Denna uppsats syftar till att klarlägga de diskurser som förekommer i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan 2019/2020, i relation till perspektiven ekologisk modernisering, säkerhetisering och miljörättvisa. Genom en kritisk diskursanalys påvisas att handlingsplanen, som antas vara en produkt av de diskurser som förekommer i det svenska politiska samtalet generellt, i hög grad reproducerar en diskurs om ekologisk modernisering. Texten relaterar i mindre utsträckning till perspektiven säkerhetisering och miljörättvisa, och den förhärskande diskursen om ekologisk modernisering väcker frågor om hur exempelvis målkonflikter och rättighetsproblematik vid resursutvinning kommer att hanteras av politiken i framtiden. / The purpose of this thesis is to expose what discourses are present in the climate policy action plan presented by the Swedish government in 2019. The material is analysed through acritical discourse analysis, with the three theories of securitization, ecological modernizationand environmental justice as a theoretical frame. The results of the study show that in this particular document, the discourse of ecological modernization is highly present, whereas the discourse of securitization is only present in small parts. The discourse of environmental justice is hardly present at all, and this raises questions about how potential goal conflicts regarding resource extraction, in the name of green transitioning, will be handled by the political sphere in the future.

I takt med tilltagen befolkningsmängd och ökad livslängd har läkemedelsanvändningen eskalerat världen över. I flera årtionden har farmaceutiska substanser hittats i miljön där de uppvisat stor skada på människor, djur och natur. En tydlig effekt är ökningen av antibiotikaresistenta patogener och ett nationellt förslag på åtgärd är att införa miljömärkning på läkemedel. Syftet är att genom en mixed method-studie granska debatten om miljömärkta läkemedel i texter hämtade från svenska medier. Genom en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys redogör resultatet för debattens omfång, geografiska spridning, dess innehåll och medverkande aktörer. Det finns två samhällsaktörer som dominerar i debatten och de använder argument som har tydliga kopplingar till ekologisk modernisering och greenwash. Etiska överväganden, ekonomiska intressen, konsumentmakt och låg tro till livsstilsförändringar utgör också diskussionen. Miljömärkning av läkemedel visar sig inte vara en åtgärd för naturens bästa och kritiker menar att kraven för miljömärkningen är för svaga för att göra någon miljömässig skillnad. Den miljömärkning som i dagsläget är aktuell på läkemedel kan riskera att vilseleda konsumenter i tro om att de köper någonting som är bra för miljön.

The European Commission has presented a new seed directive that better matches the EU's sustainability goals, The Green Deal. However, the EU's common agricultural policy is based on an idea which means that it is mainly large-scale agriculture that benefits from the technological development that the proposal entails. In the periphery there are small-scale farmers whose opinions are rarely considered. The purpose of the study is to investigate the effects that a change in the EU's current seed directive could potentially have on the farmer's ecological health and, in connection with this, the future of smallholder farmers. Finally, the study shows that the EU's proposal for a new seed directive can be understood in accordance with Dryzek's description of the two currently dominant environmental discourses, "sustainability" and "ecological modernization", which are also linked to both small farmers' economic and ecological future. • How does the new Seeds Directive want to increase the EU's agricultural sustainability? What are its concrete proposals? • What ecological effects can come from the new seed directive? • What effects will the different alternatives in the bill have on large and small farmers, respectively? • Which of Dryzek's discourses “ecological modernization” and “sustainability” is most in line with the various alternatives, and what are the implications for the long-term sustainability of agriculture?The study was carried out through a content analysis on the European Commission's proposal and on the report of the consulting firm Inner City Fund (ICF) on which the Commission based its decision. Subsequently, a problematizing dimension, a type of discourse analysis, was applied to examine which discourse is most dominant in the EU proposal and what this dominance means for both the farmer's ecological health and the small farmer's interests and needs.The results indicate that the proposal will to a large extent benefit large-scale agriculture and that there are few interests in meeting the needs of small farmers. The results also indicate that ecological modernization is the most dominant discourse in the proposal, which opens the proposal to the criticism that has also been delivered against ecological modernization as a sustainability discourse. / Europeiska kommissionen har presenterat ett nytt frödirektiv som bättre matchar EU:s hållbarhetsmål, The Green Deal. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bygger dock på en idé som gör att det främst är storskaliga jordbruk som gynnas av den tekniska utveckling som förslaget innebär. I periferin finns småskaliga jordbrukare vars åsikter sällan beaktas. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter en förändring av EU:s nuvarande frödirektiv potentiellt kan ha på jordbrukarens ekologiska hälsa och, i samband med detta, framtiden för småjordbrukare. Studien visar till slut att EU:s förslag till nytt frödirektiv kan förstås i enlighet med Dryzeks beskrivning av de två just nu dominanta miljödiskurserna, ”hållbarhet” och ”ekologisk modernisering”, vilka också både sammankopplas till småjordbrukares ekonomiska och ekologiska framtid.  · Hur vill det nya frödirektivet öka EU:s jordbrukshållbarhet? Vilka är dess konkreta förslag?· Vilka ekologiska effekter kan komma av det nya frödirektivet? · Vilka effekter kommer de olika alternativen i lagförslaget ge för stora respektive småjordbrukare? · Vilken av Dryzeks diskurser ”ekologisk modernisering” och ”hållbarhet” stämmer bäst överens med de olika alternativen, och vad har detta för konsekvenser för jordbrukets långsiktiga hållbarhet?  Undersökningen gjordes genom en innehållsanalys på Europeiska kommissionens förslag samt på den rapport av konsultföretaget Inner City Fund (ICF) som kommissionen grundade sitt beslut på. Därefter applicerades en problematiserande dimension, en typ av diskursanalys, för att undersöka vilken diskurs som är mest dominant i EU:s förslag och vad denna dominans innebär både för jordbrukarens ekologiska hälsa samt småjordbrukarens intressen och behov.   Resultatet tyder på att förslaget i stor utsträckning kommer gynna storskaliga jordbruk och att det finns få intressen för att möta småjordbrukares behov. Resultatet tyder även på att ekologisk modernisering är den mest dominanta diskursen i förslaget, vilket öppnar förslaget för den kritik som också levererats mot ekologisk modernisering som hållbarhetsdiskurs.

The essay examines whether Ebba Mörner's ownership of the estate Thorönsborg reflected an effort to modernize the forms of operation and organization, or whether her management was an expression of social downgrade of Swedish nobility. The topic of this essay is modernization and gender in context of an early, 20th century manorial economy. The investigation highlights the role and entrepreneurship of Ebba Mörner in contrast to the female expecations of her time.  The essay also aims to investigate whether Ebba Mörner was representative of the expectations of the time, or whether she broke the norms for women's and men's work - especially when it comes to entrepreneurship. Using mainly a micro-historical perspective the study draws on the unpublished estate records of Thorönsborg. Theoretically, the essay is based on Yvonne Hirdman's gender theory; focusing on the concepts of gender systems and gender contracts. The essay’s purpose is mainly to contribute to the relatively sparse research on womens’ property ownership and entrepreneurship during the early Swedish 20th century.  Ebba Mörner sometimes norm-breaking character, her diligence and financial mind shines through in the investigation. From the moment when she made Thorönsborg her home until her passing, Mörner successfully devotes herself to progressively investing and managing the estate. Yet Mörner also devotes herself to maintaining the gender contract of the time. Mörner was both behind and ahead of her time. Both living a part of her life during the noble glory days of the 19th century with conservative ideals, and also living in a century of budding democracy and women's liberation. / I uppsatsen undersöks huruvida Ebba Mörners tid som ägarinna av godset Thorönsborg speglade en strävan att modernisera gårdens driftsformer och organisation, eller om hennes förvaltarskap snarare var ett uttryck för social deklassering av svensk adel. I uppsatsen har även undersökts huruvida Ebba Mörner var representativ för tidens förväntningar, eller om hon bröt mot rådande normer för kvinnors respektive mäns sysselsättning – särskilt när det gäller företagande. Undersökningen har huvudsakligen genomförts genom mikrohistoriska studier av otryckt källmaterial från Thorönsborgs gårdsarkiv.  Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från Yvonne Hirdmans genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt. Syftet är att bidra till den relativt sparsamma forskningen om kvinnligt godsägande och företagande under tidigt svenskt 1900-tal. I undersökningen framträder Ebba Mörners stundtals normbrytande karaktär, hennes driftighet och ekonomiska sinne. Från tiden hon gör Thorönsborg till sin huvudbostad till sin död, ägnar Mörner sig framgångsrikt åt att progressivt investera och förvalta sitt gods. Mörner ägnar sig också till att upprätthålla tidens genuskontrakt, bland annat genom sitt sociala engagemang. Mörner var samtidigt före och efter sin tid. Med ena benet i 1800-talets adliga storhetstid med konservativa ideal, och andra benet i ett århundrande med knoppande demokrati och kvinnlig frigörelse.

Examensarbetet hos Combitech Arboga gick ut på att utveckla en mikrodatorbaserad prototyp med ett grafiskt användargränssnitt för implementering i ett landningssystem. Dagens tekniska utveckling går snabbt och detta gäller särskilt inom försvarsindustrin. Behovet att förnya äldre tekniska system ökar med tanke på det samhällspolitiska läget som vi befinner oss i och då behöver materialet som används inom industrin vara tillförlitlig och användarvänlig för att kunna ge stöd åt personalen som använder det.  Arbetet utfördes under våren 2023 under en 20 veckors period och påbörjades med en analys av det nuvarande systemet för att skapa koncept åt prototypen. Ny hårdvara utvecklades och implementerades med den allmänt tillgängliga mikrokontrollern Arduino Mega 2560. En grafisk display användes också i projektet. Målet med examensarbetet var att efterlikna den nuvarande layouten av felsökningsenhetens informationsvisning fast på en digital display. Arbetet berörde många områden som kretsdesign, kretskonstruktion, mjukvaruutveckling samt några olika tester och simuleringar. Arbetet resulterade i en funktionell prototyp som uppfyller de satta kraven och en prototyp som skapar bra förutsättningar för vidareutveckling och slutgiltig serieproduktion. / The thesis project conducted at Combitech Arboga aimed to develop a microcomputer-based prototype with a graphical user interface for implementation in a landing system. Today's technical development is progressing rapidly, especially in the defense industry. The need to modernize outdated technical systems is increasing due to the current socio-political situation, so the materials used within the industry need to be reliable and user-friendly to support the personnel using it. The thesis work was carried out during the spring of 2023 over a period of 20 weeks and began with an analysis of the current system to generate concepts for the prototype. New hardware was developed and implemented using the widely available microcontroller Arduino Mega 2560. A graphical display was also utilized in the project. The objective of the thesis work was to emulate the current layout of the troubleshooting unit’s information on a digital display. The thesis work encompassed various areas, including circuit design, circuit construction, software development, as well as several tests and simulations. The outcome of the work was a functional prototype that fulfills the specified requirements, thereby establishing a solid foundation for further development and eventual production.

I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

No description available.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

Avhandlingen syftar till att jämföra och förstå variationen av historiebruk i samband med minnesfiranden av heliga Birgitta i Sverige och hellig Olav i Norge med fokus på olika aktörers motiv, resurser, budskap och identitetsskapande processer i en tid av modernisering och sekularisering. Under den katolska medeltiden var helgonfiranden vanliga, men de förbjöds i samband med reformationen. I slutet av 1800-talet, samtidigt med omvandligen av de båda länderna till moderna industri-samhällen, väcktes återigen intresset för dessa helgonfiranden. Det var bland annat liberala rörelser som brukade helgonen för att förankra de förändringsprocesser, som man ville göra, i historien. Heliga Birgitta användes i Sverige av kvinnorörelsen som en medeltida förebild i kampen för ökat inflytande i samhälle. Hellig Olav blev under samma tid i Norge en symbol för nationell självständighet i kampen för upplösning av unionen med Sverige. För den katolska kyrkan, som under 1800-talet åter fick verka i de båda protestantiska länderna, blev bruken av heliga Birgitta och hellig Olav en historisk länk till medeltidens kyrka och för att därigenom legitimera sin verksamhet, medan de lutherska kyrkorna tog avstånd från dessa firanden. I avhandlingen följs utvecklingen av dessa minnesfiranden i relation till samhällsförändringarna. På 1920-talet väcktes även de lutherska kyrkornas och det offentliga samhällets intresse för Birgitta- och Olavjubileer. Genom det ekumeniska genombrottet på 1970-talet och kyrkornas ökade engagemang i sociala och kulturella frågor efter Andra Vatikankonciliet blev jubileerna arenor då den ekumeniska gemenskapen och kulturella öppenheten synliggjordes vilket bidrog till att bredda intresset för dessa firanden. Detta förstärktes i tiden kring sekelskiftet 2000 samtidigt som engagemanget från det offent-liga samhället och kommersiella aktörer ökade. Författaren ser utvecklingen av dessa jubileer som uttryck för olika identitetsprocesser. Hellig Olavs roll som en nationell symbol har varit mycket tydlig medan heliga Birgitta framför allt symboli-serat Sveriges internationella roll. Orter som varit viktiga i helgonberättelserna har brukat helgontradi-tionerna i lokala identitetsprocesser vilket allt mer betonats genom turismens ökade betydelse. Jubile-erna har även öppnat för individuella identitetsprocesser med helgonen som religiösa förebilder. För kvinnorörelser har heliga Birgitta genomgående under åren framförts som en viktig förebild. I avhandlingen diskuteras även hur det ökade intresset för firanden av heliga Birgitta och hellig Olav förhåller sig till teorin om den ökade sekulariseringen i det moderna samhället. Med stöd av religionssociologisk forskning diskuteras detta samband. En religiös pluralism kan öka det religiösa utbudet och därmed även ”konsumtionen” av religion. Många kombinerar även det moderna samhällets rationalitet med irrationella föreställningar och upplevelser. / The aim of this thesis is to compare and understand the variations in the use of history in connection with the commemorations of S. Bridget and S. Olav while focussing on different participants’ motives, assets, messages and identity construction processes in an era of modernization and secularization. During the Catholic Middle Ages, celebrations of saints were common, but after the Reformation they were forbidden. At the end of the 19th century, parallel to the development of modern industrial societies in Sweden and Norway, a new interest in celebrating the national saints was aroused. It was mostly the liberal movements who made use of the saints in order to establish the changes they wanted to do in the past. S. Bridget was used by the women´s-rights movements as a role model from the middle ages in the struggle for more influence in society. In Norway, S. Olav was held up as a symbol for national independence in the struggle for the dissolution of the union with Sweden. For the Catho-lic Church, which was re-established in both countries in the 19th century, their use of S. Bridget and S. Olav became a historical link to the medieval church and as a means to authorize their activities. On the other hand, the Lutheran churches repudiated these celebrations of saints. This thesis follows the development of the commemorations in relation to the changes in the socie-ties. In the 1920s the Lutheran churches and the public bodies became interested and involved in cele-brating S. Bridget and S. Olav. After the radical change of the ecumenical climate in the 1970s and a stronger ecclesiastical engagement in the social and cultural life after the Second Ecumenical Council of the Vatican, the commemorations became arenas where the ecumenical fellowship and cultural openness were visible. These events also promoted a growing general interest in these celebrations. This was strengthened around the year 2000 and at the same time the engagement from the public bodies and commercial players increased. The author describes the development of these commemorations as expressions of different identity construction processes. S. Olav became a national symbol while S.Bridget became primarily a symbol for Sweden in the international community. Places with important roles in the stories about the saints have used the traditions in local identity processes. This has been increasingly emphasised because of the growing importance of tourism. The celebrations have also opened the possibility for individual identity processes with the saints as important models. For women´s-rights movements S. Bridget has been used as a strong ideal. The thesis also discusses how the growing interest for commemorating S. Bridget and S. Olav is linked to the theory of secularization of modern society. This connection is discussed in relation to research in the sociology of religion. Religious pluralism can increase the religious supply and thereby also the “consumption” of religion and many people seems to combine the rationality of the modern society with irrational ideas and experiences without difficulties.