Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn iförskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ettdiskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som oftakonkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställdadiskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att fleradiskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kanvara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilkadiskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebäratt barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hurinnehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olikasätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att geflickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuterasav pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverkaförskolans jämställdhetsarbete negativt.

I denna uppsats har betydelsen av könsidentitet och könsideologi undersökts i relation till graden av klimatskepticism och inställning till klimatpolitiska åtgärder. Könsidentitet representerar en självskattning av hur starkt individen identifierar sig med sin könstillhörighet. Könsideologi står för hur progressiv respektive konservativ syn individen har på könsroller. Kvantitativ metod har använts och sambanden har testats genom multipla regressionsanalyser där utbildning, ålder och partisympati fungerat som kontrollvariabler. Separata analyser har genomförts för män och kvinnor. Resultat:Könsidentitet verkar inte ha någon nämnvärd betydelse för graden av klimatskepticism. För män finner vi inga signifikanta värden. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men när flervariabler adderades till analysen så upphörde det att vara statistiskt signifikant. Könsidentitet visade sig inte ha någon effekt på inställningen till klimatpolitiska åtgärder för vare sig män eller kvinnor. Könsideologi verkar däremot ha viss betydelse för synen på klimatförändringar. Vi finner att en man som har en progressiv syn på könsroller generellt är mindre klimatskeptisk än en man med en konservativ syn. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men detta upphörde att vara signifikant när fler variabler adderades. Könsideologi verkar ha betydelse när det gäller inställningen till klimatpolitiska åtgärder, en progressiv syn indikerar på en mer positiv inställning för både män och kvinnor. Resultaten analyseras utifrån “Social role theory”, “Gender Socialization theory” och begreppet “Gender identity”.

Med hjalp av en hermeneutisk analysmetod har Orebros kommunala flickskolas verksamhet under lasaren 1956-1958 undersokts utifran ett genusperspektiv. Arkivhandlingar fran Orebros stadsarkiv och den nationella undervisningsplanen fran ar 1955 utgor studiens empiriska material. De teoretiska ramverken for studien har utgatt fran genusteorins ideer och tanken om den ideala medborgaren. Studien har tagit avstamp fran tidigare forskning som fokuserat pa utbildningsvasendet ur ett genusperspektiv i en nationell och i en internationell kontext. Analysen for studien ar disponerad i tre delar som ar kopplade till undersokningens syfte och forskningsfragor. Analysens olika delar beror skolans fostransuppdrag, konsmonster i skolans verksamhet och elevernas karriarplaner ur ett klass- och konsperspektiv. Resultaten som framkommit i analysen har varit varierade, bland annat har konsmonster kopplade till den kvinnliga stereotypen identifierats. Det har aven konstaterats att den nationella undervisningsplanen och Orebros kommunala flickskola bidrog till uppratthallandet av datida konskonstruktioner. En annan observation som kunde urskiljas var att elevernas framtidsutsikter paverkades av de genusarrangemang som var framtradande inom skolans verksamhet. Ett utmarkande resultat som framkom av analysen visade att 3 av 4 elever avvek fran de datida konsmonstren med sina handlingar och pa sa satt rubbades genusordningen som radde under den har tidsperioden.

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

The main purpose with the essay is to highlight the difficulties and challenges that newly arrived women experience in the labor market. Furthermore, the essay aims to analyze theefforts that the Swedish Government is making for the establishment of newly arrived women in the labor market and what support is offered for these women. The essay will be referring to following three questions; 1. What obstacles and challenges do newly arrived women face in the establishment process?- What are the underlying factors to them according to the theory of gender systems and feminist institutionalism? 2. What initiatives in the forms of measures and decisions are proposed by theGovernment for the establishment of newly arrived women in the labor market?The content was studied through policy documents, official reports, and statistics. With the help of the questions, the content was investigated in which efforts are being made in the labor market for newly arrived women seen from a feminist perspective in the documents.The material was read and analyzed based on a qualitative analysis using a content analysis. The results of the study were analyzed through two theories, that is embedded in two feminist perspectives which are Institutional feminism and the gender system.Parental leave is described as the primary reason for refugee women’s absence from labor, followed by health issues, lack of education and discrimination. The presented results indicate that the establishment of newly arrived women in the labor market is not only important for their own integration and autonomy, but it also plays a significant role in the development of society and for immigrant children's education and integration. Furthermore, the study shows that the Government's efforts are deficient and unsatisfactory in relation to the establishment of newly arrived women in the labor market. The analyzed results of the study show that there is a lack of research on the subject and further efforts are requested.

I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet. / In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.

Bakgrund Sjuksköterskeprofessionen är i Sverige ett yrke dominerat av kvinnor, dessa tendenser går även att se i andra länder. Studier visar att de genusstereotyper som finns i samhället påverkar den manliga sjuksköterskans sätt att bemöta patienter. Den manliga sjuksköterskan tenderar att vara mer rak och formell mot patienter, än sina kvinnliga kollegor, för att kunna försvara sin maskulinitet. Utifrån vad forskningen visat ligger intresset för denna studie i att undersöka om genusstereotyper påverkar bemötandet av patienter. Forskningen vi tagit del av beträffande sjuksköterskans bemötande kopplat till genusnormer har till stor del inte genomförts i Sverige. Vilket gör det intressant att se om forskningen går att jämföra med svenska förhållanden. Syfte Syftet med studien är att beskriva kvinnliga respektive manliga sjuksköterskors bemötande av patienter vid insättande av perifer venkateter (PVK). Metod För att kunna besvara syftet genomfördes sammanlagt 28 observationer på 11 sjuksköterskor på fyra mottagningar. En innehållsanalys genomfördes för att beskriva sjuksköterskan bemötande vid insättande av PVK. Resultat Det observationerna visat är att bemötande varit generellt lika mellan könen. Kommunikation var en central del av bemötandet, likaså information om PVK och dess innebörd. Slutsats Studien antyder att genusnormerna presenterade i bakgrunden, generellt inte påverkat de kvinnliga och manliga sjuksköterskorna som observerats. Ett resultat som framkommit genom observationerna är att de kvinnliga sjuksköterskorna också tenderade att ha en rak kommunikation, något tidigare studier antytt vara generellt för den manliga sjuksköterskan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka hur förskollärare talar om traditionella könsroller samt hur de arbetar för att motverka könsroller i förskolans miljö.Studien grundar sig i frågeställningarna: ”Hur talar förskollärare om traditionella könsroller inom förskolan?” och ”Hur beskriver förskollärarna att de arbetar för att motverka traditionella könsroller i förskolan?”. Studien är framtagen genom en kvalitativ metod som har utgått från den feministiska poststrukturella teorin. Sju förskollärare har intervjuats och den insamlade datan har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet belyser att det finns en samlad bild av begreppet traditionella könsroller, där samtliga förskollärare menar att begreppet handlar om fördomar och förväntade roller på könen. Studiens resultat belyser att arbetet med att motverka aktuella traditionella könsroller är en utmaning, som framför allt är komplext att synliggöra. Handlar det om barnens intressen eller är det omedvetna könsroller som styr barnen? Synsättet och förhållningssättet är centrala och återkommande punkter i studiens resultat, där mycket handlar om att kritiskt granska sinprofession och utöka möjligheten att bli medveten om de könsroller som kan råda. Miljön, språket, sånger, böcker, lekkonstellationer och dialog med barnen är arbetssätt som framkommer i studiens resultat i förhållande till studiens andra frågeställning angående arbetssätt. I studien framgår det dessutom att många förskollärare anser området som komplext och svårt att kontinuerligt arbeta med, planera, utveckla och aktivt förhålla sig till, men att det viktigaste är att barnen ses som barn och inte kön, där all miljö och material är öppet för alla.

Läroplanen (Skolverket, 2022) poängterar att det ska finnas en likvärdighet i vad undervisningen omfattar, men att vägen dit kan se olika ut utifrån den enskilda skolans organisation eller den enskilda individens behov. Det innebär att undervisningen måste anpassas på olika sätt och aldrig kan bli helt homogen. Det finns en skillnad när det gäller vilken könstillhörighet som är i behov av stödinsatser och når ett lägre resultat.Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om hur utbildningsdiskursen i svensk skola framställer pojkars skolresultat. Detta uppnås genom att olika skolors likabehandlingsplaner och elevhälsoplaner granskas. Även utredningar beställda av Regeringen vilka hanterar uppgiftens syfte kommer att granskas. Dessa skrifter kommer att granskas ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Det är genom de olika styrdokumenten, planerna och utredningarna tydligt att det finns en vilja att skapa en svensk skola som ger alla elever de bästa förutsättningarna, men de granskade dokumenten visar tydligt att det finns olikheter kring hur skolan ser på pojkar och flickor och att de traditionella könsmönster där pojkar ses som de starka och flickorna som de svagare fortfarande lever kvar. Specialpedagogen har ett ansvar när det gäller att utveckla det pedagogiska arbetet på skolorna och de som arbetar i skolan behöver stöttning för att på bästa sätt kunna bemöta varje enskild elev. Studien har identifierat att pojkars förhållandevis lägre resultat kan härledas till en samhällelig nivå där de olika insatserna främst fokuserar på individnivå. Skolor behöver ändra diskursen kring var problemet ligger, från att vissa elever stör undervisningen till hur vi som skola kan fånga upp dessa elevers intresse och anpassa klasrumssammanhanget för att bäst inkludera elever.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots detfinns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som haridentifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågorsom rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån treolika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs avintervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externasexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annatkritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vårandra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon.Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessasom ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externaaktörerna. Vårt intresse riktade sig även till om de möjligtvis fått någon utbildning i ämnetunder sin lärarutbildning. Bilden av sex- och samlevnadsundervisningen som gavs av dessatre undersökningar var tydlig. Undervisningen saknas på många håll och den undervisningsom bedrivs är många gånger torftig av olika anledningar som oengagerade och outbildadelärare men även på grund av diffus styrning. Vidare avslöjades ett ytterligare problem,nämligen att pojkar ofta hamnar i skymundan i dagens sex- och samlevnadsundervisningvilket kan visa sig i att de testar sig för könssjukdomar mer sällan än flickor samt att de tarmindre preventivt ansvar.