Uppsatsen är en retorisk studie av Ebba Buschs och Nyamko Sabunis kommunikation på Instagram ur ett identifikationsperspektiv. Studiens material är Instagraminlägg från partiledarnas Instagramprofiler och undersökningen studerar vilka tekniker de använder för att skapa igenkänning och social gemenskap. Något som är viktigt på sociala medier är personlig närvaro och att ge intryck av sin privatperson. Uppsatsen undersöker även hur Busch och Sabuni skildrar sin individuella person i inläggen.  Studien är en komparativ studie av de två svenska partiledarna och syftet med studien är att studera vilka retoriska tekniker som används för att skapa identifikation och gemenskap. Det är intressant att studera eftersom sociala medier används som en källa till social kontakt och igenkänning. Huvudteorin är Burkes identifikationsteori och studien utgår även ifrån teorier om politisk kommunikation.  Studien visar att intrycket av transparens är viktigt för att skildra sin privatperson och att det finns skillnader mellan Buschs och Sabunis inlägg. Busch flöde ger intryck av henne som privatperson, vilket är en viktig strategi när det gäller att skapa band med väljarna. Medan Sabunis flöde ger intryck av henne som partiledare och hennes vision inom politiken. Studien visar att partiledarna använder olika retoriska och kommunikativa strategier för att skapa gemenskap och igenkänning.

In this thesis, we address the identification of biomarkers in high-dimensional omics data. The identification of valid biomarkers is especially relevant for personalized medicine that depends on accurate prediction rules. Moreover, biomarkers elucidate the provenance of disease, or molecular changes related to disease. From a statistical point of view the identification of biomarkers is best cast as variable selection. In particular, we refer to variables as the molecular attributes under investigation, e.g. genes, genetic variation, or metabolites; and we refer to observations as the specific samples whose attributes we investigate, e.g. patients and controls. Variable selection in high-dimensional omics data is a complicated challenge due to the characteristic structure of omics data. For one, omics data is high-dimensional, comprising cellular information in unprecedented details. Moreover, there is an intricate correlation structure among the variables due to e.g internal cellular regulation, or external, latent factors. Variable selection for uncorrelated data is well established. In contrast, there is no consensus on how to approach variable selection under correlation. Here, we introduce a multivariate framework for variable selection that explicitly accounts for the correlation among markers. In particular, we present two novel quantities for variable importance: the correlation-adjusted t (CAT) score for classification, and the correlation-adjusted (marginal) correlation (CAR) score for regression. The CAT score is defined as the Mahalanobis-decorrelated t-score vector, and the CAR score as the Mahalanobis-decorrelated correlation between the predictor variables and the outcome. We derive the CAT and CAR score from a predictive point of view in linear discriminant analysis and regression; both quantities assess the weight of a decorrelated and standardized variable on the prediction rule. Furthermore, we discuss properties of both scores and relations to established quantities. Above all, the CAT score decomposes Hotelling’s T 2 and the CAR score the proportion of variance explained. Notably, the decomposition of total variance into explained and unexplained variance in the linear model can be rewritten in terms of CAR scores. To render our approach applicable on high-dimensional omics data we devise an efficient algorithm for shrinkage estimates of the CAT and CAR score. Subsequently, we conduct extensive simulation studies to investigate the performance of our novel approaches in ranking and prediction under correlation. Here, CAT and CAR scores consistently improve over marginal approaches in terms of more true positives selected and a lower model error. Finally, we illustrate the application of CAT and CAR score on real omics data. In particular, we analyze genomics, transcriptomics, and metabolomics data. We ascertain that CAT and CAR score are competitive or outperform state of the art techniques in terms of true positives detected and prediction error.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket även präglar skolans förutsättningar. De förändrade förutsättningarna och nya utmaningarna för den svenska skolan är ett resultat av bland annat det mångkulturella samhällets framväxt, och en liknande utveckling pågår i flera länder. Med denna bakgrund har vi i vår kunskapsöversikt valt att belysa de utmaningar och möjligheter som finns i historieundervisningen i det mångkulturella klassrummet. Metoden för kunskapsöversikten är informationssökning där vi med hjälp av databaserna ERIC (Education Resources Information Center), ERC (Education Research Complete) och Swepub hittat relevant material för att besvara våra frågeställningar.  Vår kunskapsöversikt belyser i resultatets första del de utmaningar som finns idag i svenska skolans mångkulturella klassrum. Här kommer vi att utförligt redogöra för utmaningar såsom: segregerade betygsresultat, monokulturell undervisning och skolans oförmåga att nå upp till de likvärdighets- och interkulturella mål som Skolverket satt. Vidare kommer resultatdelen att behandla olika strategier för att bemöta de krav som mångkulturella klassrum ställer på skolan och undervisningen. I denna del kommer vi att beröra interkulturell undervisning, narrativ identitet, fyra strategier samt ökat stöd till lärare i sin profession.  Utmaningarna och möjligheterna som kunskapsöversikten belyser ställer stora krav på lärarprofessionen. Forskning om hur lärare tillämpar dessa strategier i undervisningen är nödvändig för att kunna genomföra en historieundervisning som tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet. Det mångkulturella samhället har med säkerhet kommit för att stanna och därför behöver man se över historieämnets innehåll och förmedling i undervisningen i det mångkulturella klassrummet.

Denna studie analyserar John Ajvide Lindqvists debutroman Låt den rätte komma in (2004).       Syftet med denna uppsats är att analysera tre av romanens biroller: Håkan, Virginia och Lacke. Analysen fokuserar på birollernas narrativa funktion, samt hur berättelsen gör för att identifikation ska skapas mellan läsaren och birollerna. De forskningsfrågor som studien sökt svar på är: Vilken narrativ funktion har birollerna Håkan, Virginia och Lacke i handlingen? Och, vilka identifikationsstrategier använder texten i relation till birollerna och hur skapas identifikation hos läsaren?      Resultatet visar att karaktärernas narratologiska funktion är att konkretisera temat ensamhet och gemenskap. Birollernas berättelse har gestaltats genom en heterodiegetisk berättare, som har tillgång till karaktärernas inre tankar. Centralt i detta är användandet av intern fokalisering, som gör det möjligt för den tänkta läsaren att identifiera sig med karaktärerna. Resultatet visar att identifikation skapas med denna berättarteknik, vilket är den största anledningen till att läsaren finner identifikation till birollernas handlingar och känslor. / This essay analyzes John Ajvide Lindqvist’s debut novel Låt den rätte komma in (2004) (Let the Right One In). The purpose of this essay is to analyze three of the novel’s side characters: Håkan, Virginia and Lacke. The analysis focuses on the narrative function of the supporting characters, and how the story creates identification between the reader and the supporting characters. The research questions that this study aims to answer are: What narrative function do the supporting characters, Håkan, Virginia and Lacke, have in the story? And, what identification strategies does the text use in relation to the supporting characters and how is identification created for the readers? The results show that the narratological function of the characters is to concretize the theme of loneliness and fellowship. The supporting characters have been narrated through a heterodiegetic narrator, who has access to the charcters’ internal thoughts. Central to this is the use of internal focalization, which enables the reader to find identification for the characters. The results show that identification is created with this narrative technique, which is the main reason why readers find identification for the characters’ actions and feelings.

Syftet med vår undersökning är att skapa kunskap om hur representativt litteratururvalet är och vilka författare som inkluderas i läromedel i svenska 2. Vi analyserar hur författarna framställs och hur inkluderandet av dem legitimeras. Genom detta menar vi att man kan få syn på den tänkta elevgrupp läromedlen vänder sig till och vilka som exkluderas genom litteraturen och språket.  Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys av tre olika läromedel i svenska 2. För att undersöka hur representativt urvalet är har vi kategoriserat författarna utifrån kön och härkomst, och utifrån detta genomfört en kvantitativ uträkning. Genom en diskursanalys har vi sett på författarporträtten i läromedlen och analyserat det språk som brukas i legitimerandet av dem. Vi har genomfört vår analys genom Magnus Perssons (2008) uppsättning av legitimeringsfrågor och Christian Dahls (2015) röstbegrepp. För att inkludera vikten av elevers igenkänning och identitetsskapande har vi använt oss av Malmgrens (1986) begrepp subjektiv förankring och Smidts (1989) begrepp subjektiv relevans. Vårt resultat påvisar att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga, samt europeiska och utomeuropeiska, författare legitimeras och ges utrymme, vilket ligger i linje med tidigare forskning. De manliga författarna ges betydligt mer plats, och beskrivs ofta genom starkare legitimering som fokuserar på framgångsfaktorer. Kvinnliga författare förekommer mer sällan och framställs också ofta med fokus på framgångsfaktorer, men genom svagare legitimering. Enbart fyra utomeuropeiska författare inkluderas i de tre läromedlen, varav tre från USA och en från Kina. Vårt resultat visar således att det utifrån igenkänningsfaktorer sker en exkludering av elever som inte innefattas av den rådande normen.

The purpose of this thesis is to investigate how design principles regarding body shape work in practice and how these affect the perception of a stylized 3D character's personality traits. We hope this can help animators and character designers gain an awareness of how character design affects the experience of the characters. This was investigated through a quantitative survey that was distributed in groups on Facebook and shared on our private Facebook profiles. For the questionnaire, nine animated film clips were created where three characters with triangular, round, and generic body shapes were tested against three different personality traits. These traits were loving, elation, and sadness. The answers from the questionnaire were used to analyze how spectatorsperceive animated characters depending on their body shape and to see if established design principles regarding character design are correct. The results from the survey showed that the respondents often had positive connotations to the round character and that the design principles that exist around the round body shape are correct. The respondents had several negative connotations to the triangular character even though the design principles could not be fully proven. The survey also showed that the majority of the respondents considered that the character's body language and level of expressiveness were more important for how they perceived the character's feelings and state of mind than the shape of the body. However, we can see clear patterns that body shape has influenced the respondents' perception of the characters; especially when the characters had similar body language and level of expressiveness among themselves. This shows that body shape and animation are strongest when used together. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur designprinciper gällande kroppsform fungerar i praktiken och hur dessa påverkar uppfattningen av en stiliserad 3D-karaktärs personlighetsmässiga egenskaper. Det här hoppas vi kan hjälpa animatörer och karaktärsdesigners att få en medvetenhet kring hur karaktärsdesign påverkar upplevelsen av karaktärerna. Detta undersöktes genom en kvantitativ enkät som spreds i grupper på Facebook och via delning från våra privata Facebookprofiler. För enkäten skapades nio animerade filmklipp där karaktärer med kroppsformerna triangulär, rund och generisk testades mot tre olika personlighetsmässiga egenskaper. Dessa var kärleksfullhet, upprymdhet och ledsamhet. Svaren från enkäten användes för att analysera hur en åskådare uppfattar en animerad karaktär beroende på dennes kroppsform samt för att se om etablerade designprinciper kring karaktärsdesign stämmer. Resultatet från enkäten visade på att respondenterna ofta hade positiva konnotationer till den runda karaktären och att de designprinciper som finns kring rund kroppsform stämmer väl. Respondenterna hade betydligt fler negativa konnotationer till den triangulära karaktären även om designprinciperna som testades inte kunde bevisas fullt ut. Undersökningen visade även att majoriteten av respondenterna ansåg att karaktärens kroppsspråk och nivå av uttrycksfullhet var mer viktigt för hur de uppfattade karaktärens känslor och sinnestillstånd än kroppsformen. Vi kan emellertid se tydliga mönster av att kroppsformen har påverkat respondenternas uppfattningar om karaktärerna; speciellt när karaktärerna hade liknande kroppsspråk och nivå av uttrycksfullhet sinsemellan. Detta visar på att kroppsform och animation blir starkast när det används tillsammans.

The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how a professional identity is constructed through deliberation. The object of study is firefighters, as they have a strong sense of community. Using rhetorical ethnographic method, the research question is to investigate how firefighters create, confirm, and develop professional identity through social interactions. Recordings and transcriptions of their internal communication were made, in search of recurring themes and perspectives. The theory of this work is based on Aristotle’s practical definition of rhetoric as deliberation, further developed by Burke’s theory of identification. In addition, Perelmans understanding of auditorium and Wolrath-Söderbergs theory of topos form the basis of the theoretical perspectives. The results show that the recurring themes and perspectives in the firefighter’s conversations depict what it means to 1) work as a firefighter, and 2) live as a firefighter. The conclusion is that the day-to-day tasks and other shared interests constitute meeting points for discussion, where the firefighters construct their professional identity through social strategies, such as identification and disassociation, proximity and distance in the communication.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia. I denna studie har jag i två olika klasser i grundskolans senare år utfört en enkätundersökning i syfte att se till hur elevernas uppfattning kring genusuppdelningen i läromedlen stämmer överens med det resultat som den statliga rapporten redovisar. Genom en pilotlektion kring kvinnornas 1900-talshistoria och ett temaarbete kopplat till 1900-talets reklam och kommersialismens historia, knutet till den ordinära människans historia, vill jag med denna studie visa på olika undervisningssätt som kan lyfta fram ett genusperspektiv på historien. Resultaten i enkätundersökningen visar framförallt på att flickorna efterlyser en mer genusinriktad och identifieringsbar historieundervisning i skolan idag. / The purpose of this essay is to show how a gender perspective in the teaching of history can be displayed as well as in history educational materials. This study is based on a report runned by the Swedish Government, which was published in 2010. It indicates an alarming result of gender segregation in today´s edcational materials. In the most of the books it is still the men´s history and the history of the upper class society which is being told. This is the given persective, despite the modern research of today which is available in historical research which tells the women, children och and the ordinary human history. In this study I have carried out a survey in two classes to exam´ine if the pupils´ opinion of gender segregation in the books agree with the report from the Government. I held a pilotlesson about the 20th century history of women and a thematic work connected to the 20th century advertising and the history of commersialism connected to the ordinary human history. I will in this study display the various ways of teaching, which can show a gender perspective on history. The results of the survey shows above all that the girls are searching for a more gender adjusted and a more identifiable history education in schools today.

"Here are lots of opportunities" and "Welcome to Paradise". Two municipalities' place marketing from an identification perspective.

Den här studien i visuell kommunikation analyserar MSB’s broschyr “Om krisen eller kriget kommer” som 2018 skickades ut till 4,9 miljoner svenska hushåll. Den använder visuell analys med fokus på komposition och visuell retorik med inriktning på Burkes identifikationsteori för att besvara frågorna “Hur kan vi se på hur bilder används för att förmedla lugn och oro i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’?” och “Hur och till vilket syfte använder bilderna i broschyren ‘Om krisen eller kriget kommer’ sig av identifikation som en retorisk strategi?”. Slutsatsen är att broschyren använder lugnande designelement och harmoniska kompositioner för att skapa en känsla av lugn, och den använder också identifikation genom representation som ett retoriskt medel för att övertyga läsaren att handla lugnt i krissituationer.