En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.

Background: Type 1 diabetes is a common chronic disease in children. Approximately 1.1 million children worldwide live with this diagnosis and the incidence increases from year to year.  Aim: The aim of this study was to compile children’s experiences of living with type 1 diabetes, through a systematic literature study.  Method: After the systematic search, 15 articles were selected that formed the basis of the study. The study's selected articles were analysed through three steps based on a thematic synthesis. Results: The results are presented in two main themes and eight sub-themes. The first main theme "being controlled by the disease" includes four sub-themes: "the feeling of stress and anxiety", "the feeling of being controlled", "the feeling of limitation" and "the feeling of being forced to accept". The second main theme "being different" includes four sub-themes: "the feeling of wanting to conceal", "the feeling of lack of comprehension", "the feeling of loneliness and fear" and "the feeling of being affected in school". Conclusion: Children with type 1 diabetes perceive different experiences and difficulties due to changes that the disease causes. The children must take great responsibility in their stressful everyday life, this as a result of the restrictions the disease entails.

Sammanfattning/Abstract Elgaard, Erika (2022). Sensorisk och social påverkan - autistiska ungdomars skolupplevelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget kan ge en ny infallsvinkel till befintlig forskning av måendet hos inkluderade autistiska elever. Sedan tidigare finns både nationell och internationell forskning utifrån lärares och föräldrars perspektiv på hur inkluderade autistiska elever har det i skolan. Förstahandsforskning, där de autistiska eleverna själva berättar om sin skolmiljö finns internationellt men är bristfällig nationellt. Denna kvalitativa studie kan vara en av många pusselbitar som kan hjälpa till att ge en bild av autistiska ungdomars skolupplevelser i svensk skolmiljö utifrån två olika perspektiv. Det första är vilken påverkan sinnesintryck, även kallade sensoriska intryck, ungdomarna upplever. Det andra är vilken roll den sociala skolmiljön och de sociala relationerna spelar för ungdomarnas skolgång samt hur dessa två perspektiv samspelar. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa autistiska elevers upplevelser av sensorisk och social påverkan i skolmiljön. Frågeställningarna är: • På vilka sätt upplever eleverna sensoriska intryck, d.v.s. sinnesintryck, i skolmiljön? • Vilken bild ger eleverna av den sociala miljön i skolan och de relationer de möter där? Teori Resultatet undersöks utifrån stigmateorin som först presenterades av Goffman 1963 (2020) men som därefter har utvecklats av andra forskare. Kärnan i teorin är att något hos en individ fungerar som en ”stämpling” som leder till att individen ses som avvikande i förhållande till samhällets normer i viss tid och plats (Iyiola, 2017). Stigmatiseringsprocessen leder till diskriminering som kan ses i individuell, strukturerad eller internaliserad form och kan både vara subtil och uppenbar (Link & Phelan, 2001, 2006). Ansatsen är emancipatorisk, det vill säga syftar till att söka möjligheter till förbättringar, genom att belysa eventuella hindrande förutsättningar för autistiska elever (AE) utifrån fokusområdena sensorisk och social påverkan (Oliver, 2002). Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med autistiska ungdomar. Intervjuguiden omfattar sensorisk och social påverkan i skolmiljön och vilka effekter detta har på elevers arbete och mående. Resultat Sammanfattningsvis ger både sensorisk och social påverkan negativa konsekvenser för ungdomarna i skolan. Flera samtida intryck och olika förväntningar ökar påverkansgraden,liksom tiden intrycken pågår. Den stimulus som ensamt har störst påverkan är ljud. Det avbryter koncentration, hindrar skolarbetet och tar mycket energi. Skolmiljön upplevs som energislukande och ungdomarna är helt dränerade efter skoldagen, men trötta långt tidigare. Att ungdomarna inte kan få återhämtning i skolan är därmed problematisk. Utöver ljud är mängden människor i skolmiljön det som upplevdes mest energikrävande. Ungdomarnas berättelser vittnar om att stigmatisering i skolmiljön återfinns på struktur-, individuell- och internaliserad nivå. Specialpedagogiska implikationer Det finns tydliga signaler från olika håll att autistiska elever underpresterar och mår dåligt.Denna studie undersöker påverkan från sensoriska intryck och hur effekterna samspelar med sociala förmågor och mående för de intervjuade ungdomarna. Den situation ungdomarna utsätts för genom strukturerad, direkt och internaliserad stigmatisering är orimlig både i förhållande till de resurser som finns i Sverige och i förhållande till gällande lagstiftning. Detta behöver lyftas.På skolnivå behöver sensorisk känslighet kartläggas tidigt och skolmiljön behöver anpassas utifrån känsligheten för att autistiska elever (AE) ska ha möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar och använda tiden i skolan till arbete. Påverkan ökar vid flera samtidiga intryck och ju längre tid stimulus ges. Skolornas organisation behöver både tillse att det finns tysta arbetsplatser, trygga miljöer för återhämtning, miljöer som underlättar för social interaktion utifrån autistiskt perspektiv och möjligheter för AE att träffa ämneslärare. Nyckelord Autism, Sensorisk påverkan, Skolmiljö, Social påverkan, Stigma.

The general view among researchers is that a well-functioning democracy rests in the handsof the political behaviour of citizens. In this behaviour, political interest is one of thecornerstones. Thus, there are reasons to regard it as a threat to democracy when young peopletend to have ever-lower levels of political interest. Therefore, to know how interest couldincrease, there is a need to know where it comes from and why it differs. There is yetuncertainty regarding this, notably since political interest as a concept rarely is used as adependent variable. Consequently, this thesis was aimed to explain why political interestdiffers among upper-secondary school students in Sweden. The focus was on the two types ofnational programmes, political socialization and socio-economic background. The findings of survey data (N=398) suggest that the average youth has low levels of politicalinterest. As hypothesized, there are, on average, higher levels of political interest amongstudents in preparatory academic programmes compared to vocational programmes. Alonethough, this pattern cannot explain variations of interest. Instead, agents of politicalsocialization have strong explanatory power, in particular friends and media. Also, family dohave a direct effect on political interest. However, this relationship appears to be dependent onsocio-economic background. The school as a political socialization agent cannot explaindifferences in political interest.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Studien är kvalitativ i sin form och grundar sig på ett abduktivt synsätt och en hermeneutisk tolkningslära. Studiens empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra stycken socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten, två stycken lärare samt två skolkuratorer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval har använts i studien och en tematisk analysmetod har använts för att analysera empirin. Empirin har även analyserat med hjälp av två teoretiska ansatser: systemteori och Bourdieus teori om maktens fält samt kunskapsöversikten. Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan, faktorer som handlingsutrymme, makt, sekretess, okunskap och resurser. Det finns en önskan hos båda parterna om mer samverkan mellan verksamheterna för att ungdomar med drogproblematik skall kunna upptäckas i ett tidigt skede och få de insatser som de behöver. Konsekvenserna av en icke fungerande samverkan kan leda till att ungdomar med drogproblematik missas och faller mellan stolarna vilket leder till att de inte får den hjälp och stöd som de behöver. / The aim of this study is investigate how social services and school experience how the collaboration process works between them when it comes to youth in high school with drug- related problems. The study is qualitative in its form and is based on an abductive approach and a hermeneutic interpretive theory. The empirical material includes semi-structured interviews collected through a goal oriented convenience sample. The interviews include four social workers in the child and youth unit on social services, two teachers and two school counsellors. A thematic analysis method has been used to synthesize data. Two theoretical approaches were used in the analysis of the results; systems theory and Bourdieus field theory of power, as well as previous research. The results show that there are many factors that affect the collaboration process between the social service and the school, factors like scope of actions, authority, secrecy, lack of knowledge and resources. There is a desire among both parts to create more collaboration between them so that the young people with drug-related issues could be detected at an early stage and get the interventions they need. The consequences of a non-functioning collaboration can lead to young people with drug-related problems being missed and falling between the cracks, which leads to them not receiving the help and support they need.

Sammanfattning Syfte och frågeställning - Studien undersöker hur tränare inom barn- och ungdomsfotbollen i Stockholm leder sina adepter i träning. Forskningsfrågorna lyder: Vilka ledarskapsbeteenden tillämpar tränare inom barn- och ungdomsfotbollen under pågående träning? Vilka typer av frågor använder tränarna och på vilka sätt utövas feedback/återkoppling? Vilka praktiska ledarskapsbeteenden kan identifieras i olika teorier om ledarskap?  Metod - I detta arbete genomfördes en etnografisk observation av tio fotbollstränare i åtta olika pojklag mellan tio och 19 år. Både träningen och tränarens röst spelades in. Tränarnas beteenden summerades i en tematisk analys för att ta reda på mönster i ledarskapet.   Resultat - Resultaten visar fyra tematiska områden av tränarnas tillämpade ledarskap, nämligen tillämpning av frågor, tillämpning av feedback, gruppsamlingar och atmosfär. Frågor används i ledande syfte eller som öppna frågor medan feedback ges specifikt eller icke-specifikt. De tillämpade ledarbeteendena kan kategoriseras in i dem olika ledarskapsstilar i Full Range of Leadership modellen. Slutsats - Beroende på ledarbeteendenas kontext skiftar tränarna framför allt mellan transaktionellt och transformationellt ledarskap.  Abstract Aim – The study researches how coaches in child- and youth soccer in Stockholm lead their followers in practice. The research questions are:  Which coaching behaviors do coaches apply in child and youth soccer practices? Which types of questions do coaches use and how is feedback applied?  Which practical leadership behaviors can be identified in leadership theory?  Method - The applied method is an ethnographic observation of ten coaches in their practices in eight boys’ football teams between ten and 19 years of age. Both practice and voice were recorded and subjected to a thematic analysis of behavioral patterns.  Results - The results show four themes of coaches’ applied leadership. These are application of questions, application of feedback, group gatherings and atmosphere. Questions are used in a leading fashion or as open questions, while the type of feedback is specific or non-specific. The applied leadership behaviors can be categorized in the Model of the Full Range of Leadership. Conclusion - Depending on the context of the behavior coaches vary especially between transactional and transformational leadership.

Det finns en oro att sociala medier kan vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar, samtidigt visar forskning att sociala medier medför positiva följder. Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Resultatet visar att sociala medier medför negativa konsekvenser för ungdomars psykiska hälsa genom att ungdomar alltid är anträffbara och det är en arena för utanförskap och jämförelse. Sociala medier medför även positiva följder då det kan vara en plats för identitetsskapande och samvaro. Skolkuratorer hanterar detta genom att reflektera och synliggöra detta i arbetet. Slutsatsen tyder på att fler studier behövs inom området. / There is a concern that social media may be a contributing factor to increase mental health issues among adolescents, while research also shows that social media has positive consequences. The aim is to investigate school counselors’ experiences of the impact of social media on adolescent mental health, also addressing how they deal with this in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with school counselors working at lower and upper secondary schools in Sweden. The results indicate social media as having negative consequences for adolescent mental health due to the fact that adolescents are constantly available, social media being a space for exclusion and comparison. Social media also contains positive factors as it can be a place for identity building and inclusion. School counselors deal with this by reflecting and turning a spotlight on this in their work. In conclusion, indications are that more studies are required within the field.

The purpose of this study is to analyze how police and social services in Stockholm workwith juvenile crime. The focus is how the professions work and which interventions are used.The study also focuses on how the professions collaborate on juvenile crime. A qualitativemethod was used and six interviews with social workers and police were performed. Theresult has been analyzed with the method Theoretical thematic analysis and Systems theory.The result shows that the respondents see a new type of youth criminality which is moreserious than before, which they are not educated to work with. The result also shows that theyouth are influenced by their peers, and that the area where the youth lives can affect theirconditions in life. A common effort with serious crime within social service is thereforedislocation, so the youth can change all systems in his life. The respondents also describe thatcollaboration between the professions are important, which previous research also points out.The collaboration works well but there are a few obstacles, professional secrecy amongothers. The professions work with juveniles in different ways, but they share the same pointof view on how to handle juvenile delinquency.