Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers arbetssätt med barns språkutveckling i relation till första- respektive andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat pedagoger på två förskolor. Det går att urskilja varierad erfarenhet vid arbetet med flerspråkiga barn på de respektive förskolorna. Förskollärare samt barnskötare är en stor del av barnens språkliga arena därav urvalet att inkludera båda yrkesgrupperna i studien. Förskollärare ansvarar för den pedagogiska undervisningen men då barnskötare är delaktiga i den dagliga verksamheten beslutade vi oss för att ta del av hela arbetslaget. Då barns språkutveckling är en stor del av undervisningen i förskolan har vi valt att fokusera på hur pedagogers arbetssätt ser ut. Den reviderade läroplanen innehåller numera begreppet undervisning vilket gjorde att vi ville studera pedagogers arbetssätt. Studien är baserad utifrån ett kognitivt perspektiv med en konstruktivistisk, sociokulturell samt sociokognitiv teori. Med dessa teorier i grunden för vårt arbete har vi även funnit lärmiljöns betydelse för barns språkutveckling intressant. Resultatet visade att pedagogerna på de respektive förskolorna hade många liknande arbetssätt men tankesätten varierade. Pedagogerna som intervjuades talade om lärmiljöns betydelse för att väcka intresse för språket. Utifrån de svar vi fått på frågan om hur pedagoger ser på sitt uppdrag om barns språkutveckling kan vi se att pedagogerna har en förståelse för vikten av deras uppdrag att få barn att intressera sig och få ett nyanserat och berikande språk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åsikter om det nya betygssystemet (GY11) som kommit till uttryck i lärarinriktad media. Förhoppningen med studien är att kunna få en bra bild över hur det nya betygssystemet har implicerats i skolan och framförallt utifrån lärarperspektivet. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys bestående av 5 artiklar ur lärarförbundens facktidningar. Tidningarna är Skolvärlden Lärarnas Tidning Artiklarna analyseras utifrån följande frågor:  Vad är fokus i diskussionerna kring det nya betygssystemet?  Är det både för - och nackdelar som diskuteras? Hur framställs de?  Vilken slags argumentation används? Analysen visar att:  De mest framträdande diskussionerna rör den komplexa språkformuleringen i styrdokumenten, eleverna som målgrupp i skolan och rättsäkerheten i betygssättningen.  Det är mer förekommande med nackdelar i diskussionerna om det nya betygssystemet, än fördelar  Utmärkande argument har i genomgången av texterna kretsat kring undersökningar, siffror och statistiskt material

Det är en vanligt förekommande uppfattning att Sverige anses vara framgångsrikt inom den globala musikindustrin, utan att dylika påståenden hänvisar till fakta. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka just det fenomenet – varför Sverige anses vara en framgångsrik musiknation och vad som ligger till grund för denna föreställning. Studien visar att kunskapsläget om den svenska musikindustrin är brokigt men att det ändå går att urskilja några tydliga huvudspår i forskningen som ger näring åt bilden av en bransch i framgång. Dessa spår handlar bland annat om den svenska musikutbildningens betydelse, den svenska musikindustrins struktur, nätverket inom industrin, den svenska hemmamarknaden och om användningen av musik som marknadsföringsstrategi för nationen Sverige. En slutsats i studien är att dessa faktorer tillsammans kan förklara varför det finns en föreställning om ett ”svenskt musikunder”.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl. (2006) presentation omkonsekvenserna av individualiseringen samt Garsten och Jacobssons (2004) diskussion kring anställningsbarhet. Teorierna som författarna presenterar menar att individualiseringen har inneburit en rad konsekvenser för samhället och individen samt att arbetsmarknaden har förändrats i takt med detta. Vidare behandlar teoretikerna att två läger skapats i och medindividualiseringen, de som kan anamma och dra nytta av det nya arbetslivet samt de somhamnar utanför. I denna kontext uppstår en norm, ett sätt en individ “bör” vara för att kunna följa med i den ständiga utvecklingen. Respondenterna hade en relativt samstämmig bild av deras kommande arbetsliv. Individerna tenderade att resonera individualistiskt kring många aspekter på arbetsmarknaden. En del aspekter framträdde dock som kollektivistiska drag hosindividerna. Studien ger en intressant bild av de avtryck som individualiseringen medfört och hur dess konsekvenser på arbetsmarknaden påverkat unga vuxna som idag utbildar sig för att senare kunna verka på arbetsmarknaden. / <p>This study covers “the new work life” and the consequences it entails for the individual. The aim of the study is to understand how student at university level perceive the demands of the labor market that accompand the individualization, focusing on the concept of employability.</p><p>The issues concern individual views on employability and if the students perceive</p><p>employability as individualistic or collectivistic. The study is carried out qualitatively and has an abductive direction based on eight interviews. The selection includes four nursing student and four engineering students. The study uses theories on Sennett´s (2007) critical reflection of individualization, Allvin et.al. (2006) presentation about the consequences of the individualization and Garsten and Jacobsson´s (2004) discussion on employability. The authors of the theories imply that the individualization has led to a number of consequences for the society and the individual, and that the work life has change. Furthermore the authors of the theories discuss two groups created by the individualization, those who can embrace</p><p>and take advantage of the new work life and those who can´t. In this context, there is a norm emerging, a way an individual “should” act in order to keep up with the incessant</p><p>development. The respondents of the study had a relatively unanimous picture of their future working life. The individuals tended to reason individualistic on numerous aspects of the labor market. Some aspects of the individuals emerged, however, as collectivist traits. The study provides an interesting picture of the individualizations effects and how these</p><p>consequences on the labor market affect the young adults that are about to enter the labor market.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex. Vi valde att observera tio olika tillfällen då vi var intresserade av hur barnen skapar social samhörighet.RESULTAT:Vi har sett att barn under det fria bildskapandet utvecklar sociala färdigheter så som att samspela och kommunicerar. I det fria bildskapandet hjälper barn varandra, de skapar grupper och de testar på olika makt positioner. Resultatet visar även på hur barnen använt sig av olika strategier till att få inträde i en pågående aktivitet, men även hur de har uteslutit någon

<p>Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (<em>Vi på Saltkråkan (1964), <em>Ebba och Didrik (1990), <em>Barnens detektivbyrå (1991), <em>Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt <em>Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. </em></em></em></em></em></p><p>Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.</p><p>I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.</p><p> </p>

<p>Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende.</p><p>Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden.</p><p>Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ” Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?” och “Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån?”. <strong> </strong>För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien. Grounded theory har använts i avsikt att synliggöra SMS-lån som fenomen och bidra till att förklara och förstå det. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av tre olika modernitets sociologer; Beck, Giddens och Bauman. Genom teorier om individualisering, abstrakta system och riskkalkylering bidrar dessa till en mer generell förklaring av SMS-lån som fenomen. Resultatet av studien visar att, huruvida man valt att ta ett SMS-lån eller inte berodde på hur man uppfattat/ställt sig till olika omständigheter. Omständigheterna visade sig bero på vilket behov man har av SMS-lån, vilken tillit man känner till SMS-lån som system samt hur man resonerar runt riskerna med SMS-lån. Ungdomar med ostadig ekonomi som kände lite eller inget stöd från familjen vid ekonomiska svårigheter verkade mer benägna att ta SMS-lån än ungdomar som kände stöd i familjen. Detta har tolkats som ett tecken på hur det moderna samhället, genom individualisering, bidrar till ungdomars SMS-lånande.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>