Ingeborg Bachmann’s recurrent references to the Spanish painter Francisco de Goya have frequently been noted, but have so far never been investigated. After outlining, in chapter one, Bachmann’s references to Goya in her thesis on Wittgenstein as well as in the Franza-Fragment and in her only novel Malina, this thesis sets out to highlight the text-image relation between Bachmann’s novel Malina and Goya’s series of murals which are known as the so called „Black Paintings“. Chapter two focuses on the importance of intertextuality and intermediality in Bachmann’s novel and the importance of quotation for the female narrator, who relies on intertextual and intermedial references to express her traumatic experiences. After an introduction into the aesthetics of Goya, in chapter three, chapters four and five examine the text-image relation between Goya’s painting El Perro Semihundido and the first chapter in Bachmann’s novel. The double perspective contained in El Perro, of the subjective expression of the dog’s longing for rescue and the objective futility of this hope as expressed by the dog’s positioning against the abstract background setting, is transferred onto the female narrator and her longing to be rescued through love. Chapter five especially focuses on the (problematic) semantic shifts which occur in the course of this transformation from an abstract representation in the painting to the depiction of concrete and personalized experiences in the text. Chapter six investigates the correlations between Bachmann’s dream chapter and the aesthetics of Goya’s murals, and asks to what extent Bachmann succeeds in transferring the main motifs in Goya’s images into literary form. Chapter seven explores the similarities and media-specific differences in the strategies deployed for depicting madness, violence and destruction in Bachmann’s text and in Goya’s murals and his series of prints on the Desasters of War. Bachmann’s novel Malina shows an extraordinary richness in intertextual and intermedial references. Analysing the explicit as well as implicit references to Goya’s late works in the novel this thesis addresses one area on Ingeborg Bachmann which has not been researched in detail so far.

I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.

Ambitionen med denna studie var att undersöka vad som i bildjournalistiska tävlingssammanhang anses vara eftersträvansvärt och därigenom blottlägga normer och ideal inom den bildjournalistiska professionen. Vi har tittat på tävlingar som en i en rad av normgivande mekanismer och de ideal som speglas i denna form. Undersökningen bestod av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen tittade vi på bland annat på vilka teman som gestaltas i vinnarbilder från internationella World Press Photo samt svenska Årets Bild mellan åren 1996–2016. I den kvalitativa delen gjorde vi sedan nedslag i de vanligast förekommande temakategorierna i respektive tävling med en semiotisk bildanalys. Resultaten visade på samma tendenser som tidigare forskning har konstaterat, nämligen att krig var det vanligast förekommande temat i båda tävlingarna. Men en viss skillnad gick också att se, vinnarbilder i World Press Photo representerade ett färre antal teman och det näst största temat var sociala problem, medan Årets Bild hade en större representation och andraplatsen delades av tre teman: brott/terrorism, naturkatastrof/klimathot och framstående personer. Den kvalitativa analysen visade att drabbade barn och sörjande anhöriga var två återkommande innehåll i bilder på temat krig.

Texten är ett försök att hitta relevanta sätt att tala om måleri idag. Den presenterar personliga tankar och reflektioner om måleriets samtidshistoria och hur man skulle kunna definiera dess väsen och roll i konsten och samhället. / [I examensarbetet ingår utställningen "Slow Down Vision":] Utställningen består av målningar hängda på väggarna. En grupp målningar som föreställer digitala fotofilter hänger tillsammans på ena lång sidan. På de andra väggarna hänger målningar föreställande in scannade vardagliga objekt och två abstrakta målningar gjorda med hjälp av bubbelplast. I mitten av rummet står en bänk som man kan sitta på. Material: Måleri Teknik: Olja på duk

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2016) har som strävansmål att barn i förskolan ska få skapa och att de ska utveckla förmågan att uttrycka sig i estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama. Litteraturen som används i denna studie beskriver många fördelar för barns utveckling i och genom estetiska aktiviteter såsom att estetiska aktiviteter bidrar till barns fantasi och kreativitet, samt gynnar identitetsskapandet och barns interaktion med andra barn och vuxna. Det teoretiska perspektiv som används i studien är Utvecklingspedagogik där läroplanen, barn och förskollärare alla spelar en viktig roll för barns lärande. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama företer sig i förskolans verksamhet. Data samlas in genom observationer på två avdelningar i en vecka vardera på två olika förskolor, varav den ena är Reggio Emilia inspirerad. Resultatet visar att alla estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama förekommer på de observerade förskolorna dock finns det en skillnad i hur hög förekomsten är mellan de olika estetiska aktiviteterna. De estetiska aktiviteterna förekom som grupp aktiviteter. De estetiska aktiviteter som ägde rum pågick där det fanns fysiskt utrymme i den fysiska miljön och olika estetiska material användes. Oftast tog barn initiativ till estetiska aktiviteter varav förskollärarna sällan var särskilt involverade. Meningen med estetiska aktiviteter uttrycktes mest handla om att ha roligt, men även om att gynna den sociala gemenskapen och utvecklas inom den estetiska aktiviteten eller i andra ämnen

BakgrundDenna studie undersöker hur pedagoger kan kommunicera med barn genom estetiska aktiviteter i förskolan.SyfteDetta arbete har som syfte att bidra med kunskap om barns kommunikation genom estetiska aktiviteter. Mer specifikt studeras här kommunikationen mellan barn och pedagoger i samband med estetiska aktiviteter.MetodDet här är en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervju och observation. Under intervjuerna och observationerna studeras kommunikativa estetiska aktiviteter.ResultatVår studie visar att estetiska aktiviteter kan vara ett hjälpmedel för kommunikation. Barnen får möjlighet till att uttrycka sig, inte bara verbalt, då de estetiska aktiviteterna blir ett kommunikativt hjälpmedel. De estetiska aktiviteterna som blivit studerade är bildberättande utifrån musik och boksamtal. Dessa observationer resulterade i att barn uttryckte sina tankar, känslor och teoretiska resonemang utifrån sina bilder, sagan och egna erfarenheter. Genom dessa estetiska aktiviteter framgick det att pedagoger är viktiga för barnens kommunikation, samt att materialet och miljön har en stor inverkan för barns kommunicerande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och därefter analysera kopplingen mellanredovisning och beskattning med hänsyn till köpeskillingsallokering. Uppsatsen gör ingetanspråk på fullständighet i ämnet, utan syftet är snarare att skapa en probleminventerande översikt. Jag har som mål att klargöra och analysera vad för utrymme det finns för att genomföra allokeringar i redovisning och beskattning samt när ett eventuellt allokeringsutrymme är praktiskt användbart. Målsättningen är att försöka ge exempel som är ensidigt eller ömsesidigt fördelaktiga, därför kommer jag i dessa exempel fokusera på tillfällen då parterna på något sätt får ett fördelaktigt utbyte av transaktionen. Detta kommer att utvecklas mer i avsnitt 2.1. Den fortsatta framställningen vänder sig till dem med grundkunskaper i skatte- och redovisningsrätt, eftersom grundläggande inkomstskatterättsliga eller redovisningsmässiga begrepp inte klargörs. Det grundläggande sambandet mellan redovisning och beskattning kommer däremot att förklaras närmare.

Children and pre-school teachers daily meet pictures in picture books, usually during planned reading sessions. The purpose of this study is to provide a picture of what strategies pre-school teachers have about the use of images in childrens literature to stimulate childrens language development. This study is a qualitative interview where I have chosen to focus on the pre-school teachers views on pictures and how they use them. This study shows that language development is a large area in which the picture is an important part. All pre-school teachers use the pictures to stimulate childrens language development. Three out of four pedagouges interviewed said that they deliberately discuss the pictures in the picture books with the children. / Bilder i barnböcker möter barn och pedagoger dagligen i förskolan, vanligen vid planerade lässtunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka strategier pedagogerna har kring användandet av bilderna i barnlitteraturen för att stimulera barns språkutveckling. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att fokusera på pedagogernas syn på bilder samt deras användande av bilderna. Denna studie visar att språkutveckling är ett stort område där bilden är en viktig del. Samtliga pedagoger använder sig av bilder för att stimulera barns språkutveckling. Tre av fyra intervjuade pedagoger svarade att de medvetet för diskussioner om bilderna i barnböckerna tillsammans med barnen.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.