The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.

<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>

Reading is not just about decoding letters correctly but also to understand what you are reading. With a broadened view on the reading and writing development which includes the four literacy practices: the reader as a code breaker, text participant, text user and text analyst, this study’s purpose is to examine how educational books made for reading comprehension are designed, and which of the four literacy practices named above are represented in the books. To examine this a quantitative and qualitative content analysis on three textbooks and associated assignments have been made, and the following questions answered. How are the books designed and which kind of assignments are in them? Which literacy practices can be found in the books and which of these are given most room? Can the four practices be said to interact?   Earlier studies have shown that educational textbooks often direct the content of the teaching and are often seen as a guarantee that the content in the curriculum is brought up. Other studies have shown the importance of different components and literacy practices presence when teaching in reading comprehension. The study concludes that all of the analysed books are designed in similar ways with a design consisting of tasks to be done before reading the text and tasks and questions to be answered after reading. The study also concludes that the literacy practice which is given most room in the books are the practice called text participant and primarily in the form of tasks that consist of questions about the text for the pupils to answer.

Flera internationella kunskapsmätningar i följd har visat på att svenska elevers läsförståelse av faktatexter har blivit sämre. Debattörer och forskare har skapat en debatt om hur undervisningen bör gå till för att förändra den nedåtgående trenden. Även i skolans styrdokument kan debatten skönjas och lgr11 framhåller att samtliga lärare ska arbeta språkutvecklande oavsett ämne för att stödja elevers läsförståelse. Jag har av den anledningen undersökt hur lärare stöttar elevers förståelse av faktatexter i årskurs 4-6 vilket jag har gjort med kvalitativa forskningsmetoder. Jag har intervjuat fem lärare som undervisar i svenska och minst ett av orienteringsämnena där eleverna möter faktatexter naturligt. För att stärka resultatets validitet och reliabilitet har jag observerat samtliga lärares undervisning vid behandlandet av en faktatext. Observationerna ägde rum vid två SO- och två NO-lektioner samt vid en lektion i svenska. Jag har kommit fram till att informanternas undervisning inte lämnar eleverna ensamma med faktatexter då de bearbetas tillsammans i klassrummet och olika lässtrategier används i undervisningen. Dock modellerar lärarna inte. Lärarna påtalar heller inte för eleverna att de i undervisningen använder sig av strategier för att skapa sig förståelse samt att det är strategier som eleverna själva kan använda sig av när de läser på egen hand. Därmed har jag kommit fram till att mina informanter inte aktivt stöttar elevers läsförståelse av faktatexter. / Several international knowledge measurements in succession have shown that Swedish students' reading comprehension of factual texts has become worse. Debaters and researchers have created a debate on how education should be done to change the downward trend. Even in the school's governing documents, the debate can be considered and lgr11 emphasizes that all teachers should work on language development regardless of subject to support students' reading comprehension. For this reason, I have investigated how teachers support students' understanding of factual texts in grades 4-6, which I have done with qualitative research methods. I have interviewed five teachers who teach Swedish and at least one of the science topics where students meet factual texts naturally. In order to strengthen the validity and reliability of the results, I have observed all teachers' teaching in the processing of a factual text. The observations took place at two social science and two natural science lessons and at a lesson in Swedish. I have come to the conclusion that the education of the informants does not leave the students alone with factual texts when they are processed together in the classroom and different reading strategies are used in the teaching. However, the teachers do not model or argue to the students that in the teaching they use strategies to create understanding of the content and that there are strategies that the students themselves can use when reading on their own. Therefore, I have come to the conclusion that my informants do not actively support students' reading comprehension of factual texts.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje. / Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.

Skolan ska eftersträva att alla elever erfar daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen, vilket ställer krav på samtliga lärare inom skolans verksamhet. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om vilka olika arbetssätt och uppfattningar lärare har om rörelseintegrerad undervisning i engelskämnet, samt vilka resultat de uppfattar sig uppnå med metoden. Detta avser jag uppfylla genom att intervjua fem lärare i årskurs 4–6. Följande frågeställningar har använts:  - Hur och med vilka argument beskriver lärare att de använder rörelse i kombination med språkinlärning i engelska? - På vilka sätt bidrar rörelseintegrerad engelskundervisning till elevers lärande enligt lärare? - Vilka möjligheter respektive hinder erfar lärare med att integrera rörelse i engelskundervisningen?  Föreliggande studie tar utgångspunkt i ramfaktorteorin samt kognitivismen och idén om förkroppsligat lärande. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare implementerar rörelse i engelskundervisningen genom arbetssätten drama, TPR, rörelselekar och rörelsesånger, i syfte att utveckla elevers vokabulär, hörförståelse och kommunikation i tal. Enligt lärarnas uppfattningar hjälper dessa rörelseintegrerade arbetssätt elever att befästa ord och begrepp samt förstå en kontext, på grund av kopplingen mellan rörelsen och det språkliga innehållet. Möjligheterna som lärarna ser med att integrera rörelse är att det skapar delaktighet och variation i engelskundervisningen. Hinder som lärarna uppfattar är att externa faktorer, såsom små lokaler, kan påverka hur den rörelseintegrerade undervisningen gestaltar sig. / The school should strive towards all students encountering daily physical activity throughout the school day, which puts demand on the entirety of teachers within the school’s operation. The purpose of the study is therefore to contribute with knowledge about what different working methods and perceptions teachers have about movement-based teaching in the English subject, along with what results they perceive to achieve with the method. I intend to fulfill this by interviewing five teachers in grades 4-6. The following questions have been used:  - How and with what arguments do the teachers describe their use of movement in combination with language learning in English? - In what ways does movement-based English teaching contribute to students’ learning according to teachers? - What opportunities and/or obstacles do the teachers experience when integrating movement in their English teaching?  The present study stems from the frame factor theory, along with the cognitive theory and the idea of embodied learning. The study was carried out through semi-structured interviews with five teachers in grades 4-6. The result shows that the teachers implement movement in their English teaching through drama, TPR, movement games and movement songs with the purpose to develop students’ vocabulary, listening comprehension and communication through speech. According to the teachers’ perceptions this movement-based way of teaching helps students consolidate words and expressions, and it also helps them understand a context, due to the connection between the movement and linguistic content. The opportunities that the teachers see with integrating movement is that it encourages participation and creates variety in the English teaching. Obstacles that the teachers experience are that external factors, such as small premises, can affect how the movement-based teaching takes shape.

Det finns mycket forskning om skönlitteratur i undervisningen och vilka fördelar det ger att använda barn- och ungdomslitteratur i undervisningen av engelska som andraspråk. Däremot verkar barn- och ungdomslitteratur användas i engelskundervisningen i begränsad omfattning och de aktiva lärare jag mött under min lärarutbildning använder främst läromedel. Denna studie syftar därför till att genom intervjuer undersöka lärares arbete med barn- och ungdomslitteratur inom ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6, vilken typ av litteratur de använder och hur de arbetar med barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen. Dessutom undersöker studien vilka effekter användning av barn- och ungdomslitteratur kan ha för elevers språkutveckling. Datainsamling gjordes i form av fyra intervjuer med engelsklärare för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Där studiens mål var att undersöka lärares förhållningssätt och uppfattningar om barn- och ungdomslitteratur i undervisning och nå en fördjupad förståelse för ämnesområdet. Resultatet visar att alla respondenter till viss mån använder sig av barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen för elever i årskurs 4–6 och att de ser flera fördelar med det, så som variation i engelskundervisningen och ökad läsmotivation. Resultatet visar även en enighet om att läsning av skönlitteratur och arbete med barn- och ungdomslitteratur har effekter för elevernas språkutveckling och att de utvecklar olika förmågor och kompentenser. Studien strävar efter att uppmuntra och inspirera såväl blivande som yrkesverksamma grundskollärare i engelska till att våga använda barn- och ungdomslitteratur i sin engelskundervisning.