Abstract Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

Denna studie undersöker förskollärarens vardag, med läsning som förskolan i fokus. Tidigare forskning visar att läsning oftas förknippas med vilostunder, så kallad läsvila. I stället bör läsning ses som en egen aktivitet, där barnen även bjuds in att vara mer delaktiga, till exempel i diskussion om det som läses. Syfte med denna studie är att, genom att skugga sex förskollärare vid sex olika förskolor, undersöka när läsning sker i förskolans dagliga verksamhet. Resultatet av vår studie visar att det finns en brist gällande läsning i förskolan som egen aktivitet, men att läsning ändå till vis del sker, men då främst i anslutning till vila, precis som tidigare forskningen visat. / <p>Betyg i Ladok 210311.</p>

Detta arbete fokuserar på leken och undervisningens relation och betydelse. I den nyaste revideringen av läroplanen för förskolan så används termen undervisning och jag har tidigare observerat en oro över hur undervisning och lek kan fungera ihop vid en pilotstudie. Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning påverkar leken och hur leken påverkar undervisningen. I detta arbete har jag undersökt olika tolkningar av vad lek är, vad undervisning är och hur leken kan användas som ett verktyg utifrån tidigare forskning. Jag har sedan intervjuat fem legitimerade förskollärare som har arbetat mer än ett år i förskolan och frågad de hur de tolkar lek, undervisning och hur leken kan användas som ett verktyg. Detta för att kunna få svar från tidigare författare och nuvarande förskollärare hur barns lek i förskolan påverkar deras utbildning och hur leken kan användas som ett verktyg, om det går. Slutsatsen blev att leken redan används som ett verktyg för att lära ut ny kunskap i förskolan men att användningen av begreppet undervisning skapar en oro då fyra av de fem intervjuade förskollärarna ser skillnad på vad som är undervisning, vad som är lärande och lekens roll i undervisning och lärande. / <p>Betyg i Ladok 21-06-30.</p>

Sammanfattning Under förskollärarutbildningen har de estetiska lärprocesserna framställts som betydelsefulla och grundläggande i barns utveckling och lärande. Ett av de estetiska ämnena är musik som ger barn möjlighet att uttrycka tankar och känslor vilket kan skapa trygghet och gemenskap (Still 2011). Vår studie fokuserar på musikundervisning i förskolan som kan variera gällande innehåll och utformning. Syftet är att undersöka hur aktionsforskning kan påverka musikundervisningen och förskollärares inställning till musikundervisning. För att besvara syftet har vi valt att använda aktionsforskning som metod där reflekterande samtal genomförts med förskollärarna i studien. Resultatet visar att förskollärarnas inställning gällande musikundervisningen till viss del förändrats då de insett att barnen klarar mer än vad förskollärarna förväntade. Aktionsforskningen har bidragit med nya insikter och tankar när det kommer till musikundervisning. Förskollärarna har reflekterat över hur de kan arbeta vidare med musikundervisningen i förskolan och känner en trygghet gällande undervisningen. During preschool teacher education, the aesthetic learning processes have been presented as significant and fundamental in children's development and learning. One of the aesthetic subjects is music that gives children the opportunity to express thoughts and feelings, which can create security and togetherness (Still 2011). Our study focuses on music teaching in preschool that can vary in terms of content and design. The purpose is to investigate how action research can affect music teaching and preschool teachers' attitudes towards music teaching. To answer the purpose, we have chosen to use action research as a method where reflective conversations were conducted with the preschool teachers in the study. The results show that the preschool teachers' attitude regarding music teaching has changed when they realized that the children can do more than the preschool teachers expected. Action research has contributed new insights and thoughts when it comes to teaching music. The preschool teachers have reflected on how they can continue to teach music in the preschool and feel secure about their teaching

Enligt läroplanen ska barn få möjlighet utveckla sin identitet. Genom musiken utvecklaskommunikativa, kognitiva och sociala förmågor som forskning visar kan främja barnsidentitetsskapande.Syftet med denna studie är att undersöka musikens roll i förskolan och se om musik kanfrämja barns identitetsskapande och språkutveckling. Studien belyser ävenförskollärarnas betydelse för musikundervisningen i förskolan.Metodansatsen är kvalitativ och den valda metoden är intervjuer med förskollärare.Resultaten visar att musik är betydelsefullt för barns språkliga utveckling ochkommunikativa processer som främjar barns identitetsskapande. I undersökningenframgår det även att musik kan få barn att lära känna sig själva och komma i kontaktmed sina känslor vilket kan stärka barns identitet. Resultaten visar att förskollärare utanintresse för musik inte använder instrument i förskolan och musikaktiviteterna består tillmestadels av sångsamling. Medan förskollärare med intresse eller utbildning inommusik använder sig mer av instrument i sång och musiksamlingen i förskolan.

Sammanfattning I det här arbetet undersöks modersmåls- och förskollärares metoder och uppfattningar kring undervisning och inkludering av flerspråkiga barn i förskolan. En tilltagande andel av Sveriges befolkning kommer från andra platser och därför har annat modersmål än svenska (Kåreland 2011, s. 133). Den yrkesverksamma förskolläraren inom den moderna svenska förskolan följer det undervisningsuppdrag som beskrivs i Lpfö 18 (Skolverket, 2018), och ska alltså likvärdigt undervisa förskolans barn. Språk och lärande hör ihop, därför är det betydelsefullt för framtida generationer att forskning sker inom området och att förskolläraren har kunskap om hur de på bästa möjliga vis kan stimulera de flerspråkiga barnens lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring det praktiska arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Metod Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling. Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes digitalt eller fysiskt enskilt med fem förskollärare och en modersmålslärare. Resultat I resultatet presenteras intervjuer från både förskollärare och modersmålsläraren i syfte att besvara frågorna som är kopplade till vår syfte. Respondenterna lyfter fram många exempel på hur undervisning av flerspråkiga barn kan manifesteras, men förklarar att inkludering och undervisningen till stor del handlar om synliggörande och exponering av språken. De metoderna som används för att inkludera och undervisa barnen i verksamheten går att sammanfatta i de tre delarna exponering för språk, förhållningssätt och användandet av resurser och material. I resultatet presenteras även intervjun med modersmålsläraren där hon tar upp hur det är att arbeta som modersmålslärare och hur samarbetet med förskolläraren se rut, och modersmålslärarens samarbete med vårdnadshavare och förskollärare beskrivs.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring hur några förskollärare ser på sitt fostransuppdrag i allmänhet, samt hur de förhåller sig till barn som de anser har ett utmanande eller avvikande beteende i synnerhet. Metoden som används för att uppnå syftet med studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Studien har analyserats och tolkats utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att utagerande beteende ses som utmanande eller avvikande men även andra beteenden framträder som avvikande mot rådande beteendenormer. Resultatet visar även att ett bemötande som leder till ett ändrat beteende hos barnet värderas som ett framgångsrikt bemötande, medan bemötande som sker i affekt värderas som mindre lämpligt. De värden som förskollärarna anser att barnen ska fostras mot relaterar de till läroplanens värdegrund. Förskollärarna lyfter fram vikten av allas lika värde, demokrati och hur man agerar i sociala samspel. Vår slutsats är att förskollärarna utövar makt i sina fostranshandlingar när de definierar och bemöter barn som de upplever ha ett utmanande eller avvikande beteende.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen.Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.

Syftet med vår kvalitativa studie var att ta reda på hur förskollärare arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling genom intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare. Vi har utgått från ett ämnesdidaktiskt perspektiv i vår analys samt utgått från digital literacy begreppet. Vår empiri som samlades in transkriberades och delades in i teman utifrån olika aspekter av förhållningssätt. Vårt resultat visar att de förskollärare vi intervjuade var till mesta dels positiva till att använda de digitala verktygen i arbetet med språkutveckling. Den nackdel som framgick av förskollärarna var i fall undervisningen skulle kunna sakna ett syfte. Resultatet visar också hur de digitala verktygen används i verksamheten på de två förskolor som förskollärarna arbetar på. De digitala verktygen används mest som ett komplement till de analoga verktygen för att främja språkutvecklingen samt för att skapa undervisningssituationer i större grupper och för att skapa utvecklande och fantasifulla lärmiljöer. Svaren visar att förskollärarna har olika erfarenheter kring de digitala verktygen. Vissa av dem använder de oftare än andra, dock vill de alla lära sig och bli bättre.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på begreppet kreativitet i förskolan och hur de reflekterar kring sitt arbete med att uppmuntra barnet i sitt kreativa skapande. Studien tar sitt avstamp i ett sociokulturellt perspektiv på utveckling av kreativitet, vilket, enligt Vygotskij (1975) sker i samspelet mellan människor. Barns kreativa tänkande utvecklas genom de erfarenheter, kunskaper, utbyte av idéer och möjligheter att använda resurser som pedagogen tillåter barnen att experimentera med. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en pedagogista från två olika förskolor och med olika tids erfarenhet samlade jag empirin. Resultat av denna studie visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar sin roll som central för barns kreativa utveckling. Faktorer som pedagogernas uppmuntrande uttryck, tillförande av kunskap och material och pedagogernas kunskap anses som viktiga komponenter för barnets skapande, enligt de intervjuade. Studien visar också att pedagogerna anser att det är svårt att hitta en balans mellan att släppa fritt barns tankar och att leda med aktiviteter eller med frågor.