DATUM: Slutseminarium; 2020-06-02 & slutversion; 2020-06-08 NIVÅ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FOA300, VT20 INSTITUTION: EST – Ekonomi, Samhälle & Teknik, Mälardalens Högskola.  FÖRFATTARE: Jonathan Lindgren (95/03/23), Alexander Ström (93/06/24) TITEL: RÄDDA VÄRLDEN MEN HA KUL PÅ VÄGEN; En studie kring drivkrafter respektive hinder vid köp av elbilar HANDLEDARE: Aswo Safari NYCKELORD: Elbil, hållbar konsumtion, värderingar, attityd, motivation, dilemma SYFTE: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka drivkrafter som motiverar eller hindrar den svenska konsumenten till ett hållbart köp av elbil. Resultatet av denna studie kan med fördel användas av bilföretag och marknadsförare med ändamålet att anpassa sin produkt och marknadsföring så tilltalande som möjligt för potentiella konsumenter. FORSKNINGSFRÅGA: Vilka drivkrafter motiverar respektive hindrar köp av elbilar? METOD: För att besvara denna studie har en kvalitativ ansats valts. Primärdata har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer och sedan analyserats, med hjälp av den teoretiska referensramen kompletterats med citat.  SLUTSATS:  Studien påvisar att det finns flera olika drivkrafter som motiverar och hindrar ett köp av en elbil. Förutsättningen för vilka drivkrafter som motiverar eller hindrar ett köp av en elbil förefaller vara samspelet mellan individens värderingar, attityd och motivation. Detta tycks även avgöra vilket dilemma individen uppfattar. / DATE: Seminar version; 2020-06-02 & final version; 2020-06-08 LEVEL: Bachelor´s thesis in business administration, FOA300, VT20  INSTITUTION: School of business, society and engineering, Mälardalen University AUTHORS: Jonathan Lindgren (95/03/23) & Alexander Ström (93/06/24) TITLE: SAVE THE WORLD BUT HAVE FUN ON THE WAY; A study about the driving forces that motivate or hinder the purchase of electric vehicles TUTOR: Aswo Safari KEYWORDS: Electric vehicle, sustainable consumption, values, attitude, motivation, dilemma PURPOSE: The purpose of this study is to increase the understanding of the driving forces that motivate or hinder the Swedish consumer to a sustainable purchase of an electric vehicle. The results of this study can advantageously be used by car companies and marketers with the purpose of adapting their product and marketing as appealing as possible to potential consumers. RESEARCH QUESTIONS: What driving forces motivate or hinder the purchase of electric vehicles? METHOD: To answer this study, a qualitative approach has been chosen. Primary data has been collected through semi-structured interviews before being processed through the theoretical framework and supplemented with quotes. CONCLUSIONS: The study shows that there are several different driving forces that motivate and hinder the purchase of an electric vehicle. The condition for what driving forces that motivate or hinder the purchase of an electric vehicle are the interaction between the individual's values, attitude and motivation. This also determine what dilemma the individual perceives.

Inkludering är ett begrepp som används inom skolväsendet. Ett begrepps beskrivning som står skrivet i fritidshemmets styrdokument men inte benämns med begreppet inkludering. Vi kom i kontakt med begreppet inkludering då vi uppmärksammade ett fenomen där fritidslärare sökt att anpassa sin undervisning på olika sätt utifrån en återkommande situation, där vissa anpassningar uppfattades som integrering. Vilket ledde oss till studiens syfte att närma oss i hur fritidslärare tolkar begreppet inkludering och de inställningar som förmedlas kring ett inkluderingsarbete. Studiens metod bestod av semistrukturerade intervjuer där sex fritidslärare intervjuats. Vi genomförande studien ur ett dilemmaperspektiv i syfte att synliggöra om de tre mest förekommande dilemman kunde urskiljas ur fritidslärarnas svar. Materialet analyserades tematiskt och resultatet synliggjorde att tre tolkningar beskrevs: som deltagande, som samhällsdeltagande samt som deltagande och gemenskap. Inställningen hos fritidslärarna var positiv men det fanns tvivel till dess utövande om fritidsläraren hade mindre tillit till barnets förmåga att främja inkludering eller hade en brist i kunskap kring inkludering. Inre dilemman förmedlades när fritidslärarna skulle söka samsyn i sitt inkluderingsarbete. Slutsatsen är att begreppet inkludering tolkas på olika sätt av fritidslärare. Inställningarna som fritidslärare förmedlar kring sitt inkluderingsarbete uppvisar delvis dilemman och omöjlighet men till sin helhet en positivitet. / Inclusion is a concept used within the school system. The concept is described in the steering guidelines of Swedish after-school programs (Fritidshem) but is not described by using the term Inclusion. We encountered the concept of inclusion when we explored the phenomenon of how to address the adjustments required to overcome the challenge of repeated situations within education. This led us to the purpose of the study, how leisure teachers interpret the concept of inclusion and their attitude communicated around inclusion in their work environment. The method used in the study was six semi structured interviews conducted with currently employed leisure teachers. We executed the study from a dilemma perspective in the purpose of portraying the most occuring dilemmas by studying the leisure teachers' answers. The material collected was analysed thematically, and this resulted in three interpretations that were described as: participating, community participation, and as participating in solidarity. The study showed that the attitude regarding inclusion was positive among the leisure teachers, but there was also doubt expressed regarding the child’s ability to promote inclusion as well as a lack of knowledge of the concept all together. Internal dilemmas were identified when the leisure teacher was asked to establish a consensus regarding the definition of how to incorporate inclusion in their everyday work life. Due to these insights, we believe that the conclusion of the study is that the concept of inclusion can be interpreted differently by different leisure teachers and that the attitude communicated around inclusion is partly dilemmatic, impossible but overall positive towards the concept of inclusion.

Bakgrunden beskriver hjärt-och lungräddning som en utmaning för ambulanssjuksköterskan.Utmaningen består i att göra det som upplevs vara rätt för patienten, anhöriga och vårdare.Trots begränsad tillgång på förhandsinformation och skiftande vårdmiljö, förväntasambulanssjuksköterskan ta snabba och livsavgörande beslut inom ett kort tidsfönster ochsamtidigt leda omvårdnadsarbetet för ambulansteamet och arbeta personcentrerat. Syftet var att beskriva etiska dilemman som uppstår hos ambulanspersonalen vid prehospitalahjärtstopp hos vuxna. Metoden var en litteraturstudie med systematisk ansats innehållande kvalitativa vetenskapligaartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Totalt har 15st vetenskapliga originalartiklarsom besvarade syftet inkluderats och efter kvalitetsgranskning gjordes en integrerad analys. Resultatet visar ett övergripande tema: Att göra det rätta. Temat delades in i trehuvudkategorier; Att bära ett stort ansvar i en allvarlig situation, När livet tar slut och Att orkaför allas skull. Etiska dilemman uttrycktes runt att göra rätt utifrån patienten perspektiv,reaktioner och interaktion med anhöriga, konflikter runt sina egna etiska värderingar ochrädslan för juridiska konsekvenser eller repressalier utifrån organisatoriska faktorer ochriktlinjer och då bli anklagad för att ha agerat fel vid hjärtstopp. Slutsatsen var att ambulanspersonal ibland upplever en svår etisk stress i situationer därförmågan att göra snabba och ofta livsavgörande beslut konkurrerar med denpersoncentrerade omvårdnaden och anhöriga i kris. Hantering av stressfyllda ochkänslomässiga situationer upplevdes som lättare i och med ökad erfarenhet och en stabilgrund bestående av personlig och professionell mognad och en bra relation med kollegor ocharbetsgivare. Vidare forskning på området skulle kunna förbättra personcentreradeomvårdnadsarbetet, förbättra arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos ambulanspersonal. / Background describes cardio-pulmonary resuscitation as a major challenge to ambulance nurses. The challenge is to act upon the best interest for the patient, relatives and the caregiver. Despite limited initial information and great environmental diversities, the ambulance nurse is expected to make quick and life dependent decisions within a limited time frame and still lead the team through the intervention with a Patient-centered care focus. Aim was to describe ambulance personnel's experiences of ethical dilemmas in relation to out-of-hospital cardiac arrest in adults. Method used was a literature review with a systematic approach of 15 qualitative research articles from the databases PubMed and Cinahl. The articles were evaluated for quality and an integrated analysis was performed Results revealed an overall theme: To do the right thing. The theme consisted of three main categories; To have a great responsibility in a difficult situation, When life ends and To have the strength for everyone. Expressed ethical dilemmas concerned doing the right by the patient, reactions and interactions with relatives, conflicts between personal ethical values and the fear of legal consequences or being subject to reprisals and being accused for not adhering to organizational factors and policies in the event of a cardiac arrest. Conclusion made was that ambulance personnel are subject to severe ethical stress in situations where the ability to make quick and life dependent decisions compete with the patient centered care and relatives in crisis. Dealing with stressful and emotional situations became easier as experience was gained. Experience included a solid foundation of personal and professional maturity and a steady relationship with colleagues and employment organization. Further research is suggested to improve the person-centered care, improvement of working environment and psychological health for ambulance personnel.

No description available.

Undantagsbestämmelsen i Skollagen (2010), även kallad pysparagrafen, ger lärare möjlighet att undanta vissa delar av ett betygskriterium vid en betygssättning. Den ska tillämpas när en elev, trots stöd, inte kan uppnå ett mål i ämnet på grund av en funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar om undantagsbestämmelsen. Min undersökningsfråga för min studie är följande:   -Vilka teman framträder ur intervju med lärarna gällande undantagsbestämmelsen i relation till bedömning och betygssättning av elevers kunskaper?   Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie och sedan tolkades resultaten utifrån ett dilemmaperspektiv. Materialet har bearbetats och analyserats genom tematisk analys.  Resultaten visar att lärarna upplever undantagsbestämmelsen som nödvändig för att uppnå en likvärdig betygsättning. Intervjuerna visar att undantagsbestämmelsen är känd hos lärarna men de upplever att det inte är alltid den lättaste uppgiften att omsätta den i praktiken för att det är många faktorer som måste tas i beaktan.   Resultatet visar även att lärarna upplever undantagsbestämmelsen som otydlig, vilket ger ett stort tolkningsutrymme vid dess användning. Lärarna uttrycker att det är samtidigt en svårighet att avgöra vad en funktionsnedsättning är och bedöma vad det är i en elevs funktionsnedsättning som gör att eleven inte når målen i ett ämne. Resultatet visar på att lärarna är i behov av utbildning och fortbildning om både undantagsbestämmelsen och de olika funktionsnedsättningar som finns, för att tillämpa den på ett rättvist och korrekt sätt. Det framgår även i resultatet att det finns önskemål om att det ska vara ett krav på dokumentation vid tillämpningen av den, för att underlätta för elever i exempelvis stadieövergångar eller bytet av en lärare. / The exception provision in Swedish education law gives teachers the possibility to exempt certain parts of the assessment criteria when setting grades. It is used when a student, despite having received support, cannot reach a goal in the subject as a result of a functional impairment. The purpose of this paper is to investigate teachers’ experience and understanding of the exception provision. My study concerns the following research question:  Which themes arise from interviews with teachers regarding the relationship between the exception provision and the assessment and grading of students’ knowledge?  I performed a qualitative interview study and analyzed the results from a dilemma perspective. The material has been processed and analyzed through a thematical analysis.  The results show that teachers’ experience the exception provision as a necessary tool in achieving fair and equal grading. The interviews show that teachers know about the exception provision but that it is not always easy to use the provision in practice because there are many factors that must be considered at the same time.    The result also shows that teachers’ experience the provision as unclear, which leads to a broad interpretation of the provision when it is used. Teachers lift that it is both difficult to understand what is meant by functional impairment and difficult to assess how this functional impairment prevents the student from reaching the subject’s learning goals. The result shows that teachers need further education in both the exception provision and different functional impairments to apply the provision in the correct way. The results even show that there is a desire that documentation should be required when the provision is used to support handovers to new teachers and new grade levels.

Thesis (MSc)--Stellenbosch University, 2013. / ENGLISH ABSTRACT: There are many examples of cooperation in action in society and in nature. In some cases cooperation leads to the increase of the overall welfare of those involved, and in other cases cooperation may be to the detriment of the larger society. The presence of cooperation seems natural if there is a direct bene t to individuals who choose to cooperate. However, in examples of cooperation this bene t is not always immediately obvious. The so called prisoner's dilemma is often used as an analogy to study cooperation and tease out the factors that lead to cooperation. In classical game theory, each player is assumed to be rational and hence typically seeks to select his strategy in such a way as to maximise his own expected pay-o . In the case of the classical prisoner's dilemma, this causes both players to defect. In evolutionary game theory, on the other hand, it is assumed that players have limited knowledge of the game and only bounded rationality. Games in evolutionary game theory are repeated in rounds and players are a orded the opportunity to adapt and learn as this repetition occurs. Past studies have revealed that cooperation may be a viable strategy if the prisoner's dilemma is placed in an evolutionary context, where the evolutionary tness of a strategy is directly related to the pay-o achieved by the player adopting the strategy. One of the mechanisms that promote the persistence of cooperation in the evolutionary prisoner's dilemma is structured interaction between players. A mathematical framework for representing the evolutionary prisoner's dilemma (ESPD) is developed in this thesis. The mathematical framework is used to undertake an analytical approach (i.e. avoiding the use of simulation) towards investigating the dynamics of the ESPD with a path, cycle, plane grid or toroidal grid as underlying graph. The objective of this investigation is to determine the likelihood of the emergence of persistent cooperation between players. The ESPD on a path or a cycle admits two fundamentally di erent parameter regions; large values of the temptation-to-defect parameter are not capable of inducing persistent cooperation, while small values of this parameter allow for the possibility of persistent cooperation. It is found that the likelihood of cooperation increases towards certainty as the order of the underlying graph increases if the underlying graph is a path or cycle. The state space of the ESPD with a plane or toroidal grid graph as underlying graph grows very quickly as a function of the graph order. The automorphism classes of game states are enumerated to determine exactly how fast the size of the state space of the game grows as a function of the order of the underlying graph. Finally, the dynamics of the ESPD is investigated for a grid graph as underlying graph (in cases where the state space is small enough) by means of constructing the corresponding state graphs of the ESPD. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Daar is baie voorbeelde van samewerking in the gemeenskap en in die natuur. In sommige gevalle lei samewerking tot 'n toename in die algehele welvaart van die betrokkenes, terwyl samewerking in ander gevalle tot nadeel van die bre er gemeenskap mag wees. Die voorkoms van samewerking blyk natuurlik te wees indien daar 'n direkte voordeel vir die individue is wat kies om saam te werk. In voorbeelde van samewerking is s o 'n voordeel egter nie altyd voor-diehand- liggend nie. Die sogenaamde prisoniersdilemma word dikwels as voorbeeld in die studie van samewerking gebruik om die faktore wat na samewerking lei, te ontbloot. In klassieke speleteorie word daar aangeneem dat elke speler rasioneel is en dus poog om sy spelstrategie op s o 'n manier te kies dat sy eie verwagte uitbetaling gemaksimeer word. In die geval van die klassieke prisoniersdilemma veroorsaak dit dat beide spelers mekaar verraai. In evolusion^ere speleteorie, daarenteen, word daar slegs aangeneem dat elke speler oor beperkte kennis van die spel en begrensde rasionaliteit beskik. Spele in evolusion^ere speleteorie word in rondtes herhaal en spelers word die geleentheid gebied om gedurende hierdie herhalingsproses aan te pas en te leer. Vorige studies het getoon dat samewerking 'n lewensvatbare strategie is indien die prisoniersdilemma in 'n evolusion^ere konteks gespeel word, waar die evolusion^ere ksheid van 'n strategie direk afhang van die uitbetaling van 'n speler wat die strategie volg. Een van die meganismes wat volhoubare samewerking in die evolusion^ere prisoniersdilemma voortbring, is gestruktureerde interaksie tussen spelers. 'n Wiskundige raamwerk word vir die voorstelling van die evolusion^ere prisoniersdilemma in hierdie tesis ontwikkel. Hierdie wiskundige raamwerk word gebruik om 'n analitiese studie (met ander woorde sonder die gebruik van simulasie) van die dinamika van die prisoniersdilemma op 'n pad, siklus, rooster in die vlak, of rooster op die torus as onderliggende gra ek van stapel te stuur. Die doel van hierdie studie is om die waarskynlikheid vir die ontstaan van volhoubare samewerking tussen spelers te bepaal. Die prisoniersdilemma op 'n pad of siklus as onderliggende gra ek het twee fundamenteel verskillende parametergebiede tot gevolg; groot waardes van die versoeking-om-te-verraai parameter lei nie tot volhoubare samewerking nie, terwyl volhoubare samewerking wel vir klein waardes van hierdie parameter moontlik is. Daar word gevind dat die kans vir volhoubare samewerking toeneem tot sekerheid namate die orde van die onderliggende gra ek groei. Die toestandsruimte van die prisoniersdilemma met 'n rooster in die vlak of 'n rooster op die torus as onderliggende gra ek groei baie vinnig as 'n funksie van die orde van die gra ek. Die outomor smeklasse van die speltoestande word getel met die doel om te bepaal presies hoe vinnig die toestandsruimte van die spel as 'n funksie van die orde van die onderliggende gra ek groei. Die dinamika van die prisoniersdilemma met 'n rooster in die vlak of 'n rooster op die torus as onderliggende gra ek word laastens deur middel van konstruksies van die ooreenstemmende toestandsgra eke ondersoek (in gevalle waar die toestandsruimte klein genoeg is).

Gemenskap är eftersträvansvärt för de flesta människor. Samtidigt är många gemenskaper relativt homogena och likriktade. På ett liknande sätt är många kristna församlingsgemenskaper uppbyggda, dvs. de är gemenskaper där mångfalden får svårt att hävda sig. Kan teologin bidra med öppningar i ett samtal om gemenskap och mångfald i den kristna församlingen och i mänskligt samliv? Denna avhandling utgår från hur man inom två konkreta församlingar i Svenska kyrkan talar om identitet och pluralism och försöker komma till rätta med att man har olika tankefigurer för hur en församlingsgemenskap skall kunna innefatta mångfald. Församlingarnas svårigheter pekar mot ett allmänkyrkligt dilemma, kanske allmänmänskligt: Hur förena gemenskap och mångfald? Dietrich Bonhoeffer är en teolog som i sina skrifter diskuterade just denna problematik, först som ung i avhandlingen Sanctorum Communio, senare som ledare för prästseminariet i Finkenwalde i boken Life Together och slutligen som motståndsman under krigsåren i det som var avsett att bli hans magnum opus, Ethics. Utifrån Bonhoeffers teologiska diskussion blir det viktigt att möta församlingarnas praktiska dilemma genom ansvarigt handlande i den konkreta situationen, att försöka gestalta en församlingsgemenskap som bejakar olikhet, medveten om mångfalden och om att varje handling hotar att utestänga några. / Most people strive for fellowship. However, most communities and fellowships are fairly homogenous and uniform. Many Christian parish fellowships are built in a similar fashion; they are, in other words, fellowships where pluralism has a hard time asserting itself. Could theology possibly contribute to opening up for discussions regarding community and pluralism in the Christian church and in social life? This dissertation takes its starting point in how two actual parishes in Sweden talk about identity and pluralism and how they try to come to grips with the fact that in each parish there are different mental figures as to how parish fellowship might include pluralism. The difficulties facing the parishes point to a dilemma facing all churches, and possibly all human beings: How to unite fellowship and pluralism? Dietrich Bonhoeffer is a theologian who in his writings discussed this very issue, first as a young man in his dissertation Sanctorum Communio, then later as the leader of the Seminary at Finkenwalde in his book Life Together and finally as a member of the resistance movement during WWII in what was meant to be his magnum opus, Ethics. Based on the theological discussion of Bonhoeffer, it becomes an important task to address the practical dilemma of the churches through responsible action in the practical situation; to try to model a community that includes otherness, at the same time being aware ofthe plurality and that each action may threaten to shut some people out.

Det här är en vetenskaplig essä som är skriven med utgångspunkt i ett självupplevt dilemma. När jag skrivit denna essä har jag gjort det med syfte att, via reflektion och litteraturstudier, få förståelse för varför jag handlat som jag gjort och för att få nya perspektiv på hur jag kan agera när jag hamnar i nya dilemman. Det vet jag med säkerhet att jag kommer att göra, då jag som lärare arbetar med människor. I min essä har jag också undersökt om det lågaffektiva bemötandet är en etiskt riktig metod och om arbetssättet stämmer överrens med skolans värdegrund. Jag har som diskussionspartner i detta hermeneutiska arbete bland annat tagit hjälp av filosofer, psykologer och styrdokument för skolans verksamhet. Med dessa och deras olika teorier om etik, moral, förnuft, empati, värdegrund och lågaffektivt bemötande har jag kommit fram till att: med kunskap om valda teorier i kombination med erfarenhet och praktiskkunskap kan du som pedagog göra klokast möjliga val ut ur dilemman. När jag undersökt det lågaffektiva arbetssättet och dess metoder, har jag kommit fram till att om du är väl påläst och därför har förståelse för hur du ska använda dig av metoden är det ett bra arbetssätt ur en pedagogs synvinkel. Är du däremot inte väl påläst kan det ha direkt motsatt effekt. / This is a scientific essay that is written from a self-perceived dilemma. While writing this essay I do it with a purpose and with reflection on literature studies. I´m trying to get an understanding why I acting the way I do and to get a new perspective of how I´m going to act when similar situations occur. Which I know I will when working with children. In my essay, I also examine whether low arousal approach attention is an ethically correct approach and if that way of work matches the school's values. In this hermeneutic work I discuss with philosophers, psychologists, and research into the regulatory documents you relate to when you work in a school. With these and theories about duty ethics, discourse ethics, morality, common sense, empathy, core values and low arousal approach I reach the understanding that: With these theories combined with experience and practical knowledge give you a possibility to make wise decisions in a dilemma. I come to the conclusion that if you are well versed with the low arousal approach method it can be a good method to use from the perspective of a teacher. The effects of the method will become useless if you don’t have the knowledge how to use it.

No description available.

Em uma metacontingência, respostas de dois ou mais indivíduos interagindo (denominadas um culturante) produzem estímulos (denominados de consequências culturais) capazes de afetar a recorrências daquelas respostas. Resultados de experimentos sobre metacontingência têm sido tratados como demonstrações de um tipo de seleção cultural. Além de sugerir a importância de interações verbais entre participantes, alguns desses experimentos têm empregado tarefas baseadas no dilema do prisioneiro repetido (iterated prisoners dilemma, IPD) interpretando-o, porém, como a programação apenas de contingências operantes. O Experimento 1 avaliou se um IPD com mais de 200 tentativas produziria escolhas cooperativas simultâneas de modo fidedigno e se a interação verbal entre participantes aumentaria a cooperação. 4 quartetos de universitários utilizaram 4 computadores conectados em rede (sem contato visual) e foram expostos a condições com ou sem permissão para usar uma sala de bate-papo pelo computador (chat) em um delineamento de linhas de base múltiplas entre quartetos. Os resultados demonstraram claramente que escolhas cooperativas unânimes podem ocorrer fidedignamente em um IPD e que a interação verbal entre participantes aumenta rapidamente tais escolhas. Esses resultados destacam a semelhança entre estudos sobre IPD e sobre metacontingências, nos quais são programadas consequências para comportamentos inter-relacionados de vários indivíduos. No Experimento 2, uma consequência cultural foi sobreposta às consequências já programadas pelo IPD: os quartetos podiam produzir pontos iguais para todos os participantes (feedback do mercado) contingentes a diferentes números de escolhas cooperativas. Como no Experimento 1, condições nas quais o uso do chat eram ou não permitidos foram arranjadas em um delineamento de linhas de base múltiplas entre quartetos. A interação verbal promoveu rápida e marcadamente a seleção cultural pelo feedback do mercado. Um quarteto apresentou algum controle dos culturantes pelo feedback do mercado antes das interações verbais, mas após o uso do chat a produção das consequências culturais aumentou substancialmente. O Experimento 3 replicou o Experimento 2 apresentando o feedback do mercado da mesma forma que os pontos do IPD, i.e., sem diversos estímulos verbais que sugerem a sua produção pelo quarteto como um todo. A interação verbal promoveu ao menos algum controle das escolhas pelo feedback do mercado em 2 dos 3 quartetos, sugerindo que a forma de apresentação da consequência cultural é irrelevante para os efeitos de uma consequência cultural. Os resultados dos 3 experimentos destacam a importância da interação verbal para a seleção cultural. Além disso, sugerem que um IPD programa uma situação análoga à programada em estudos sobre metacontingência, esclarecendo as diferenças entre os procedimentos empregados no estudo do IPD e de metacontingências e permitindo que avanços em uma área possam ser aproveitados pela outra / In a metacontingency, responses of two or more interacting individuals (a culturant) produce stimuli (called cultural consequences) that affect the recurrence of those responses. Results of metacontingency experiments are said to demonstrate a kind of cultural selection. Besides suggesting the importance of verbal interactions between participants, some of these experiments have used tasks based on the iterated prisoner\'s dilemma (IPD) interpreting it, however, as programming only operant contingencies. Experiment 1 examined whether an IPD with 200-plus trials would produce simultaneous cooperative choices reliably and whether verbal interaction between participants would increase cooperation. 4 quartets of undergraduate and graduate students used 4 networked computers (without visual contact), and were exposed to conditions with or without permission to use the computer chat room in a multiple baseline design between quartets. Results clearly demonstrate that unanimous cooperative choices can occur reliably in an IPD, and that verbal interaction between participants rapidly increases such choices. These results highlight the similarity between IPD and metacontingencies studies, both of which program consequences for inter-related behaviors of many individuals. In Experiment 2, a cultural consequence was superimposed on the consequences already programmed by the IPD: quartets could produce equal points for all participants (market feedback) contingent on different numbers of cooperative choices. As in Experiment 1, we arranged conditions in which chat use were or not allowed in a multiple baseline design between quartets. Verbal interaction quickly and markedly promoted cultural selection by the market feedback. One quartet presented some control of culturants by the market feedback before verbal interactions, but production of cultural consequences increased substantially after using the chat. Experiment 3 replicated Experiment 2 presenting the market feedback the same way that the IPD points, i.e., without several verbal stimuli that suggest its production by the quartet as a whole. Verbal interaction promoted at least some control of the choices by the market feedback in 2 of the 3 quartets, suggesting that the form of cultural consequence presentation is irrelevant for the effects of a cultural consequence. The results of the three experiments highlight the importance of verbal interaction for cultural selection. Furthermore, they suggest that an IPD program a situation analogous to the one employed in metacontingency studies, clarifying differences between procedures used in the study of IPD and of metacontingencies, and allowing advances in one area be employed by another