2014 är det supervalår i Sverige. Det innebär intensiv marknadsföring för de olika politiska intressena i många olika kanaler. För många, men kanske speciellt för unga människor, kan detta bli en förvirrande period av budskap och åsikter som på olika sätt ska värderas och tas ställning till. De politiska ungdomsförbunden riktar sig till personer mellan sex och 25 år, och hör för det mesta till ett så kallat moderparti, men har egna politiska agendor, grafiska profiler och marknadsföring. Den mesta av marknadsföringen sker genom någon slags grafiskt material, och för att de politiska budskapen verkligen ska nå fram till alla unga på bästa sätt, borde det grafiska materialet också rent visuellt tala för innehållet. Den här studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan politik och grafiska profiler hos de politiska ungdomsförbunden. Då studier på sambandet mellan politik och grafiskt material visat sig vara ett relativt outforskat område som det är svårt att hitta exakt data om, är detta en kvalitativ tvärsnittsstudie. Tio politiska ungdomsförbund valdes ut för granskning med grund i moderpartiernas storlek i riksdagsvalet 2010. Vidare samlades data om dessa in genom kvalitativa dokument och audiovisuella kanaler, vilket exempelvis innefattar de politiska ungdomsförbundens grafiska manualer och webbsidor. Studien visar på samband mellan politiken och de grafiska profilernas. Dessa uppstod mellan förbunden som ingår i blockpolitiken, men även mellan förbund på skilda delar av skalan som hade andra aspekter än blockpolitik gemensamt.

Baserat på SCBs statistiska mätningar, räknas ungefär var fjärde ungdom i åldersgruppen 15-24 år som arbetslös och är idag de som är högst representerad bland arbetslösa. Vägen in på arbetsmarknaden kan bli problematisk för den här åldersgruppen. Skäl som kan försvåra är avsaknad av meriter, låg utbildning och anseendet av att vara oförberedda för arbetslivet. De som är mest utsatta och svårast att matcha, är personer med en brokig bakgrund, med språksvårigheter, samt odiagnostiserade problem och inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt handläggare på Arbetsförmedlingen i Borås arbetar med att få ut arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. I uppsatsen undersöks även varför handläggarna tror att det finns en viss matchningsproblematik och varför en del arbetssökande ungdomar är svårare att få ut på arbetsmarknaden än andra. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits med tre anställda på Arbetsförmedlingen, samt fyra stycken arbetslösa ungdomar. Resultatet är att de anställda begränsas av regelverk och riktlinjer i sitt arbete för att kunna hjälpa sina kunder.  Den höga arbetslöshetsgraden beror på att studerande som söker extrainkomst räknas med i gruppen arbetssökande. Matchningsproblematik bidrar även till  arbetslöshetsgraden. Ungdomar med en avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning, fysiska, samt psykiska problem gör dem svårare att matcha och nära intill icke anställningsbara. De ungdomar som var arbetssökande och inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade en brokig bakgrund eller oavslutade studier. Slutsatsen i uppsatsen är att tidigare nämnda faktorer är en bidragande orsak till matchningsproblemet. En större del av ungdomarna som har den här typen av problem hade inte kommit till Arbetsförmedlingen tidigare. De hade istället förtidspensionerats, eller skrivits in hos en annan myndighet. I dagsläget släpper Arbetsförmedlingen in alla som registrerar sig hos dem, oavsett avstånd till arbetsmarknaden, som öppet arbetslösa. / Based on SCB’s statistical measurements, approximately one in every fourth youth between the ages of 15 to 24 is counted as unemployed and are today those that are the highest represented among the unemployed. The way into the Labour market can be a difficult one for this age group. Reasons that can obstruct are lack of merits, unsubstantial education and the general belief that they are unprepared for the working life. Those that are the most vulnerable and are the hardest to match are people with a dysfunctional background, linguistic difficulties, undiagnosed mental health issues and learning disabilities. The purpose of this essay is to examine how administrators at the Employment Agency in Borås work to get unemployed youths out on the Labour Market. This essay also examines why there are certain matching problems and why some youths are harder to get out on the Labour Market than others. To answer these questions, qualitative interviews have been held with three employees at the Employment Agency and four unemployed youths. In the results, the essay concludes that the high unemployed rate of youths, are because of students who seek an extra income that are included in the group of jobseekers. Matching problems are also a contributing factor to the high unemployment rate. Youths with an interrupted primary or secondary education and youths with physical and also mental issues are harder to match and make them near impossible to hire. The youths who were seeking employment and registered within the Employment Agency had a diverse background of unfinished studies and the conclusion is that these factors are contributing to the matching problems. A larger portion of youths who have this type of problem would’ve earlier not been registered in the Employment Agency before and would have been forced into early retirement, or registered with a different state agency. In the current situation, the Unemployment Agency allows anyone to register with them as openly unemployed, regardless of how far away from the Labour Market they are. This essay is written in Swedish

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Under de senaste decennierna har vi kunnat se en global ökning av ungdomar med antisocialt beteende. Dessa unga visar ofta tecken på låg psykisk hälsa och låg Subjektivt välbefinnande (SWB), vilket kan öka utvecklingen av negativa psykosociala beteenden i framtiden. Positiv psykologi (PP) är det forskningsfält som fokuserar på att öka individuellt välbefinnande och mänsklig tillväxt. Tillämpad positiv psykologi (TPP) har en positiv påverkan på SWB, särskilt hos ungdomar med låg SWB. Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka effekten av TPP på SWB såväl som beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Fyra studier ligger till grund för denna systematiska litteraturöversikt, som genomfördes enligt riktlinjerna för Preferred reporting items for systematic review and meta-analysis (PRISMA). Resultaten pekar på att TPP har en positiv behandlingseffekt på välbefinnandet samt beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Dock kunde inga samband mellan TPP och daglig lycka samt daglig beteende fastställas. TPP skulle kunna användas som en effektiv behandling för att öka ungdomars välmående och livskvalitet, samt minska eventuellt antisocialt beteende på relativt kort tid. Detta är viktigt för en god utveckling, både för individen och samhället. TPP kan fungera som en optimal behandling att användas globalt. På grund av ett få antal studier i detta forskningsområde, så finns det begränsad data tillgänglig. Mer forskning kring detta område behövs för att säkerställa resultaten. / In recent decades we have seen a global increase in young people with antisocial behavior. These youth often show signs of low mental health and Subjective Well-Being (SWB), which may increase the development of negative psychosocial behaviors. Positive Psychology (PP) is the field of research that focuses on increasing individual well-being and human growth. Applied Positive Psychology (TPP) positively affects SWB, especially in youth with low SWB. This systematic review aims to examine the effect of TPP on SWB and behavior in adolescents with antisocial behavior. Four studies form the basis of this systematic literature review, which was conducted according to the Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis (PRISMA) guidelines. The results indicate that TPP positively affects SWB in adolescents with antisocial behavior and has a positive treatment effect on the sample's behavior. Furthermore, no correlations between TPP and daily happiness and behavior could be seen. TTP could be used as an effective treatment to increase young people's well-being and quality of life and reduce possible antisocial behavior in a relatively short time. This is important for good development, both for the individual and society. TPP may serve as an optimal treatment to be used globally. However, more data is needed due to the small number of studies in this research area. More research in this area is required to confirm the results.

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.

Denna studie är ett examensarbete utfört som en del av socionomutbildningen på Malmö universitet. Syftet är att undersöka vad personal på HVB har för perspektiv på var gränsen går mellan att vara privat och personlig i relationen till ungdomarna. Till detta hör också vad för professionella gränser som är nödvändiga att upprätthålla gentemot de barn som placerats på hemmet samt vad för närhet och distans som förväntas, är förhandlingsbara eller helt förbjudna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på HVB för att undersöka deras perspektiv och resultaten sammanfattades i teman. Dessa teman var “Relationen mellan personal och ungdom”, “Gränsen mellan privat och personligt”, “Konflikter mellan personlig och professionell”, “Gränssättningar och maktrelationer” samt “Hantering av olika förhållningssätt på arbetsplatsen”.Huvuddragen av vad som framkom var att det är viktigt att vara personlig med ungdomarna på HVB, men det får inte vara på bekostnad av professionalitet. Att vara privat med ungdomarna kan innebära att interaktionen är för personalens skull istället för ungdomarna, därför är det viktigt att göra gränssättningar mellan det privata och det professionella. Exakt vart denna gräns går är dock inte tydlig och är dessutom mycket individuell både i form av var personalen är bekväm med att sätta sina gränser och vad ungdomen har för behov. Genom att kartlägga och konstruktivt samtala om gränserna mellan personal och ungdom skapas tydlighet / This study is a thesis carried out as part of the social work education at Malmö University. The aim is to investigate what the resident staff's perspective at Residential care homes for children and young persons is on where the line is drawn between being private and personal in the relationship with the residents.This also includes what kind of professional boundaries are necessary to maintain towards the children who are placed in the home and what kind of proximity and distance is expected, negotiable or completely prohibited. Six semi-structured interviews were conducted with staff at residential homes to examine their perspectives and results summarized in themes. These themes were "The relationship between staff and youth", "The border between private and personal","Conflict between personal and professional", "Boundaries and power relations" and "Managing different attitudes in the workplace". The main feature of what emerged was that it is important to be personal with the residents, but this must not be at the expense of professionalism. Being private with the residents can mean that the interaction is for the benefit of the staff instead of the resident,therefore it is important to draw boundaries between the private and the professional. However, exactly where these boundaries are placed is not clear and is also very individual, both in terms of where the staff are comfortable setting their boundaries and what the residents' needs are. Clarity is created by charting out and having constructive conversations about the boundaries between staff andresidents.

Syftet med studien är att utifrån kvalitativa intervjuer undersöka hur socialarbetare på skyddadeboenden med barnperspektiv, via rutiner och arbetssätt, tar hänsyn till medföljande barnssociala uppbrott från skola, familj och vänner. Syftet är även att undersöka om rutinerna ocharbetssätten upplevs vara tillräckliga för att bidra till upprätthållning av kontinuitet i demedföljande barnens vardag. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju semistruktureradeintervjuer genomfördes med socialarbetare på skyddade boenden. Empirin haranalyserats utifrån teorier och teoretiska begrepp som Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Giddens teori om modernitet, självidentitet och ontologisk trygghet samt barndomssociologi.Resultatet visar att socialarbetare försöker upprätthålla de medföljande barnens vardagsrutinergenom att skapa rutiner som inkluderar skola, aktiviteter och samtalsstöd. Det föreliggerdäremot svårigheter att upprätthålla barnens vardagliga rutiner på grund av de skyddadeboendenas säkerhetsaspekter. Socialarbetare har en medvetenhet om att deras arbetssätt medbarn bör utföras med ett barnperspektiv medan deras mål är att familjerna ska flytta till ett nyttsjälvständigt hem för att skapa en ny tillhörighet och vardag. / The aim of this study is to investigate, based on qualitative interviews, how social workers inshelters for victims of domestic violence with a child's perspective via routines and ways ofworking take into account children’s break-up from school, family and friends. The aim of thisstudy is also to investigate whether or not social workers routines and ways of working areperceived to be sufficient to contribute to maintaining continuity in everyday routines of theaccompanying children. The study was based on a qualitative method where sevensemistructured interviews were conducted with social workers in shelters for victims ofdomestic violence. The empirical data has been analyzed based on theories and theoreticalconstructs such as Lipskys theory about street level bureaucrats, Giddens theory aboutmodernity, self-identity and ontological security and also childhood studies. The resultsindicate that social workers try to maintain the children’s everyday routines by creating routinesthat include school, activities and counseling. However there are difficulties to maintain thechildren’s everyday routines because of the safety strategies in the shelters. Social workershave an awareness that their ways of working with children are supposed to be performed byhaving a child’s perspective whereas their achievement is for the families to transfer to a newindependent home to create a new belonging and everyday life.

En del av den sociala barnavården i Sverige består av hem för vård eller boende (HVB), som är en typ av institutionsvård utanför det egna hemmet. Aktuell studie syftar till att undersöka hur personal på HVB-hem beskriver institutionens behandlingsmässiga utgångspunkter och hur de uppfattar behandlingsarbetet med ungdomarna. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och för att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts. Det har genomförts fem intervjuer med personal från två HVB-hem. För att analysera studiens resultat används en tematisk analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna omfattas av teorier om samarbete, terapeutisk allians och HVB-hemmens behandlingsmässiga utgångspunkter miljöterapi och KBT (kognitiv beteendeterapi). Det som framkommer i studien är att behandlingsarbetet med ungdomar på HVB är komplext, att det finns ett behandlingsinriktat fokus samt att relationsskapande och samarbete är viktiga aspekter i arbetet. Det beskrivs också finnas svårigheter i arbetet som relateras till relationsskapande och deltagande i behandling. Vidare presenteras det att omfattningen av den psykiska ohälsan hos ungdomarna är utbredd och att HVB-hemmen inte har något specifikt arbetssätt för att behandla ungdomar med psykisk ohälsa utan att detta främst sker hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det framkommer kritik mot bristande resurser hos BUP vilket påverkar behandlingsarbetet negativt. Det framkommer också svårigheter att arbeta med ungdomar i kriminalitet och att sekretessbestämmelserna mellan polis och socialtjänst försvårar samarbetet / A part of the social child welfare in Sweden consists of residential care homes, which is a type of institutional care. The aim of this study is to investigate how staff at residential care homes describe the institution's treatment implementations and how they perceive the work related to treatment with adolescents. This study is based on a qualitative method and semistructured interviews. Five interviews have been conducted with staff from two different residential care homes. A thematic analysis method is used to analyze the results of the study. The theoretical frameworks include theories of collaboration, therapeutic alliance, and treatment implementations of the residential care homes, such as milieu therapy and CBT (cognitive behavioral therapy). The study reveals that the work with treatment of adolescents in residential care homes is complex, that the facilities have a treatment-oriented focus, and that relationships and collaboration are important aspects of the work. Difficulties related to relationships and participation in treatment are also emphasized. Furthermore, the study presents that difficulties regarding mental health among adolescents are prevalent. The residential care homes do not have a specific approach for treating adolescents with mental health issues, the treatment regarding mental health mainly takes place within the child and adolescent psychiatry which receives criticism due to insufficient resources. It also appears that there are difficulties in working with young people involved in crime and that the confidentiality regulations between the police and social services can make cooperation difficult

Abstrakt  Bakgrund: Sexuell ohälsa och våldsutsatthet är vanligt bland ungdomar och kan få allvarliga hälso-och beteendemässiga konsekvenser för unga kvinnor och män. Ungdomsmottagningarnas centrala mål är att främja sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskors roll innebär bland annat att upptäcka ungdomar med sexuellt riskbeteende och våldsutsatthet. Motiv: Utmaningen i barnmorskors dialog med ungdomar är att få dem att dela med sig av negativa erfarenheter vilket sällan sker spontant. Därav utvecklades bedömningsverktyget SEXIT för att underlätta kommunikationen mellan barnmorskor och ungdomar. Studier i norra Sverige saknas angående barnmorskors upplevelse av bedömningsverktyget SEXIT. Syfte: Syftet med studien var att narrativt undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagning upptäcker och bemöter risk- eller våldsutsatta ungdomar innan, under och efter implementering av bedömningsverktyget SEXIT. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex barnmorskor. Intervjuerna analyserades enligt Riessman’s sätt att bilda en narrativ metaberättelse där intervjuerna kodades och tematiserades. Genusperspektiv användes som inspiration.  Resultat: Analysprocessen resulterade i fem narrativa teman som presenterades i en bestämd tidsordning. Första temat, Förtroendeingivande barnmorskor med ambition att fånga upp våldsutsatthet där frågor om våld tappas bort, handlade om hur de fångade upp våld och risktagande innan SEXIT. Tema två, SEXIT en ögonöppnare i teorin men svårare att implementera i praktiken, avser hur barnmorskorna upplevde kursen, resterande tre teman, SEXIT - innebär både motstånd och möjligheter, Tiden - en grundläggande förutsättning för att upptäcka våldsutsatthet och risktagande bland ungdomar, att rutinmässigt utfråga unga kan avslöja sexuell ohälsa, innehöll narrativ som handlade om motstånd, möjligheter, utmaningar som kunde bidra till att upptäcka ungdomar med sexuell ohälsa. Konklusion: Innan SEXIT intog barnmorskorna delvis en undvikande roll gällande riskbeteenden och erfarenhet av våld. Efter SEXIT intog barnmorskorna en mer aktiv roll med direkta frågor baserat på det ifyllda SEXIT-underlaget. SEXIT kan vara ett användbart verktyg, men narrativen tyder på ett visst motstånd mot användning vid dropp-in. / Abstract  Background: Sexual risk taking and violence are common among adolescents and can have serious health and behavioral consequences for them. The youth clinics' central goal is to promote sexual and reproductive health. The role of midwives includes, among other things, detecting adolescence with sexual risk behavior and exposure to violence. Motive: The challenge in midwives' dialogue with adolescence to make them share negative experiences, which rarely happens spontaneously. From this, the SEXIT assessment tool was developed to facilitate communication between midwives and adolescents. Studies in northern Sweden are lacking regarding experience of the assessment tool SEXIT. Aim: The aim was to narratively investigate how midwives at youth clinics discover and meet with at-risk or violent adolescence before, during and after implementation of the SEXIT assessment tool.   Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives. The interviews were analysed according to Riessman's method of forming a narrative meta-narrative where the interviews were coded and thematized. Gender perspective was used as inspiration. Result: The analysis identified five narrative themes presented chronologically. The first theme, "Confidence-inspiring Midwives," focused on midwives detecting violence issues before SEXIT. Theme two, "SEXIT: Theory verses Practice," explored the challenges of implementing SEXIT in real-life situations. The remaining three themes, "SEXIT: Resisting and Embracing," "Time: Essential for Detecting Violence among Adolescence," and "Routine Questioning Reveals Sexual Health Issues in Adolescence," discussed narratives on resistance, opportunities, and challenges in uncovering sexual health concerns in adolescents. Conclusion: Before SEXIT, the midwives partly assumed an avoidant role regarding risk behaviours and experience of violence. After SEXIT, the midwives took a more active role with direct questions based on the SEXIT assessment tool. It can be a useful tool, but the narrative signifies resistance to use SEXIT during drop-in.

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till.  Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad.  Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land.  Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt.  Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället.  Studien resulterade till följande slutsatser:  De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring och en förstärkning av Försvarsmaktens varumärke ökar ungdomars motivation. Individen påverkas av vänners inställning och åsikter, det beror på rädslan att hamna utanför gemenskapen. Detta påverkar motivationen hos unga att mönstra och göra värnplikt. En ökad kunskap och förståelse om hur mönstring och värnplikt bidrar till att skydda landet ger ungdomar en högre motivation. Meriterande utbildning och ekonomiska bidrag ger unga en ökad motivation till mönstring och värnplikt Det som gör ett land värt att försvara är individens eget behov och detta väger tyngre än landets. / Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation.  The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases.  This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country.  The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training.  This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society.  The study resulted in the following conclusions:  The most significant role models, according to this study, are the respondents’ parents, and they have a significant impact on their motivation. A stronger connection to the public and enhancing the Swedish Armed Forces’ brand increases motivation among young people. The individual is influenced by friends´ attitudes and opinions, which is due to the fear of being excluded from the community. This affects the motivation of young people to muster and do basic training. Increased knowledge and understanding of how conscription and military service contribute to protecting the country led to higher motivation among young individuals. Recognizing educational achievements and providing financial support enhance motivation for mustering and do basic training. What makes a country worth defending is the individual´s own need, and this weighs more than the country´s.