions of the perceived possibilities.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur anställda upplever motivation i samband med användandet av ett spelifieringsprogram. Detta har konkretiserats med hjälp av frågeställningarna ”På vilket sätt påverkar spelifieringen de anställdas motivation?” och ”Vilka konsekvenser upplever anställda att spelifieringen har för deras arbetssituation?” För att behandla frågeställningarna har åtta semistrukturerade intervjuer med anställda genomförts hos ett företag som använder sig av ett spelifieringsprogram. Vår empiri tolkas med hjälp av Vrooms (1964) Förväntansteori och Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory. Resultatet visar att spelifieringsprogrammet som deltagarna i studien använt har bidragit till yttre motivation hos vissa av de anställda. Ojämlik möjlighet till belöningar samt abstrakta mål har dock begränsat spridningen av denna motivation. Spelifieringsprogrammet har i mycket liten utsträckning påverkat de anställdas arbetssituation. Det har också i låg grad påverkat hur de anställda upplever sin motivation på arbetsplatsen överlag. I stället ser vi att det fyller en funktion som någonting kul och ”extra” för vissa anställda. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how employees experience motivation when using a gamification program. This has been concretized by the following research questions: “In what way does the gamification affect the motivation of the employees?” and “What consequences do the employees perceive the gamification has on their work situation?” To inquire into these questions eight semi-structured interviews with employees at a company that uses a gamification program have been conducted. Our empirics have been analyzed with the help of Vroom’s (1964) Expectancy Theory and Ryan and Deci’s (2000) Self-Determination Theory. The results show that the gamification program used by the participants in the study has contributed to extrinsic motivation for some of the employees. Unequal opportunity for rewards, as well as abstract goals, has limited the spread of this motivation. The gamification program has to a low degree affected the employees work situation. It has also to a low degree affected how the employees perceive their motivation at the workplace in general. Instead it serves as something fun and “extra” for some of the employees.