Konsumtion av animaliska livsmedel är ett område som får allt mer fokus och utrymme i media och samhällsdebatt på grund av dess negativa miljöpåverkan. Med utgångspunkt i marknadsföringens potential att påverka konsumenters dagliga livsmedelsval är uppsatsens syfte att utforska attityder och associationer kring begrepp som vanligen används inom produktkommunikation för växtbaserade produkter. Målsättning är att förändra konsumtionsmönster och öka efterfrågan av växtbaserade produkter. En kvalitativ ansats i form av asynkrona online-fokusgrupper och teoretisk utgångspunkt i Theory of planned behavior visar generellt positiva attityder kring ökat intag av växtbaserad mat grundat i hälso- och miljöfördelar men även en rad upplevda subjektiva och strukturella hinder. Positiva associationer i relation till kost framkom för ordet växtbaserad och delvis negativa, icke-kostrelaterade associationer till ordet vegan. Studiens resultat indikerar att produktkommunikation som förknippas med hälsofördelar är att föredra men mer omfattande forskning kring hur terminologi påverkar beslut om köp och konsumtion rekommenderas. / The consumption of animal food is an area that is gaining more focus and scope in the media and social debate due to its negative environmental impact. Based on the potential of marketing to influence consumers' daily food choices, the thesis aims to explore attitudes and associations in relation to concepts customarily used in product communication for plant-based products. Objective is to change consumption patterns and increase demand for plant-based products. A qualitative approach of online asynchronous focus groups and theoretical starting point in Theory of planned behavior shows generally positive attitudes towards increasing intake of plant-based food based on health and environmental benefits but also a number of perceived subjective and structural barriers. Positive associations in relation to diet were found for the word plant-based and partly negative associations, un-related to diet, to the word vegan. The study's results indicate that product communication associated with health benefits is preferred but more extensive research on how terminology associations affect purchasing and consumption decisions is recommended.

Användningen av självkvantifieringsapplikationer är utbredd, men dess utförande långt från fulländat. Den användning som förekommer är nästintill uteslutande koncentrerad till självförbättring. I denna undersökning appliceras denna trend av självförbättring på en global hållbarhetskontext med syfte att minska klimatpåverkan kopplat till livsmedelskonsumtion. Här avses undersöka hur återkoppling i en självkvantifieringsapplikation kan utformas för att förändra en specifik vana, köttkonsumtion. Undersökningen som utfördes bestod i en kvantifieringsstudie där deltagare på egen hand kartlade sin livsmedelskonsumtion utifrån huruvida den var vegetarisk eller ej. Deltagarna i studien fick ta del av olika typer av återkoppling på sin konsumtion. För hälften av deltagarna sattes den personliga konsumtionen i förhållande till den genomsnittliga konsumtionen. Den andra hälften tog istället del av vetenskapligt grundade påståenden om hur konsumtionen måste se ut för en hållbar framtidsutveckling. Ingen av grupperna visade på någon definitiv beteendeförändring av köttkonsumtionen. Deltagarna efterfrågade olika återkoppling beroende på deras mål och viljor samt förkunskaper. Självkvantifering i detta syfte togs väl emot och deltagarna var positiva till användningen, men önskade ytterligare återkoppling. / The use of Quantified Self (QS) applications is widely spread, however, its design and potential is far from fulfilled. Today, its main focus is on self-improvement. This essay aims to investigate how self-improvement can be put in a global sustainable context and how the feedback in a QS-application can be designed to change one specific habit, meat consumption. The survey consisted of a logging phase where participants logged their food consumption in terms of whether each meal was vegetarian or not. The participants in the study were divided into two groups that got two different types of feedback on their consumption. The first group’s feedback consisted of a relation between each participants individual meat consumption related to the mean score of the rest of the group, while the other group got information about scientifically established facts about future sustainable meat consumption. Neither of the groups showed any definite behaviour change in their meat consumption. Results show that the participants had needs for individually designed feedback depending on their motivation, ability and attitudes to the issue. The concept of self quantization got positive feedback in the post-study survey participants were asked to answer, although many of participants requested more interactivity and differently designed feedback content.

Studien undersöker hur design kan främja positiva beteendeförändringar för vuxna gamers, med fokus på hållbarhet. Gaming är den snabbast växande nöjesindustrin och med det ökar omsättningen av tillbehören gamers använder. Elektroniskt avfall är ett snabbt växande problem där användarna inte ser hur sin roll som konsumenter kan göra skillnad, samtidigt som de pressar tillverkarna till att agera mer hållbart. En designprocess påvisar hur motivation från normativ och social press kan facilitera interaktioner till att forma användarens beteenden positivt. Genom en identifierad ovilja om att förändras från både nuvarande tillverkare och konsumenter av gamingrelaterade tillbehör, påvisar studiens resultat att det inte räcker med att fokusera på hållbara alternativ för att facilitera ett hållbart beteende. Ur designprocessen framställs ett designbidrag, Kolla klockan, som exemplifierar hur en designer kan arbeta med användarbeteenden som verktyg för hållbar utveckling, istället för mer traditionella metoder som vanligtvis föreslås i en sådan process. / This study examines how design can promote positive behavioral change for adult gamers, focusing on sustainable behaviors. Gaming is the fastest growing segment within the entertainment industry and the growth is contributing to a raised number of accessories gamers consume. Electronic waste is a growing concern where the user doesn’t see themselves as a part of the problem, but at the same time pressure the manufacturers to act sustainable. A design process shows how motivation from norms and social pressure can facilitate interactions that shapes the user behavior in a positive way. By identifying an unwillingness to change from both the manufacturers and consumers of gaming accessories, the study shows that it is not enough to develop sustainable alternatives if one aims to facilitate a sustainable behavior. From the design process the study creates a design proposal, Kolla klockan, that exemplifies how a designer can work with sustainable development from the use of behavioral change as a tool to do so, instead of the more traditional methods more commonly promoted within the field of design.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att identifiera vetenskapligt grundade och enkla metoder för att öka fysisk aktivitet hos befolkningen.  Första frågeställningen lyder: kan en transparent nudge riktad mot det automatiska kognitiva systemet förändra valet mellan trappa och rulltrappa?  Andra frågeställningen är följaktligen: kan en kombination av transparenta nudges riktade mot de kognitiva automatiska och reflektiva systemen förändra valet av trappa och rulltrappa? Metod: Studiedesignen var en kvasiexperimentell interventionsstudie med retrospektiv kontrollgrupp. Undersökningen genomfördes på Uppsala Centralstation där två observatörer mätte antalet trapp- och rulltrappanvändare, två morgnar per vecka i tre veckor. Under andra veckan monterades nudges på marken i form av gröna fotsteg i riktning mot trapporna och under vecka tre kompletterades dessa av affischer med motiverande budskap.  Resultat: Resultatet visar att en kombination av transparenta nudges riktade mot det automatiska respektive det reflektiva systemet, korrelerar med ökat trappanvändande. Denna undersökning fann en ökning med 1.9 procentenheter (+7.3%, p=0.048). Effekten av en nudge riktad mot endast det automatiska kognitiva systemet har däremot inte statistisk signifikans där en antydande positiv utveckling av +1.5 procentenheter (+5.7%, p=0.121) kunde observeras.  Slutsats: Slutsatsen man kan dra av denna undersökning är att nudges som riktar sig mot båda kognitiva systemen kan ge effekt och vara enkla resurser vid interventioner där syftet är att öka motivationen för fysisk aktivitet. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

The polycystic ovary syndrome (PCOS) affects women or people with female reproductive organs negatively, by irregular periods, difficulties in getting pregnant, and excessive hair growth. The symptoms can be eased by taking on habits of regular physical exercise and a balanced diet. Taking on new habits is however a challenging task. This thesis aims at harnessing the affordances (if any) that the design of gamification in a mobile application for women with PCOS could bring. The theoretical lens of self-determination theory has been used to underpin the design of gamification elements that can engage the users of an app. After creating designs and implementations in the app, evaluations were made with 29 participants through surveys and interviews. The results from the user evaluations show that participants’ thoughts on features and elements differed and that they were interested in them being designed in different ways. Designing an app that allows the user flexibility was desirable, and even viewed as motivational. Another take is that one should be careful in designing elements in a health app that uses comparing elements of gamification, since it can generate negative feelings such as anxiety. In the future, it would be interesting to include more features in the app and let users test it for a longer time to see if that would have a significant impact on the user engagement, and if habits could form for a better well-being. / Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) påverkar kvinnor eller människor med kvinnliga reproduktiva organ negativt, genom oregelbunden mens, svårigheter i att bli gravid, och ökad hårväxt. Symptomen kan lindras genom regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost. Att skaffa nya vanor är en utmaning. Det här examensarbetet har i syfte att se vilka möjligheter (om några) som en design av spelifiering i en mobilapp för kvinnor med PCOS kan ge. Linsen av självbestämmande teorin har använts för att stödja designen av spelifiering element som kan engagera app användare. Utvärderingar gjordes med 29 deltagare i form av enkäter samt intervjuer efter att ha skapat designer samt gjort implementationer i appen. Resultaten, baserade på deltagar utvärderingarna, visar på att användarnas tankar kring funktioner och element skilde sig åt samt att de var intresserade i olika designer för dessa. Att designa en app som erbjuder användaren flexibilitet var önskvärt, och sågs även som motiverande. En annan insikt är att designa delar av en hälsoapp som använder sig av spelifiering element där man jämför sig med andra bör ske med omsorg, då det kan medföra användaren med negativa känslor såsom ångest. Vidare vore det intressant att inkludera fler funktioner i appen och låta användare testa den en längre period för att se om det skulle ha en signifikant påverkan på användarnas engagemang, samt om vanor kunde skapas för ett bättre välbefinnande.

Användningen av fossila bränslen och den ökade digitaliseringen har båda en stor påverkan på klimatet. Klimatförändringar är ett allvarligt hot och många länder arbetar för att minska växthusgasutsläppen. Trots ökad användning av förnybar energi är energisektorn fortfarande en stor källa till utsläpp. Samhällets utveckling har ökat användningen av digital kommunikation, vilket leder till ökad energiförbrukning. Informationsteknik (ICT) har revolutionerat vårt sätt att leva, arbeta och studera, men dess energibehov strider mot målet om koldioxidneutralitet. ICT-sektorn behöver anpassa sig till en hållbar utveckling. Datacenter är energikrävande, vilket är ett snabbt växande problem då dessa står för en fjärdedel av ICT-sektorns koldioxidutsläpp. Sektorn som helhet bidrar med 2,3% av de globala utsläppen och i och med den fortsatta utvecklingen av ICT inom samhället, så ökar även konsumtionen från användare. För att arbeta mot en mer hållbar värld behöver individer ha tillgång till vägledning för att göra långsiktiga förändringar och informerade val. Teori och forskning har analyserats och banat väg för konstruktionen av en skattningsmodell för att främja medvetenhet om ICT-sektorns klimatpåverkan och främja hållbara digitala vanor. Modellen tar hänsyn till flera parametrar och aktiviteter som anses vara relevanta för framtagandet av en applikation för användarna. Data från olika studier används som underlag för att beräkna individens digitala koldioxidutsläpp, energiförbrukning och kostnader. Applikationen testas i en fallstudie för att undersöka den faktiska klimatpåverkan av digital användning. Resultaten visar att vissa aktiviteter, som videokonferenser och samtal, är mer energikrävande än e-postkommunikation. Valet av enhet och tidsåtgång har störst påverkan på resultatet. Rekommendationer ges baserat på användarbeteenden för att minska energiförbrukningen. Målet är att skapa medvetenhet och stödja hållbar användning av digitala tjänster.

Syftet med studien har varit att kartlägga Norrvattens kommunikation kring hållbar vattenanvändning med sina medlemskommuner och medlemskommunernas kommunikation med kommuninvånarna. Ytterligare ett syfte med studien har varit att kartlägga hur andra VA-organisationer har kommunicerat kring hållbar vattenanvändning. Kartläggningarna har gjorts utifrån perspektiven hur kommunikationen genomförts, vad som kommunicerats och med vilket syfte. För att synliggöra kommunikationen har en didaktisk analys gjorts utifrån de didaktiska frågorna vem, vad, varför, när och hur. Slutligen har studien syftat till att utveckla ett underlag för en kommunikationsstrategi för Norrvattens kommunikation med medlemskommuner och kommuninvånare. Grunden i resultatet av kartläggningen av kommunikationen och enligt tidigare forskning ska kommunikationen syfta till att stärka möjligheter att hantera dricksvattenefterfrågan för hållbar vattenanvändning. I studien framkom att kommunikationen kring hållbar användning av vatten syftar till att förändra individers beteenden, för att minska den onödiga användningen av vatten. Respondenterna lyfter också fram att kommunikationen bör syfta till att öka vattnets värde samt öka kunskapen kring produktionen och produktionskapaciteten. Innehållsmässigt visar resultaten att kommunikationen ska beröra konkreta och praktiska handlingar, teknisk fakta och vattnets kretslopp i det större perspektivet. Olika kommunikationskanaler passar för olika typer av kommunikation, där resultatet visar att navet för kommunikationen med kommuninvånare är webben och sociala medier. Tonalitet, timing och sociala aspekter av kommunikationen framställdes i resultatet också som viktiga delar. Dessa har på olika sätt inkluderats i kommunikationsstrategin. Kommunikationsstrategin har utvecklats baserat på en modell framställd utifrån den teoretiska grund som använts i studien. Modellen har framställts som ett fundament medan resultatet från kartläggningarna av Norrvatten, medlemskommunerna och VA-organisationernas kommunikation tillsammans med tidigare forskning har utgjort innehållet. / The aim of this study was to map Norrvatten’s communication regarding sustainable water usage with Norrvatten’s municipalities and the municipalities’ communication with the municipal residents. Furthermore, the aim has also been to map how other water and sewerage organizations have communicated about sustainable water use. Focus of the systematic mapping of the communication was on how the communication was carried out, what was communicated and for what purpose. To understand the communication, a didactic analysis was carried out based on the didactic questions of who, what, why, when, and how. The last purpose of the study aimed to develop basis for a communication strategy for Norrvatten's communication with member municipalities and municipal residents. This was done based on the results of the communication mapping and previous research. The communication intends to strengthen opportunities to handle potable water demand relative to sustainable use of water. The result showed that communication about sustainable use of water aim to change individuals' behaviors, to reduce the unnecessary use of water. The respondents also emphasize that communication should aim to increase the value of water and increase knowledge of the production and production capacity. In terms of content, the results show that the communication touches on concrete and practical actions, technical facts, and the water cycle in the larger perspective. Communication channels are suitable for different types of communication, where the results show that the hub of communication with municipal residents is the website and social media. Tonality, timing, and social aspects of the communication were also presented in the result as important parts. These have been included in the communication strategy. The communication strategy was developed on a model produced on the theoretical basis used in the study. The model has been presented as a foundation, while the results from the communication mapping of Norrvatten, the member municipalities and the VA organizations' communication together with previous research have constituted the content.

Introduktion: Fysisk aktivitet är viktigt för både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Idag är vi allt mer fysisk inaktiva och stillasittande ökar. Fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. För de som har typ 2- diabetes eller graviditetsdiabetes funkar fysisk aktivitet även behandlande. I takt med digitaliseringens framfart ökar hälsoappar. Dessa har potential att främja hälsosamma beteendeförändringar. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera vad för faktorer i hälsoappar som gör att vissa hälsoappar är effektiva för att öka fysisk aktivitet hos vuxna individer med risk för typ 2-diabetes, diagnostiserad typ 2- diabetes eller graviditetsdiabetes. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Effektiva appar är multifaktoriella, fler faktorer påverkar. Analysen genererades i tre teman; användarupplevelse och engagemang, beteendeteorier och funktioner i hälsoappar. Dessa tre teman är viktiga för att lyckas med beteendeförändring i en hälsoapp. Användarupplevelse och engagemang kan främjas genom regelbunden feedback. Även individanpassade mål kan ge bra effekt på engagemanget för hälsobeteenden. Appdesign som integrerar beteende teorier kan stödja motivation och hjälpa användare att övervinna hinder för fysisk aktivitet. Slutsats: Effektiva hälsoappar är multifaktoriella och kräver integration av funktioner som förbättrar användarupplevelsen, inkorporerar beteendeteorier och anpassas efter målgruppen för att stödja beteendeförändring. Framtida forskning bör fokusera på att utvärdera del ångsiktiga effekterna av digitala hälsointerventioner för att främja hållbara beteendeförändringar över tid. / Introduction: Physical activity is crucial for both physical and mental well-being. Unfortunately, society is becoming increasingly physically inactive, leading to more sedentary lifestyles. Engaging in physical activity reduces the risk of diseases such as cardiovascular conditions and type 2 diabetes. For individuals with type 2 diabetes or gestational diabetes, physical activity can be an important part of treatment. The rise of digitalization has brought about a proliferation of health apps, which have the potential to promote healthy behavior changes. Purpose: The purpose of the study was to evaluate the factors in health apps that make some of them effective in increasing physical activity among adults at risk for type 2 diabetes, diagnosed with type 2 diabetes, or gestational diabetes. Method: The study was conducted as a systematic literature review with 12 scientific articles. The analysis was performed using thematic analysis. Results: Effective health apps are multifactorial, influenced by multiple factors. The analysis generated three themes: user experience and engagement, behavioral theories, and app functionalities. These three themes are crucial for achieving behavior change in a health app. User experience and engagement can be enhanced through regular feedback. Additionally, personalized goals can positively impact engagement in health behaviors. App design that integrates behavioral theories can support motivation and help users overcome barriers to physical activity. Conclusion: Effective health apps are multifactorial and require the integration of features that enhance user experience, incorporate behavior theories, and are tailored to the target audience to support behavior change. Future research should focus on evaluating the long-term effects of digital health interventions to promote sustainable behavior changes over time.

Background The Swedish population is ageing quickly and the system for elderly home care is under increasing pressure. Staff turnover is high, nursing assistants are reporting stress, and employers have to recruit staff lacking sufficient experience. These factors are barriers to empathic care, considered essential to patient health outcomes. Elderly care should rely on cognitive empathy, be other-oriented and improve the client’s situation based on contextual understanding. There is a need for education and support for nursing assistants, so that they can provide empathic care. Purpose The thesis explores empathy as a skill in elderly home care to identify opportunities of promoting empathy in the client-nursing assistant interaction, by means of behaviour change interventions delivered through an mHealth application that nursing assistants already use at work. Method A group interview was conducted with six nursing assistants from four elderly home care organisations in a Swedish municipality, to learn about their experience of empathy at work, and factors affecting their ability to give empathic care. The respondents were using the same mHealth application to get and provide information about client visits. The Behaviour Change Wheel framework was used to analyze behavioural drivers of empathic care in elderly home care. Results Influences on empathic behaviour was identified in all 14 domains in the Theoretical Domains Framework. 13 target behaviours, 7 Intervention Functions and 45 Behaviour Change Techniques were suggested as suitable candidates to investigate for intervention development. Conclusion Empathy seems possible to promote through resource-efficient digital behaviour change interventions. Future studies may use this work as a starting point for development of interventions to promote empathic behaviour in elderly care.

Bakgrund: Icke smittsamma sjukdomar, som diabetes typ 2, är en stor och ökande utmaning för ett hållbart samhälle. Diabetes typ 2 går att förebygga och behandla genom hälsosamma levnadsvanor. Digitala motivationsprogram som använder sig av beteendemodeller har visat sig vara kostnadseffektiva interventioner för att förbättra levnadsvanor. Vid utveckling av dessa tjänster är användarens behov viktigt för att få reda på vilka faktorer som bidrar till ett långsiktigt användande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 och prediabetes upplevde användandet av en evidensbaserad digital tjänst som stödjer hälsosamma levnadsvanor. Metod: Studien var en kvalitativ explorativ studie där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultat: Resultatet visade på vikten av att det digitala motivationsprogrammet var användarvänligt för att optimera stöd för hälsosamma vanor och för att innehållet i det skulle nå fram till användaren. Appen upplevdes innehålla många uppskattade funktioner som stödjer möjligheten till mer hälsosamma vanor. Flera av funktionerna skulle ha haft ett högre användarvärde om de varit anpassade efter målgruppen och om användarvänligheten förbättrades. Slutsats: För att möjliggöra stöd till hälsosamma vanor behöver digitala motivationsprogram vara användarvänliga och anpassade efter den tänkta målgruppen. Genom att optimera tjänsten utifrån användarens upplevelse kan evidensbaserade digitala motivationsprogram bidra till att förbättra folkhälsan. Fler studier behövs för att studera vad som främjar långsiktigt användande och långtidseffekter. / Background: Non-communicable diseases, such as type 2 diabetes, are a major and increasing challenge for a sustainable society. Type 2 diabetes can be prevented and treated through healthy lifestyle habits. Digital motivational programs using behavioral models have been shown to be cost-effective interventions to improve lifestyle habits. When developing these programs, the user's needs are important in order to find out which factors contribute to long-term use. Purpose: The aim of the study was to explore how people with diabetes type 2 and prediabetes experienced the use of an evidence-based digital service that supports healthy lifestyle habits. Method: A qualitative explorative design was applied where semi-structured interviews were used to collect data. The data was analyzed with a qualitative inductive content analysis with a focus on the manifest content. Results: The result showed the importance of the digital motivation program being user-friendly in order to optimize support for healthy lifestyle habits and for its content to reach the user. The app was perceived to contain many appreciated features that support the possibility of healthy lifestyle habits. Several of the functions would have had a higher user value if they had been adapted to the target group and if the user-friendliness had been improved. Conclusion: To enable support for healthy lifestyle habits, digital motivation programs need to be user-friendly and adapted to the intended target group. By optimizing the program based on the user's experience, evidence-based digital motivation programs can contribute to improving public health. More studies are needed to explore what promotes long-term use and long-term effects.