Den växande befolkningen och demografin ökar behovet av och belastningen på akutsjukvården. Forskning har påvisat att alla patienter som söker och erhåller ambulanssjukvård inte är i behov av akutsjukvård på en akutmottagning. För att ge patienten rätt vård ur ett hälsoperspektiv och även ett hållbarhetsperspektiv behöver patienten kunna hänvisas till optimal vårdnivå. Ambulanssjuksköterskans arbete är inriktat på att bedöma vårdbehov och vårdnivå. Det finns en utmaning i detta, då patienten kan uppleva sin situation som mer allvarlig eller att patienten inte vet vart de ska vända sig, vilket i sin tur ger upphov till känslor av hjälplöshet och missförstånd. Föreliggande studie avser därför att fördjupa kunskapen om patientens upplevelse av att bli hänvisad till annan vårdnivå än akutsjukvård. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av prehospitala vårdmöten då ambulanssjuksköterskan hänvisar till annan vårdnivå än akutsjukvård. Studien har utförts som en kvalitativ intervjustudie och en innehållsanalys av materialet har genomförts. Resultatet redovisas som ett tema, med sex underliggande subkategorier. Temat är: vård kommer till patienten och alternativ vård erbjuds utan skuldbeläggning. Det finns ett nödvändigt behov av att vården kommer hem till patienten på grund av rädsla och oro för ohälsa och sjukdom. Ett vårdandande förhållningsätt med noggrannhet i undersökningar och kontroller inger förtroende till ambulanssjuksköterskan. Tilliten inger en övertygelse om olika vårdalternativ, vilket leder till att egen skuldbeläggning försvinner. Hänvisning till annan vårdnivå än akutsjukvård är ur ett patientperspektiv ett möjligt vårdalternativ. Dock krävs ett vårdande förhållningssätt, tidskrävande undersökningar och medicinska kontroller. Att dessutom få ett löfte om en kontinuitet i vården, att ambulanssjukvården kan komma tillbaka, avlastar patient och anhöriga från tidigare skuldkänslor om att ha sökt fel vård.

Depression drabbar 322 miljoner människor världen över och påverkar både individen och personer i dess omgivning. Behandlingen av depression varierar och kan vara farmakologisk och icke farmakologisk. I vissa delar av världen är det mer accepterat att behandla depression med komplementär och alternativ medicin. Kunskapen av effekten av icke farmakologiska behandlingar är bristfällig i Sverige. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression. Detta för att kunna förbättra livskvaliteten för personer som lider av depression. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes fram via två databaser och som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att effekten av icke farmakologisk behandling var minskad depression, ångest, ökad självkänsla och livskvalitet. Slutsatsen som kan dras är att sjuksköterskor behöver vara mer öppna för alternativa behandlingsmetoder vid depression och effekten av vad vila, beröring, och fysisk aktivitet har för patienten men även vikten av att samverka med andra yrkesprofessioner för att tillgodose människors grundläggande behov. En ökad acceptans inom området kan leda till mer forskning och därefter tillämpning i vården.

Denna kunskapsöversikt handlar om läshundens roll i klassrummet samt vilken inverkan läshunden har vid elevers läsinlärning. Vidare berör denna kunskapsöversikt även huruvida läshunden kan används för att påverka elevers motivation och inställning till att läsa, samt vilka för- och nackdelar forskningen påvisar med att använda läshunden som ett pedagogiskt arbetsverktyg. Mitt syfte med denna kunskapsöversikt är att analysera läshundens betydelse vid elevers läsinlärning samt hur läshunden kan användas i undervisningen för att gynna elevers läsinlärning på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar. Urvalet av artiklar som ingår i min studie har jag funnit genom att använda mig av systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo, Swepub och Diva. Efter att ha läst och granskat de artiklar som ingår i mitt urval kan jag se att alla forskarna är samstämmiga i sina forskningsresultat. De anser att läshunden har en positiv inverkan vid elevers läsinlärning. Vidare anser de även att läshunden har en viktig roll som motivator vid elevers läsinlärning och att hunden bidrar till ett bättre självförtroende hos elever samt ett tryggare klassrumsklimat.

Kommunikationen fungerar som en grundläggande faktor för att sociala samspel ska utvecklas och relationer skapas. Relationen är en viktig och grundläggande förutsättning för att kunna främja och stötta barn i deras kommunikation. Relationen är dock beroende av tillit och förtroende för att den ska kunna ge barnen trygghet vilket är nödvändigt för att barnen ska våga uttrycka sig och kommunicera i sociala samspel. Denna studie är gjord ur ett relationellt perspektiv och utifrån en hermeneutisk tematiserad analys. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för de utmaningar och förutsättningar pedagoger upplever med att använda alternativa kommunikationsformer för att stötta barn i behov av kommunikativt stöd, samt deras tankar kring relationens betydelse för kommunikationen. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med  förskollärare  och barnskötare vid tre olika svenska kommuner. Våra informanter är utvalda i egenskap av att de använder alternativa kommunikationsformer kontinuerligt i sitt arbete. Resultatet visar på att pedagoger upplever relationen, tid, material och förstående, samspelta kollegor som grundläggande förutsättningar för att kunna stötta barn i kommunikation. Slutsatser  som dragits grundade på pedagogernas utsagor är att miljön där barnen vistas samt trygga relationer är avgörande för att kunna möjliggöra att varje barn får sitt stöd utifrån sina  behov och sina individuella förutsättningar. / <p>2020-06-08</p>

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lärobok. Metoder som vi har använt oss av är i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna få en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi även observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar på olika skolor i och omkring Malmö. En av dem använder inte lärobok alls medan de andra två använder den delvis. För att ge läsaren en bättre förståelse för vår undersökning har vi i vår teoridel redogjort för olika syn på kunskap, lärande och undervisning samt lärarens uppdrag. I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns olika sätt att undervisa på i matematik utan eller delvis utan lärobok. Gemensamt för de tre pedagogerna är att de bland annat styrs av läroplanen i sin planering av sin matematikundervisning och deras huvudmål med undervisningen är att ge eleverna kunskaper som de kan ha nytta av i sitt vardagliga liv.

I denna studie är syftet att bidra med kunskap om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Studien utgår från en forskningsfråga som fokuserar på hur förskollärare, en specialpedagog och en språkstödjare upplever TAKK i förskolan.  Användandet av tecken och kommunikation grundar sig mycket i samspelet mellan människor och därav tar studien sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Till en början av studien genomfördes en inhämtning av tidigare forskning för att få en förståelse för vad det finns om ämnet i litteratur och vetenskapliga artiklar. Fenomenografin ligger till grund för metoden och påverkar metodvalet till intervjuer och analysprocessen är fenomenografisk och i sju steg.  Intervjuer genomfördes med två förskollärare från olika förskolor samt en gemensam intervju med en specialpedagog och en språkstödjare som arbetar med att implementera TAKK i förskolan. Resultatet i studien visar att förskollärarna har olika upplevelser av teckenanvändningen i förskolan. Det framkommer svårigheter med att använda tecken med barnen i den dagliga verksamheten. I intervjun med specialpedagogen och språkstödjaren framkommer vikten av rektorer och ledningens engagemang och förståelse för hur viktig TAKK kan vara för barns språkutveckling. Studien visar på brister i kompetensen kring TAKK och även på förslag till kompetensutveckling.

I Sverige är tidsbegränsade uppehållstillstånd huvudregeln för personer som bedöms vara skyddsbehövande och därför beviljas flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring. Statusförklaringen är inte tidsbegränsad men kan återkallas om behovet av skydd upphör. Om inget skyddsbehov finns försvinner även grunden för uppehållstillståndet och den tidigare skyddsbehövande riskerar att utvisas. Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger en risk att det sker ett brott mot tidigare skyddsbehövandes rätt till privat- och familjeliv när de riskerar att utvisas till följd av att deras statusförklaring återkallas samt hur en sådan risk kan förebyggas.  I uppsatsen finns en översikt över reglerna för beviljande och återkallande av statusförklaring. Vidare redogörs för rätten till privat- och familjeliv och hur de rättigheterna kan påverkas av att en persons statusförklaring återkallas. Uppsatsen går också igenom förutsättningarna för tidigare skyddsbehövande att beviljas uppehållstillstånd på annan grund, främst anknytning och synnerligen ömmande omständigheter. Därefter analyseras relationen mellan bestämmelserna om återkallande av statusförklaring, utvisning, möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt rätten till privat- och familjeliv. Slutligen analyseras om det finns någon lösning som bättre än de bestämmelser som finns idag skulle skydda rätten till privat- och familjelivet för personer vars statusförklaring återkallas.

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antaletskoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse schoolplacement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö förbarn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se omskoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fallminskas.Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hurpersonalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgångför eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssättpå hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas.I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vivill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättreundervisningsmiljö för elever i riskzonen.Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalenanser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men attflertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö somskoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever somriskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och näravuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat ochavskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning. Dessa faktorer kanbidra till elevernas möjlighet att erhålla känsla av sammanhang – KASAM.

AbstractSyftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är:Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med?Hur använder pedagogerna TAKK, och när?Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling?Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan. Pedagogerna kan se en tydlig skillnad i barnens självkänsla och självförtroende tack vare användningen av TAKK. Min slutsats visar att pedagoger på två språkförskolor och en språkavdelning anser att TAKK-metodens resultat eller effekt är individuell men att den kan ge bra resultat för barnets språkliga kommunikativa utveckling. Sökord: alternativ, kommunikation, kompletterande, språkstörda, språkutveckling, TAKK, tecken