Ce travail offre une analyse holistique de la politique spatiale américaine après laguerre froide vue sous l’angle de l’armement limité de l’espace extra-atmosphérique. Prenantappui sur la distinction entre les notions de « militarisation » et d’« arsenalisation » del’espace, il cherche à répondre à la question suivante : pourquoi les États-Unis n’ont-ils pas,depuis la fin de la guerre froide, arsenalisé l’espace ? Dans le cadre de la théorie réalisteréflexive, la thèse montre que ce profil bas s’explique par la quête de l’honneur, laquelleimpose la mise en place d’une politique « hégémonique » fondée sur la recherche de lalégitimité et de la reconnaissance mutuelle entre les États-Unis, les autres puissancesspatiales établies et le reste du monde. La « sous-arsenalisation », en tant qu’alternative audéploiement d’armes spatiales, se situe à l’intersection de trois logiques liées, chacuned’entre elles, à la fameuse triade classique : le prestige, le profit et la sécurité. Plusprécisément, cette étude porte sur les différents programmes de coopération et efforts delibéralisation de l’espace par le marché et de régulation des armements dans l’espaceconduits par les États-Unis depuis l’administration Reagan jusqu’à la présidence Obama. / This work offers an holistic analysis of the US space policy after the cold war fromthe point of view of the limited arming of outer space. Building on the distinction madebetween “militarization” and “weaponization of space,” it seeks to answer the followingquestion: why did the United States not choose to weaponize space since the cold war hasended? Within the framework of a reflexive presentation of realism, the thesis show that thislow profile is better explained by the quest for honor, which gives rise to a distinctive form of“hegemonic” policy, resulted in struggle for recognition and legitimicacy between the UnitedStates, other established space powers and the rest of the world. “Under-weaponization,” asan alternative to actual deployment of space weapons, lies at the intersection of three logicseach related to the classical motivational triad of fear, honor, and interest. More specifically,the study outlines the different programs of cooperation and efforts of market liberalizationand regulation of space armaments led by the United States since the day’s of the Reaganadministration until the end of the Obama presidency.

Back, M. (2019). Knowledge and routines about honor violence and oppression in the social services - an interview study in a medium-sized Swedish city. University of Gävle, Sweden. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Sports and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. Sweden, Gävle: University of Gävle.    The aim of the study was to investigate knowledge and routines about honor related violence in social services in a medium-sized Swedish city. A qualitative method with four individual semi-structured interviews was used to answer to the purpose and research questions. A thematic analysis was conducted to find patterns in the respondents' answers. The result is presented in five main themes; Collectively practiced violence, Extinguishing fires, Knowledge and competence and Lack of prerequisites. Results showed that there are no specific routines regarding honor issues and that the knowledge and competence varies depending on occupational position and department. The most notable theme was Lack of conditions, which established that the girl usually goes back home, which was considered to be due to inadequate systems and insufficient routines. Honor violence and oppression is considered an important and current issue among professionals, although there seems to be difficulties and uncertainties about how the cases should be handled and the knowledge applied. In order to meet these challenges, a shared understanding is needed, regarding routines and working methods, as well as an improved knowledge among professionals. Priority and improved conditions are also needed to develop the work regarding honor-related violence and oppression.

Denna uppsats undersöker kvinnlig könsstympning och hur fenomenet hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer med ett beaktande av svensk nyhetsrapportering. Särskilt undersöks vad vi i Sverige vet om förekomsten av kvinnlig könsstympning, hur frågan hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer samt hur svensk tidningsmedia belyser kvinnlig könsstympning. Metoden som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet består av publikationer från myndigheter däribland rapporter från forskare och Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Östergötland och Regeringskansliet. Vi har även gjort en kompletterande undersökning av 51 artiklar från svenska tidningsmedia. Dessa undersökningar speglar tillsammans hur det svenska samhället officiellt ser på kvinnlig könsstympning och hur den bör hanteras. Resultaten har analyserats utifrån den genusvetenskapliga radikalfeministiska patriarkatsteorin i syfte att hitta samband mellan myndigheters arbete med att förebygga könsstympning och vår valda teori. Resultatet visar bland annat att svenska myndigheter och intresseorganisationer i och för sig arbetar med att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning men att det krävs ytterligare insatser i form av kunskap hos tjänstemän och andra som jobbar med frågan för att förhindra sedvänjan i Sverige. Den radikalfeministiska patriarkatsteorin har en stor betydelse i arbetet för att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning. / This thesis examines female genital mutilation and how the phenomenon is managed by Swedish authorities and non-governmental organizations with consideration of Swedish news reporting. Particularly, this thesis examines what we in Sweden know about the existence of female genital mutilation, how the issue is handled by Swedish authorities and non-governmental organizations, and how Swedish news reporting illustrates female genital mutilation. The method used to answer the questions raised in the thesis is a qualitative content analysis and the empirical material consists of publications from researchers and authorities including inter alia the National Board of Health and Welfare, the County Administrative Board Östergötland and the Swedish Government. We have also performed a supplementary survey of 51 articles from Swedish press. These sources reflect altogether how the Swedish society officially views female genital mutilation and how it should be managed. The results have been analysed on the basis of the gender-science radical feminist patriarchy theory in order to find the connections between the authorities' work towards preventing female genital mutilation in relation to our chosen theory. The results show, among other things, that Swedish authorities and non-governmental organisations are taking measures to prevent, detect and combat female genital mutilation, but that further efforts are required in order to increase the knowledge of officials and other people working to prevent the practice in Sweden. radical feminist patriarchy theory plays a major role in preventing, detecting and combating female genital mutilation.

Syfte: syftet med denna undersökning är att undersöka om implementeringen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västerås kommun kan anses vara ett fall om kollaborativ styrning. Samt vilka hinder identifieras i arbetet nit hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: forskningsmetoden bygger på en fallstudie och kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna representerar den offentliga sektor, ideella sektor och civilsamhället från Västerås kommun. Material: allt styrdokument som används i denna undersökning är hämtat från Västerås kommuns hemsida, om deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt intervjuer med respondenter från offentlig sektor, ideell sektor och civilsamhället i Västerås kommun. Sammanfattning: analysen av styrdokument och intervjuerna resulterade i att arbetssättet i Västerås kommun mot hedersrelaterat våld och förtryck tillämpas på kollaborativ styrning. Detta beror på att kommunen, tillsammans med andra sektorer, samarbetar med varandra för att nå gemensamma mål. Samarbetet präglas främst av IOP avtal med ideella organisationer som Here 4U i detta fall. Civilsamhället är dock inte inkluderat i verkligheten som det framgår i Västerås kommuns handlingsplan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hinder som uppstår i kommuns arbete är främst brist på resurser och ekonomiskt stöd. Forskningen avslutas med en reflektion över metod delen och förslag på vidare forskning om hedersrelaterat våld och förtryck. / Purpose: The purpose of this research is to investigate whether the implementation of the work against honor-related violence and abuse in Vasteras municipality can be considered a case of collaborative governance. And What shortcomings arise in the work against honor-related violence and abuse. Method: The research is based on case study and qualitative research interviews, where the interviewees represent different representative from the public sector, non-profit sector the civil society in Vasteras. Material: All the material used in this research has been gathered from documents from Vasteras municipality website regarding their work against honor-related violence and abuse, as well as interviews with officials and staff from other sectors in the municipality. Conclusion: The analysis of governing documents and the interviews resulted in the case of Vasteras municipality being applied to collaborative governance. This is due the municipality, together with other sectors, collaborates with each other to achieve the goals. Collaboration is mainly character by the signing of IOP agreements with non-profit organization such as Here 4U in this case. Civil sector is not sufficiently included on reality as it appears in Vasteras action plan, lack of resources and financial support has been common responded for the interviewers. The research ends with a reflation on the method section and further research on honor-related violence and abuse. / Nej

Cette étude aspire à inscrire davantage l’Islande du XIIIe siècle dans le débat historiographique de l’individu au Moyen Âge, dont les travaux sont plutôt centrés autour de l’Europe continentale occidentale. Elle pose la question de la perception qu’avaient les anciens Islandais envers eux-mêmes vis-à-vis la notion d’individualisme. Elle cherche à cerner le rapport entretenu avec le collectif, à déterminer si l’Islandais pouvait se concevoir et se définir au-delà de structures ou d’appartenance(s) de groupe. L’analyse du contenu des sagas des Islandais (Íslendingasögur), genre littéraire propre à l’île, permet de formuler une histoire des mentalités à cette fin. C’est la notion d’honneur, thème central dans les textes, qui sert d’angle d’approche pour évaluer le degré d’individualité des anciens Islandais. Les diverses dimensions de l’honneur tel qu’illustré dans les sagas sont alors décortiquées afin de répondre à ce questionnement. L’honneur est ainsi d’abord considéré dans sa relation avec la notion voisine de réputation. Le constat de la place capitale accordée à l’idée de réputation de même que son processus d’établissement sont alors observés. L’honneur est ensuite analysé à travers les logiques et les dynamiques de la course à l’honneur présente dans la littérature, qui sert de motivation aux personnages des récits. Enfin, l’honneur est perçu sous le thème de la perception de sa dignité, et de ce que cela impliquait dans les relations sociales. / This study aspires to place thirteenth-century Iceland more fully within the historiographical debate on the individual in the Middle Ages, which has tended to focus on continental Western Europe. It interrogates the perception that the ancient Icelanders had of themselves in relation to the notion of individualism. In turn, it seeks to identify the sustained relationship with the collective, to determine if the Icelanders could conceive and define themselves beyond group structures or membership. Analysis of the content of the sagas of Icelanders (Íslendingasögur), a literary genre specific to Iceland, makes it possible to formulate a history of mentalité for this purpose. The notion of honor, a central theme in the texts, serves to evaluate the degree of individuality accorded the ancient Icelanders. The various dimensions of honor as expressed in the sagas are then dessected to answer this question. Honor is first considered in its relation to reputation. The importance of the idea of reputation as well as the process by which it is established is then observed. Analysis of how honor and its pursuit are motivating themes in the sagas are then considered. Finally, honor is perceived under the theme of the perception of oneʼs dignity and its social implications.

Bakgrund: Hedersrelaterat våld och förtryck är en angelägen folkhälsofråga innebärande negativa konsekvenser för berörda individer inklusive barn och unga. En förekommande form av hedersförtryck är barn och tonåringar som inte får välja sin framtida partner. Det kan medföra oskuldskrav samt kontroll av familjen med målet att äkta en partner som kan bidra till ökad socioekonomisk status. Kontrollen möjliggör därtill negativa hälsokonsekvenser för individen. Forskning belyser att hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta barnmisshandel och psykisk ohälsa för utsatta barn och unga. Utsatthet för våld och förtryck i hemmet kan även leda till utsatthet för mobbning då individen på grund av sina hemförhållanden kan uppfattas som annorlunda enligt skolkamrater. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan hedersförtryck och polyviktimisering, psykisk ohälsa samt mobbning bland tonåringar i Sverige. Metod: Studien baseras på tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn från år 2016 där sammantaget 4741 elever från årskurs 9 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet deltog. För att besvara studiens syfte med tillhörande frågeställningar tillämpades korsanalyser samt logistiska regressionsanalyser. Vidare tillämpades även multivariata logistiska regressionsanalyser justerat för kön, ekonomi, ålder, boendesituation och funktionsnedsättning. Resultat: Resultatet redovisade att hedersförtryck hade ett statistiskt signifikant samband med polyviktimisering, psykisk ohälsa samt att vara utsatt för mobbning. De justerade analyserna redovisade att hedersförtryck ökade sannolikheten för polyviktimisering (aOR 10.2, CI 5.6 – 18.4), psykisk ohälsa såsom självskadebeteende (aOR 1.9, CI 1.1 – 3.2), suicidförsök (aOR 2.4, CI 1.3 – 4.7) samt utsatthet för mobbning (aOR 2.4, CI 1.5 – 4.1). Konklusion: Studiens resultat bekräftar att hedersförtryck kan öka sannolikheten för våldsutsatthet samt negativa hälsokonsekvenser inkluderat dödligt utfall bland tonåringar. Detta understryker vikten av förebyggande arbete för hedersförtryckta barn och unga samt att de får anpassad hjälp och stöd av professionella utövare i olika samhällsarenor. / Background: Honor related violence and oppression is a significant societal subject in the field of public health sciences resulting in negative consequences for children and adolescences. One form of honor oppression is children and adolescences unable to choose their future partner. This can derive claim of virginity and control from the family with the aim to marry a partner who can contribute to increased socioeconomic status. The emphasized control results in multiple negative health-consequences for the individual. Previous research implies that honor related violence and oppression can be related to child abuse and mental illness among children and adolescences. Exposure to violence and oppression from home can also be related to exposure for bullying where the individual because of her home conditions may be perceived as different from her school-peers. Objective: The aim of the study was to investigate the correlation between honor oppression and poly-victimization, mental illness and bullying among Swedish adolescences. Method: The study is based on cross-sectional data derived from a national survey about violence against children from year 2016 included 4741 students from year 9 in elementary school and the second year of high-school in total. Cross-sectional and logistical regression analyses where applied to answer the aim of the study with included research questions. Furthermore, multivariate logistical regression analyses adjusted for gender, economy, age, residential-situation and disability were practiced. Results: The results showed that honor oppression had a statistically significant correlation to poly-victimization, mental illness and exposure to bullying. The adjusted analyses presented that honor-oppression increased the probability for poly-victimization (aOR 10.2, CI 5.6 – 18.4), mental illness such as self-harm (aOR 1.9, CI 1.1 – 3.2), suicidal attempt (aOR 2.4, CI 1.3 – 4.7) and exposure to bullying (aOR 2.4, CI 1.5 – 4.1). Conclusions: The results of the study confirmed that honor oppression can increase the possibility for exposure to violence and negative health consequences included lethal outcomes for adolescences. This emphasizes the importance of prevention concerning honor- oppressed children and adolescences where they can get adapted help and support from professional practices in different societal arenas.

Honor-related violence and oppression (HRVO) became a public and state concern in Sweden in the late 1990´s. The murders of three young girls in the name of “honor” sparked a vigorous scholarly and public debate on the causes of honor-related violence (HRV). Two main conflicting explanations emerged, and the phenomenon was constructed to have either cultural roots or seen as a form of patriarchal violence against women. Since then the debate has continued to raise much polemic in the Swedish society. The aim of this study was to gain deeper understanding of how social workers perceive and manage the conflicting discourses on HRVO in Sweden. The study is based on qualitative interviews with 12 key agents working with HRVO. The in-depth interviews were thematically analyzed. The inductive approach used resulted in nuanced findings that show that a cultural reductionism narrative is perceived as dominant regarding how HRVO is explained and tackled. This and the lack of consensus between conflicting perspectives on how HRVO should be explained has greatly affected the social practice with people that experience HRVO. The findings of this study also indicate that a more inclusive and nuanced framework needs to be utilized to address HRVO.

Hederskultur är ett komplext och djupt rotat fenomen som påverkar individer på många olika sätt. Denna socialpsykologiska studie använde sig av teorier om Ackulturation, Social påverkan, Sociala normer, Maktstrukturer och Social inlärning för att förstå hurhederskultur påverkar identitetsskapande hos kvinnor. Syftet med studien var att utforska kvinnors identitetsskapande i samband med hederskultur och förtryck mellan två sociokulturella världar. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet användes en socialpsykologisk ansats. Genom användning av kvalitativ metod och tematisk analys kunde denna studie fånga de komplexa och djupt rotade upplevelserna av hederskultur och dess påverkan på individens identitet. Urvalet var sex kvinnor som intervjuades och gav upphov till en empiri som sedan jämfördes med en självbiografi av en kvinna med hederskultur i bagaget. De upplevde en stark press från den kulturella krocken, vilket skapade rädsla och begränsningar. Resultaten ger viktig information som kan användas för att skapa en bättre förståelse för hederskultur och dess effekter på individerna, samt för att utveckla effektiva åtgärder och stödstrukturer för personer som befinner sig i liknande situationer. / Honor culture is a complex and deeply-rooted phenomenon that affects individuals in various ways. This social psychological study utilized theories of acculturation, social influence, social norms, power structures, and social learning to understand how honor culture affects identity formation in women. The aim of the study was to explore women's identity formation in the context of honor culture and oppression between two sociocultural worlds. A social psychological approach was used to gain a deeper understanding of the phenomenon. Through the use of qualitative methods and thematic analysis, this study captured the complex and deeply-rooted experiences of honorculture and its impact on individual identity. The sample consisted of six women who were interviewed, and their experiences were compared with a self-biography of a woman with a background in honor culture. The results showed that all six respondents in the study shared similar feelings and experiences related to honor culture and Swedish culture. The results provide important information that can be used to create a better understanding of honor culture and its effects on individuals, as well as to develop effective interventions and support structures for individuals in similar situations.

Den polariserade debatten om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige har karaktäriserats av å ena sidan en feministisk förklaringsmodell, å andra sidan en kulturspecifik förståelse av problemet. Debatten har sipprat ner till det sociala arbetet och orsakat osäkerhet hos socialarbetare i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen, som utgör den primära kunskapskällan för socialtjänstensarbete, bidrar inte med tillräckligt stöd för professionella i denna fråga. Syftet med studien är att undersöka hur problemrepresentationer av hedersrelaterat våld och förtryck produceras genom diskurser i ett urval av Socialstyrelsens kunskapsstöd. Med hjälp av en postkolonial feministisk ansats och diskursanalytisk metod med utgångspunkt i Bacchis angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” identifierades och analyserades tre olika diskurser. Vi fann att hedersrelaterat våld och förtryck och patriarkalt förtryck framställdes som ett ”osvenskt” problem, liksom motsägelser mellan problemframställningar och föreslagna insatser. Begreppet ”hederskontext” är centralt i Socialstyrelsens inramning av problemet, men begreppet definieras aldrig utan används snarare för att dölja Andrefiering av våldsutsatta. / The debate on honor-related violence and abuse in Sweden has been characterized by two polarized understandings of the issue, one being feminist and the other a culture-based understanding. This has affected social workers who work with these issues to a point of uncertainty. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish authority responsible for producing guidelines for social workers, has not contributed with enough support in this matter. The aim of this study is to analyze how problem representations of honor-related violence and abuse are produced through discourses in a selection of guidelines published by NBHW. The study takes a postcolonial feminist approach and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” approach for analyzing policy. The discourses found seem to be contradicting one another and after reviewing the material, we found that NBHW uses the concept of "honor context" to frame the problem. However, this concept is never properly defined or explained, but is rather used to disguise an Othering of victims of honor-related violence and abuse.

Honor-related violence and oppression are societal issues that are relevant to social work. However, it is an under-researched area with a lack of knowledge, especially regarding boys and young men in an honor context. The existing research primarily focuses on girls and women. The aim of this study was to describe the content of public publications regarding social work on honor-related violence and oppression in relation to boys and young men. The focus was to examine how boys and young men in an honor context are described as both victims and perpetrators. In addition to that, the study also aimed to investigate the interventions available for this target group. Thematic content analysis was used to address the research questions and objectives by analyzing and thematizing the content of public publications. The findings of this study indicate that boys and young men exist in dual roles as both victims and perpetrators, but more emphasis is often placed on their role as perpetrators rather than victims, as girls' and women's victimization is considered more extensive. Furthermore, the study suggests that there are few interventions specifically targeted at boys and young men living in an honor context. The available interventions mainly focus on victims. The results have been analyzed using power theory and street-levelbureaucracy theory. The analysis demonstrates that power is a central aspect in both an honor context and the practice of social work, and that the structure of street-level bureaucracy affects work with this target group. Therefore, this study concludes that more knowledge and work are needed regarding boys and young men in an honor context.