Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

Studien utgår från en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie där centrala aspekter för elevers möjlighet att utveckla kommunikationsförmågan i matematik genom ett kooperativt lärande lyfts fram. Denna studie syftar till att undersöka på vilka sätt två olika kooperativa strukturer ger möjligheter gällande elevers utveckling av kommunikationsförmågan i matematik. Den insamlade empirin och studiens resultat grundar sig på tio observationstillfällen på två olika skolor i årskurs F-3. Studiens resultat visar på fördelar och utmaningar med de kooperativa strukturerna mötas på mitten och kloka pennan. Resultatet visar att mötas på mitten är mest gynnsam av de två undersökta strukturer vad det gäller utveckling av elevers kommunikationsförmåga i matematik när de arbetar med en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån forskning, synliggöra vilka förutsättningar som finns för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik genom ett kooperativt lärande. Studiens innehåll riktar sig till elever och lärare i grundskolans tidigare år, F-3. Denna systematiska litteraturstudie behandlar kommunikationsförmågan i matematik och arbetssättet kooperativt lärande. Med kommunikationsförmågan i matematik menas att eleven både skriftligt och muntligt med stöd av olika uttrycksformer redogör för matematiska idéer i utbyte med andra. Kooperativt lärande är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv är utgångspunkterna.    Studiens resultat utgår från tolv vetenskapliga artiklar som i analysprocessen kategoriserats i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar tre förutsättningar för att kommunikationsförmågan ska utvecklas i ett kooperativt klassrum. Den första förutsättningen är lärarens roll, både inför och under lektionsaktiviteter. Den andra förutsättningen visar att gruppsammansättningen är en viktig aspekt. Den tredje förutsättningen berör vilka kunskapsmål eleven kan utveckla i ett kooperativt klassrum, där studien synliggör att eleven bildas i både ämneskunskaper och sociala färdigheter.  Resultatet visar även, att matematisk kommunikation utvecklar begreppsförståelse, metodförståelse, problemlösningsförståelse, resonemangsförståelse och kommunikationsförståelse, vilka ä samtliga förmågor inom ämnet matematik.

This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

Poetiska texter ingår som en av texttyperna elever i årskurs F-3 ska få möta i undervisningen enligt läroplanens centrala innehåll för ämnet svenska. Det finns forskning som visar att poesi ofta möter motstånd och sällan görs till en naturlig del av undervisningen, men även forskning som visar på fördelaktiga arbetssätt för att komma till rätta med undervisning i poesi. Följaktligen är syftet med denna studie att utöka kunskapen om lärares erfarenheter av poesi genom att undersöka hur fyra lärare verksamma i årskurs F-3 uppfattar och beskriver förekomsten av och arbetet med poesi i svenskundervisningen. Studien är kvalitativ och triangulering används som metod genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Teoretisk utgångspunkt i studien är sociokulturell teori. Analysen av studiens insamlade material utgår från en hermeneutisk ansats. Studien visar att varierade arbetssätt och rika möjligheter för eleverna att tolka poesi har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Även att lärarens kunskap och intresse för poesi inte är beroende av varandra för att bedriva undervisning av god kvalitet. Ytterligare visar den här studien att poetiska texter inte ges lika stort utrymme i undervisningen som andra texttyper. / Poetic texts are included as one of the text types students in year F-3 should encounter in the teaching according to the curriculum's central content for the subject Swedish. There is research that shows that poetry often meets with resistance and is seldom made a natural part of teaching, but there is also research that shows advantageous ways of working to come to terms with teaching poetry. Consequently, the purpose of this study is to expand the knowledge about teachers' experiences of poetry by examining how four teachers active in year F-3 perceive and describe the occurrence of and work with poetry in Swedish teaching. The study is qualitative, and triangulation is used as a method through semi-structured interviews and document analysis. The theoretical starting point in the study is sociocultural theory. The analysis of the study's collected material is based on a hermeneutic approach. The study shows that varied working methods and rich opportunities for students to interpret poetry have a positive impact on students' knowledge development. Also, that the teacher's knowledge and interest in poetry do not depend on each other to conduct teaching of good quality. Furthermore, this study shows that poetic texts are not given as much space in teaching as other types of text.

Denna litteraturstudie behandlar poesi i undervisningen för årskurs F-3. Poesi ska ingå i svenskundervisningen enligt syfte och centralt innehåll i kursplanen för svenska. Trots detta visar forskning att genren ofta möter motstånd från både lärare och elever, ett faktum som kanske även ligger bakom våra egna erfarenheter av att poesi sällan användes i skolan under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vårt syfte med denna litteraturstudie är således att undersöka hur forskning framställer poesins möjligheter att stärka språkutvecklingen i svenskundervisningen.  Studien avser att besvara hur inställningen hos elever och lärare påverkar användandet av poesi samt på vilka sätt poesi kan verka språkutvecklande. Genom informationssökning i olika databaser fann vi det forskningsmaterial som ligger till grund för denna studie. Materialet består främst av vetenskapliga artiklar, men även en bok, en doktorsavhandling och en forskningsöversikt. För att få ett så omfattande resultat som möjligt har både svensk och internationell forskning behandlats. Resultatet visar att poesi kan uppfattas som tråkigt och svårt av både lärare och elever. Genom lärares kunskap och rätt tillvägagångssätt kan dock denna uppfattning ändras, vilket bland annat visades genom elevers ökade motivation och engagemang vid läsning och skrivning av poesi. Vår slutsats är att arbetet med poesi inte skiljer sig mycket från hur arbetet med andra genrer bedrivs; läsning sker individuellt och i helklass, man samtalar om och bearbetar innehållet och kan med fördel använda estetiska uttryckssätt. Samtidigt innebär poesins unika textstruktur möjligheter att närma sig språket genom metaforer, rytm och rim. Oavsett om en analytisk eller syntetisk metod används verkar poesin fungera språkutvecklande.

I grundlärarutbildningen för förskoleklass och årskurs 1–3 undervisas om musikens positiva inverkan och hur musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg i svenska. Trots detta upplever jag att musik och rytm användas enbart i gruppstärkande syfte under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det tvåfaldiga syftet med denna studie är dels att bidra med kunskap om hur lärare i F-3 uppfattar och beskriver arbetsmetoder med musik och rytm som ett medierande och språkutvecklande verktyg, dels hur lärare uppfattar och beskriver sig ha verktyg och kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen. Syftet avsågs besvaras genom forskningsfrågorna: Hur uppfattar och beskriver lärare att de arbetar med musik och rytm i klassrummet som ett språkutvecklande verktyg under svenskundervisningen? Hur uppfattar och beskriver lärare att de har verktyg och/eller kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen? Studien utgår från det sociokognitivistiska perspektivet och genom teorin redogörs för hur musik och rytm kan användas som ett verktyg för språkutveckling. Undersökningen använder en kvalitativ dataanalys och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärarna uppfattar och beskriver musik och rytm som ett medierande verktyg för språkutveckling i svenskundervisningen samt huruvida lärarna anser sig ha kompetens att använda musik och rytm som ett språkutvecklande verktyg i svenskundervisningen. Studiens informanter var två förskollärare, två grundskollärare med inriktning 1–7 samt två grundskollärare med behörighet att undervisa i musik och svenska. Alla lärare är verksamma i grundskolans förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att lärarna till stor del använder sig av rytm och musik men på olika sätt utifrån vad lärarna själva beskriver att de är bekväma med. / In the basic teacher education for preschool class and grades 1-3, the positive impact of music is taught and how music can be used as a pedagogical tool in Swedish. Despite this, music and rhythm are perceived to be used only for group strengthening purposes during the company-based training. The twofold purpose of this study was partly to contribute knowledge about how teachers in F-3 perceive and describe working methods with music and rhythm as a mediating and language development tool, and partly how teachers perceive and describe themselves as having tools and skills to use music and rhythm in teaching. The purpose was intended to be answered through the research questions: How do teachers perceive and describe that they work with music and rhythm in the classroom as a language development tool during Swedish teaching? How do teachers perceive and describe that they have the tools and / or competence to use music and rhythm in teaching? The study is based on the sociocognitivist perspective, and the theory describes how music and rhythm can be used as a tool for language development. The survey uses a qualitative data analysis, and based on semi-structured focus group interviews. The results show how teachers perceive and describe music and rhythm as a tool for language development in Swedish teaching and whether the teachers consider themselves competent to use music and rhythm as a language development tool in Swedish teaching. The informants in the study were two preschool teachers, two primary school teachers with a focus on 1–7 and two primary school teachers with the right to teach music and Swedish. All teachers are active in the compulsory school pre - school class for year 3. The results show that the teachers largely use rhythm and music, but in different ways according to what the teachers themselves describe that they are comfortable with.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>