SammanfattningHistoria blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen. Analysen visade att de fyra intervjuade lärarna hade liknande erfarenheter beträffande undervisningen, nämligen att det är extra viktigt att undervisningsmetoderna varieras för att bibehålla intresset hos den nya elevgruppen. Lärarna upplevde också att den bristande läsförståelsen hos flera av elevernas var en utmaning, och hade förhoppningar om att läroböckernas ljudboksversioner skulle kunna bidra till att minska problemet.

I Gymnasieskola 2011 föreligger radikal skillnad mellan Skolverkets krav på lärare och dess krav på handledare för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Till exempel finns för handledare ingen motsvarighet till kravet om att varje elev ska erbjudas individualiserad undervisning. Detta krav ser inom skolundervisning ut att vara svårt eller omöjligt att uppfylla på grund av det stora antalet elever och ämnen, medan ett närmande av samma mål förefaller intuitivt rimligt och tidsmässigt betydligt enklare att uppnå i en handledarsituation. Dokumentstudier visade att Skolverket ser Mästarlära som grund för lärande under APL och valet av den grunden förklarar skillnaden i kravställandet. Enligt mästarläran sker upptagandet av yrkeskunskaper och yrkeskultur inom, och i samspel med, en yrkesgemenskap, genom till exempel observation och imitation och upptagande av tyst kunskap. Upptagandet i ett socialt sammanhang anses centralt för inlärningen och i fokus på bekostnad av det traditionella förhållandet mästare – elev.Ovanstående utesluter inte uppenbart möjligheten att det vore gynnsamt för APL med en betoning på ett individorienterat bemötande från arbetsplatsen. Sedan publikationen av Gy 2011 har Skolverket manifesterat tilltagande intresse för handledande under APL och 2014 lanserades en webbaserad handledarutbildning. Dess innehåll ger uttryck för önskemål om individuellt hänsynstagande gentemot eleven. I ett försök att nå klarhet om handledares syn på APL och handledarutbildning och om det föreligger förutsättningar för att APL ska kunna fungera enligt Skolverkets intentioner, genomfördes en totalundersökning av APL-platserna i en kommun, genom intervjuer baserade på ”enkät under ledning”. Det visade sig att samtliga APL-platser, i enlighet med mästarläran, använde ett fördelat handledarskap och att det finns utrymme för individuellt hänsynstagande. Intresset för Skolverkets handledarutbildning var tydligt och samtliga förutsättningar för lärande enligt mästarläran föreföll vara på plats. Benägenheten att genomgå Skolverkets handledarutbildning var dock liten, vilket tillskrivs utbildningens längd. En förkortad version av kursen framstår därmed som angelägen.

Syftet med denna studie var att jämföra uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnet i ett urval läroböcker inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader gällande uttryckta syften för litteraturstudiet i fyra utvalda läroböcker för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Mot bakgrund av litteraturstudiets historiska utveckling, kommande förändringar för svenskämnet och gymnasieskolan HT 2023 och 2025, läroböckers roll och aktualitet i dagens skola, samt aktuell tidigare forskning, svenskämnestraditions teori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier genomfördes en läromedelsstudie för att uppnå syftet. I studien undersöktes fyra olika läroböcker, varav två inriktade mot yrkesprogram och två inriktade mot högskoleförberedande program. Undersökningen genomfördes med metoden kvalitativ innehållsanalys, där resultaten analyserades och tolkades utifrån svenskämnes traditionsteori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier. Resultatet visade att det huvudsakligen uppvisas likheter gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan de studerade läroböckerna för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inom ramen för Gy2011. De uttryckta syftena för litteraturstudiet visades därtill vara förankrade i de två svenskämnestraditionerna svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som ett färdighetsämne. Däremot fanns ingen konkret förankring av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnestraditionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Det visades också att de uttryckta syftena för litteraturstudiet i läroböckerna indikerade en litteratursyn där det läsande subjektet ställs i centrum för meningskonstruktionen i mötet mellan läsare och text. Därtill visades att samtliga uttryckta syften för litteraturstudiet i de studerade läroböckerna för yrkesprogram respektive högskoleförberedande program kunde förankras i aktuella styrdokument för svenskämnet. En sådan förankring visades emellertid kräva ett mått av tolkning. Det lyftes också fram att studiens svenskämnesdidaktisk kunskapsbidrag kan användas av lärare i yrkesutövningen för att utveckla en kritisk medvetenhet om läroböcker som inriktar sig mot olika program och inta ett kritiskt granskande förhållningssätt till läroböcker en använder i sin undervisning. Studien visade slutligen att de studerade läroböckerna som är utformade för dagens gymnasieskola (Gy 2011) uppvisar likvärdighet gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan ha betydelse för läsundervisningeni engelska på gymnasiets yrkesprogram. Anledningen till att yrkesprogram har valts fördenna studie beror på att det verkar finnas ett stort läsmotstånd på dessa program, och det är svårt att hitta tidigare forskning om just yrkeselever. Hur engelsklärare utformar sin läsundervisning, vilka arbetsmetoder för läsning som anses vara lärorika/mindre lärorika för läsundervisningen i engelska på yrkesprogram, samt vilka faktorer som har betydelse för yrkeselevernas arbete med läsuppgifter i engelskundervisningen kommer att undersökas närmare. Metoden som tillämpas för att undersöka detta är fyra kvalitativa lärarintervjuer samt sex elevintervjuer. Resultatet visar att fria val av texter har en positiv inverkan för elevernas läsmotivation och detta är något som får stöd både från lärare och elever, men i huvudsak från elevperspektivet. Vidare så framkommer det i resultatet att stödet för diskussioner i helklass eller mindre grupper som arbetsmetod i läsundervisningen inte har ett särskilt starkt stöd från varken lärare eller elever, trots att tidigare forskning pekar på att diskussioner är en uppskattad arbetsmetod att använda sig av. Att elevernas intresseområden bör beaktas vid valet av texter är tydligt då denna aspekt lyfts fram av samtliga lärare samt en majoritet av eleverna. Om eleverna får läsa om något som intresserar dem är det större chans att de finner läsningen motiverande. Tydliga lässtrategier i undervisningen är något som förespråkas av hälften av de intervjuade lärarna samt större delen av eleverna. Lässtrategier förenklar för eleverna när de ska läsa en längretext och hjälper dem att förstå och komma ihåg det de läser. / The purpose of this essay is to examine what might be important for the teaching of reading in English in the upper secondary school's vocational program. The reason why vocationalprograms have been chosen for this study is due to the fact that there seems to be a great resistance to reading on these programs, and it is difficult to find previous research on vocational students in particular. How English teachers design their teaching when it comesto reading assignments, which working methods for reading that are considered instructive/less instructive for the teaching of reading in English in vocational programs, as well as important aspects for the vocational students' work with reading assignments in English teaching will be examined in more detail. The method used to examine this is four qualitative teacher interviews and six student interviews. The results show that if the students are allowed to choose texts freely, it will have a positive impact on students'reading motivation and this is something that receives support from both teachers and students, but mainly from the student's perspective. Furthermore, it appears in the results that the support for discussions in class or in small groups as a working method for reading assignments, does not have particularly strong support from either teachers or students,despite previous research indicating that discussions are an appreciated working method to use. That the students' areas of interest should be taken into account when choosing texts is clear as this aspect is highlighted by all the teachers and a majority of the students. If the students get to read about something that interests them, there is a greater chance thatthey will find the reading motivating. Clear reading strategies in teaching are something thatis advocated by half of the interviewed teachers and most of the students. Reading strategies make it easier for students when they have to read a longer text and strategies will help them to understand and remember what they read.

I det här examensarbetet analyseras två läroböcker från förlaget Sanoma: Svenska impulser för yrkesprogrammen och Svenska Impulser 1. Bägge böckerna är skrivna för gymnasieämnet Svenska 1 och analyseras utifrån vilken författarnas tilltänkta läsare är för respektive bok. Analysen utgår från Umberto Ecos och Katrin Lilja Waltås teorier om modelläsare och Monica Reichenbergs kriterier för analys av läroböcker, och har genomförts utifrån både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Resultatet visar att författarna till respektive bok har olika förväntningar på sina modelläsare. Boken Svenska impulser för yrkesprogrammen är skriven för en modelläsare som har begränsade förkunskaper och ett mål att snabbt komma ut i arbetslivet medan Svenska Impulser 1 är skriven för en modelläsare som förväntas ha mer förkunskaper och ett generellt större driv med högre studier som mål.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

Denna uppsats behandlar problematiken kring det låga antalet kvinnor i el-, bygg- ochfordonsbranschen. Undersökningen som gjorts vid uppsatsskrivandet sticker ut genom attvisa yrkesnämndernas perspektiv på rekryteringen av kvinnor till och deras förutsättningaratt ta gymnasieexamen på de mansdominerade yrkesprogrammen, el och energi, bygg och anläggning samt fordon och transport. Representanter från yrkesnämnderna har intervjuats.Vi hoppas att under-sökningens resultat ska öka förståelsen kring hur en mansdomineradutbildningsmiljö kan påverka kvinnor samt möjliga rekryteringsinsatser för att öka antaletkvinnor till yrkes-programmen. I undersökningen används Connells genusteori samt Patton och McMahons systemteori om påverkansfaktorer för att analysera resultatet. Forskningen bekräftar yrkes-programmens sneda könsfördelning och visar på att ökade vägledningsinsatser behövs för att förmedla en bättre bild av arbetsmarknaden och vidga vyer för att möjliggöra norm-brytande val.Vår undersökning visar att en stor variation av rekryteringsinsatser används för att ökaantalet kvinnor på yrkesprogrammen, både på ett politiskt, organisatoriskt och individuelltplan. Resultatet visar även på att de förutsättningar som kvinnor ges på de mansdominerade yrkesprogrammen innebär välkomnande, eventuellt särbehandling i form av ett hjälpande tillsammans med ett visst motstånd. Hård jargong är ett exempel på motstånd som påverkar dem på vägen mot en gymnasieexamen. / This thesis deals with the problem of the low number of women in the electricity, construction and automotive industries. It highlights the trade councils perspectives on the recruitment of women to and their prerequisites to take the high school degree on three maledominated vocational programs, electricity and energy, construction and construction(typo) as well as vehicles and transport. Representatives from the trade councils have been interviewed. We hope that the results of the survey will increase the understanding of how a male-dominated education environment can affect women and possible recruitment efforts to increase the number of women in vocational programs. The survey uses Connell's gender theory as well as Patton and McMahon's system theory of influence factors to analyze the results. The research confirms the uneven gender distribution of the vocational programs and shows that increased guidance is needed to convey a better picture of the labor market and broaden views to enable norm-breaking education choices.Our results shows that a large variety of recruitment efforts are used to increase thenumber of women in vocational programs, both at a political, organizational and individuallevel. The result also shows that the conditions that women are subjected to on the maledominated vocational programs vary in welcoming, possibly special treatment in the form of a “helping” along with a certain resistance such as hard jargon affecting them on their way to a high school degree.

Young male vocational students are in academia described as being less interested by politics and social issues and having less knowledge regarding democracy than other students. A culture of resistance is the appellation of the specific culture that emphasise the relations between young male vocational students. Deliberately arranged teaching with deliberate qualities has shown a positive impact on students’ learning as well as being a way of working with moral issues in school. The purpose of this study is to make researches into whether deliberately arranged teaching has an impact on  the political and social interest amongst young male vocational students. A questionnaire was conducted before and after the Civics A (social studies) course. Individual interviews, where the students’ ways of expressing themselves in regards to politics and social issues were in focus, were carried out. The deliberately arranged teaching was conducted once a week during one academic year. The students were then responsible for the content as well as ensuring that they abided by the set rules for the conversation. Limited alterations regarding the students’ interest for politics and social issues were identified in the questionnaire. However, the interviews revealed that some of the students have changed their way of looking at politics and their interest has increased. The culture of resistance that usually distinguishes the behaviour of vocational students in regards to core subjects was not found as a dominating factor. The students taking part in focus groups expressed a positive response to the deliberately arranged teaching stating it was the part of the course they enjoyed the most. To be able to express their views and listen to others was highly appreciated by the students who described themselves as serious and ambitious during classes. The teachers felt that this teaching style meant that there was a focus on relations and that the didactic question about content in the course were more complicated to execute.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna. Resultatet visade att lärarna delvis arbetade medvetet kring att utveckla elevers metakognitiva förmågor. Lärare upplevde att elever hade en bristande metakognitiv förmåga, något som bekräftades både av observationerna och av eleverna själva: "Man tar det som det kommer". Min slutsats är att mer kunskap, framför allt, om hur lärare kan förstå begreppet är nödvändigt om också elever ska kunna utveckla sin metakognitiva förmåga på ett framgångsrikt sätt.

Under många år har det pratats om ämnesintegrering i den svenska skolan. Detta skulle enligt forskare, Skolverket och Skolinspektionen vara ett sätt att öka engagemanget för matematik och förhoppningsvis öka kunskapsnivån i matematik hos Sveriges skolungdomar. Vår studie undersöker om elever på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram angriper matematikproblem olika beroende på graden av ämnesintegrering av programmets karaktärsämnen. Hela matematikkursen har präglats av denna typ av uppgifter för att sätta matematiken i en kontext som eleverna möter i sina karaktärsämnen och kommande yrkesliv.   Genom att både observera elever, då de löst större karaktärsämnesnära matematikuppgifter, och genomföra före-efter-diagnoser studerar vi hur eleverna formar sina lösningar men även hur deras kunskapsnivå i matematik påverkats av att kursen integrerats med karaktärsämnen.   Observationerna har analyserats med hjälp av boundary objects och boundary crossings mellan matematik och karaktärsämne. Dessa har tagits fram med hjälp av Engeströms (2005; 2015) aktivitetsteori samt Star och Griesemers (1989) utveckling av boundary crossing-teori.   Vi har i våra observationer sett att om uppgifter ligger nära elevernas kunskaper i karaktärsämnen har de lättare att hitta alternativa lösningsmetoder för matematikproblemen. Uppgifter kan vara färgade av karaktärsämnet men det är elevernas trygghet i sina karaktärsämneskunskaper som spelar störst roll huruvida de löser uppgiften med en traditionellt matematisk metod eller om de prövar alternativa metoder.   Elevernas kunskapsnivå i matematik förändras till största delen positivt, men inte så markant att det går att dra slutsatsen att ämnesintegrerad undervisning kan revolutionera svensk matematikundervisning.   Denna studie kan vara av intresse för fortsatt forskning kring ämnesintegrering samt för matematikkollegor som undervisar yrkeselever.