I denna studie kommer tidigare forskning samt en bokanalys att användas för att undersöka om gotisk litteratur kan vara effektivt som inspiration för ljuddesign för spel. Syftet är därför undersöka om detta kan vara vara en potentiell metod för ljuddesigners. Bakgrunden undersöker vad som tidigare sagts inom gotisk ljuddesign, samt så analyseras olika gotiska litterära verk för att understödja den teoretiska bakgrunden. Studien använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvalitativa i form av en bokanalys och kvantitativa i form av ett frågeformulär. Artefakten skapades baserat på bokanalysen. Artefakten bestod av en ljudfil på ca. fem minuter och innehöll ljud som efterliknade en storm. Frågeformulärets syfte var att få information om vad svarspersonerna tyckte om artefakten, och om den skulle passa in som bakgrundsljud i ett skräckspel. Resultaten är osäkra, men pekar mot en positiv syn mot metoden. Hur studien skulle kunna utvecklas för att få ett mer säkrare svar diskuteras i kapitlet Avslutande Diskussion.

Detta arbete utgår ifrån frågeställningen “Vilka intryck ger olika typer av abstraktion av röstmaterial i en interaktiv ljudinstallation?”. För undersökningen användes en artefakt i form av en interaktiv ljudinstallation som till viss del simulerar en analogradio. Då ljudmaterialet är designat för att vara av skrämmande karaktär fokuserar studien och frågeställningen framförallt på känslan av obehag. Bakgrunden tar upp tidigare exempel på röster i spel, hur ljud kan skapa obehag hos människor, och hur inspelade människoröster respektive syntetiskt genererade röster uppfattas. Undersökningen hade tio deltagare i varierande ålder. Innan testdagen samlades information in om deras ålder och skräckvana. Testet gick ut på att deltagarna fick använda tre versioner av artefakten i fem minuter, och mellan versionerna hölls en intervju gällande vilka intryck som versionen gav. Slutligen ställdes ett par övergripande frågor om deras upplevelse. Resultatet av undersökningen gav inga konkreta svar angående vilka intryck som olika typer av abstraktion ger. Detta främst för att rösterna inte framkom tydligt i ljudbilden, vilket gjorde det svårt för deltagarna att urskilja ord eller typ av röst och därför höra skillnader i förvrängning. Andra faktorer som kan ha bidragit  till detta resultat är testmiljö, deltagarnas skräckvana och buggar i programmet.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad olika fysiska avvikelser kring en humanoids ögon/syn kan framkalla stötande känslor, de fysiska avvikelser som undersöks är: sjukdom, stympning och mutation. Studien byggde bland annat kring teorier kopplade till attraktivitet och hälsa och undersökte hur man kan använda ohälsa för att väcka stötande känslor. Inför studien skapades totalt åtta porträtt, en för varje fysisk avvikelse samt kön. En enkät skickades sedan ut till män och kvinnor i åldrarna 18-29 där de fick ta ställning till porträtten genom att gradera dem utifrån en 7-siffrig skala. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av respondenterna upplevde den fysiska avvikelse mutation som mest stötande, detta på grund av dess omänskliga utseende. Det fanns dock en problematik kring användningen av 3D modeller i undersökningen, framtida arbete skulle gynnas av att använda ett annat medium, exempelvis fotografi.

The essay examines cosmic horror by identifying and interpreting where and how it occurs in three short stories by important predecessors of the subgenre which is often referred to as “weird fiction”, “supernatural horror”, “Lovecraftian horror” or “cosmic horror”. The short stories analysed are The Yellow Sign (1895) by Robert W. Chambers, The Willows (1907) by Algernon Blackwood, and The Whisperer in Darkness (1931) by H.P Lovecraft.           Cosmic horror is the human fear of the unknown and the realization of mankind’s insignificant existence in the shadow of unfathomable forces and entities in an infinite universe. It arises as a result of supernatural events which render the previously accepted laws of nature and systematizations of reality useless.           The essay's conclusions are that cosmic horror occurs on an intradiegetic level when confrontation with the unknown destabilizes a familiar reality and brings with it devastating consequences for humanity's view of themselves, the universe, and their place in it. This happens in The Yellow Sign through the otherworldly, inhuman play that warps the minds of the protagonists and gives them insight into harmful, previously inaccessible knowledge. In The Willows and The Whisperer in Darkness, it takes place through the encounter with the extraterrestrial beings, whose mere presence conveys a futility about mankind’s insignificance and ignorance in contrast to the greatness of the universe. / Uppsatsen undersöker kosmisk skräck genom att identifiera och tolka var och hur den förekommer i tre noveller av viktiga föregångare till subgenren som ofta omnämns som "weird fiction", "supernatural horror", "Lovecraftian horror" eller kosmisk skräck. Novellerna som analyseras är The Yellow Sign (1895) av Robert W. Chambers, The Willows (1907) av Algernon Blackwood och The Whisperer in Darkness (1931) av H.P Lovecraft.           Kosmisk skräck är människans rädsla för det okända och insikten om mänsklighetens obetydliga existens i skuggan av outgrundliga krafter och entiteter ett oändligt universum. Den uppstår som ett resultat av övernaturliga händelser som gör de tidigare accepterade naturlagarna och systematiseringarna av verkligheten värdelösa.           Uppsatsens slutsatser är att kosmisk skräck uppstår på en intra-diegetisk nivå när konfrontation med det okända destabiliserar en välbekant verklighet och för med sig förödande konsekvenser för mänsklighetens syn på sig själva, universum och sin plats i det. Detta sker i The Yellow Sign genom den utomvärldsliga, omänskliga pjäsen som förvränger huvudpersonernas sinnen och ger dem insikt i skadlig, tidigare otillgänglig kunskap. I The Willows och The Whisperer in Darkness uppstår det genom mötet med de utomjordiska varelserna, vars blotta närvaro förmedlar en hjälplöshet som uppstår genom mänsklighetens obetydlighet och okunnighet gentemot universums storhet.

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan. / <p>Reviderad upplaga</p>

In this essay I will present a stylestudy of he New Zeeland born author Katherine Mansfield, 1888 - 1923 and american master of horror, Stephen King, born 1947. The main focus is to analyze how they use the literary tools of time, place and focalisation and to make a literary experiment where I practise the learnings I have made.  I will try to answer how the authors use time, place and focalisation in the novels? In my literary experiment, can I find the differences and similarities? I have studied two shortstorys: Katherine Mansfields The Garden Party and from Stephen King, 1922.I read my first short story from Mansfield and King more than twenty years ago and over the years they have stayed in my memory as strong and positive experiences of reading. My aim is to learn more about the author's style with special attention to time, place and focalisation.  The tools for this is studies of their works in connection to these three concepts and a literary experiment where I try to mimic the authors. In this my work I have found similarities and differencies between the two authors. Differencies coming from the different times when they write: Mansfield from early 1900  modernism and romanticism and King contemporary literature and horror. I have deepened my understanding of place and time and captured new knowledge about focalization, a term that was new to me as I started the course. Both authors write chronologically over different timespace (one day and a decade). They use dialogue, both internal and external. They switch between external nd internal/varied internal focalization wich makes the novels fascinating and intriguing. I have found that is is possible to cross the style of the tho authors and create a credible story.

Studien som utförs i denna uppsats undersöker problemformuleringen “I hur stor utsträckning påverkar förutfattad information om spelsituationen uppfattningen av ljud och grafik, samt spelarens agerande, i en Science Fiction-miljö?” med hjälp utav en kort spelprototyp som artefakt. Deltagare till studien blev presenterade med en viss typ av information beroende på vilken testgrupp de placerats i. Detta för att potentiellt stärka hur deltagaren upplever ljud och grafik i spelet. Denna studie presenterar och tar stöd från tidigare forskning gällande hur ljud uppfattas, hur grafik uppfattas och vad som definierar skräck samt Science Fiction. Resultaten från denna studie skall ge områdena som tas upp i studien mer förståelse för hur information skall hanteras och presenteras för bästa effekt. Resultaten visar antydningar på att ljud påverkas minimalt medan grafik inte påverkades alls, men denna effekt var starkast till gruppen utan den nämnda informationen. Tendenserna som visar sig i undersökningen har möjlighet att vidare undersökas i framtida arbete.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund. I vår diskussion presenterar och problematiserar vi sedan olika arbetsmetoder för värdegrundsarbete med skönlitteratur som bas. Vi lyfter bland annat fram demokratiska samtal om konflikter, rollspel och brevskrivning som konkreta undervisningsmetoder för att behandla ämnen och episoder i skönlitteraturen som är särskilt intressanta ur ett värdegrundsperspektiv. Studien visar att skönlitteraturen med sin förmåga att väcka empati och synliggöra konflikter är en givande utgångspunkt för värdegrundsarbetet då skönlitteraturen lämpar sig för diskussioner av mobbning, främlingsfientlighet och ojämlika situationer. Dessa fenomen är väsentliga att diskutera då de är företeelser som eleverna i egenskap av samhällsmedborgare oundvikligen kommer att ställas inför.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols’ autobiography Life After Death (2012) and Stephen King’s horror novel ’Salem’s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ‘Salem’s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King. Considering the length of this study the author has chosen to limit the comparison of Echols’ autobiography with Stephen King to only one of King’s novels, ‘Salem’s Lot. One issue of discussion in this study is as to wether it is legitimate to compare two different genres and to what length they correspond with each other on a literary level. Thus the choice of certain narrative tools for the analysis. The author of this study uses theories based on the works of literary theorist Gérard Genette and also discusses autobiography as genre. Themes that are explored in the analysis are memories, horror, evil places and children at risk, the latter especially in the modern American horror genre. The study highlights that Damien Echols frequently read works by Stephen King, both during his adolescence and in prison, and was inspired by a certain “beat” in King’s novels. Furthermore, both authors use themes as the above mentioned memories, horror, evil places and children at risk in their works. This paper concludes with showing that Echols is influenced in his writing by King’s horror novels, both on a narrative level and a thematic level.

Gothic literature has a tradition of dealing with dark subjects, themes and motifs, as well as depicting fear in different shapes and forms. Dani Cavallaro describes dark fiction in terms of the "aesthetic of the unwelcome". The philosopher Edmund Burke separates the beautiful from the sublime and writes that everything that is capable of producing a terror of pain and death is a source of the sublime. In her essay "On the Supernatural in Poetry", Ann Radcliffe draws a clear line between the concepts of terror and horror and distinguished them as fundamentally different. In this essay, I define the terms horror and terror by following up the research surrounding Radcliffes statement. I begin with the concept of terror that Burke and other writers define as an elevated and positive feeling, then move on to account for the discussion surrounding Matthew Lewis' novel The Monk. It was considered pornographic, lewd and outright dangerous in its obscenity with blatant depictions of violence, gore and sex. Since Radcliffe and Lewis were contemporary I reckon that it is profitable to explore this tension further in my essay. From Radcliffe and Lewis I find out how the concepts of terror and horror have developed with time and how modern theorists conceive this distinction.