Både digitala och analoga skrivverktyg utgör en stor del av den tidiga skrivundervisningen. Det råder dock skilda åsikter om vilket skrivverktyg som är mest gynnsamt för elevernas textskapande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om elever och lärares uppfattningar om betydelsen av digitala respektive analoga skrivverktyg för textskapande. För att besvara syftet ligger följande frågeställningar till grund: Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever elever med digitala respektive analoga skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever lärare med digitala respektive analoga skrivverktyg? Samt vilka skillnader och likheter mellan lärarnas och elevernas uppfattningar förekommer? I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt deltar två lärare och åtta elever från två skolor i årskurs 3. Lärarintervjuerna har genomförts enskilt och elevintervjuerna i grupp. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att lärare och elevers uppfattningar till stor del stämmer överens. De möjligheter som resultatet visar är att digitala skrivverktyg underlättar textredigeringen samt att eleverna skriver snabbare och längre texter. Även olika funktioner skapar möjlighet för eleverna att bli medveten om sin stavning. Samtidigt kan funktionerna vara en utmaning eftersom det kan hämma elevernas lärande. Med analoga skrivverktyg gynnas elevernas motorik och minnesförmåga men kan vara utmanande då eleverna upplever att det värker i handen när de skriver för hand. Studiens slutsats är att det krävs medvetna didaktiska val av läraren för att avgöra när respektive skrivverktyg ska användas. / Both digital and analog writing tools are a big part of the early writing development. However, there are different opinions about which writing tool is the most beneficial for students’ text creation. Thus, the purpose of this study is to contribute knowledge about students’ and teachers’ perception of the importance of digital and analogue writing tools for text creation. To answer this, the following questions are the base of this essay: What opportunities and challenges in text creation do students experience with digital and analog writing tools? What opportunities and challenges in text creation do teachers experience with digital and analog writing tools? And what differences and similarities exist between the teachers' and students' perceptions? In the study, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews. A total of two teachers and eight year 3 students from two schools participate. The teacher interviews were conducted individually and the student interviews in groups. The study has its theoretical anchoring in the socio-cultural perspective. The results of the study show that teachers' and students' perceptions largely agree. The results show that digital writing tools facilitate text editing and that students write faster and longer text. Certain functions also create opportunities for students to become aware of their spelling. At the same time, the features can be a challenge as it can hinder students' learning. With analog writing tools, the students' motor skills and memory are benefited, but can be challenging as the students find their hand aching when writing by hand. The study concludes that the teachers´ didactic choices are vital when determining which writing tool to use in the classroom.

Digital competence is a skill that schools must teach. As society becomes more and more digitized, there are good reasons to argue how big a role digital devices should have in the classroom and how it affects the pupil´s learning in contrast to the traditional analogue teaching. Of interest was how pupils` writing process is influenced by digital tools in the teaching. The method chosen to be used in the work was to investigate what previous research says about the research area. It was reviewed through thematic analysis and compiled. The result shows that the balance between digital and analogue is important, and that the tools should complement each other. A digital competence and motivation are factors that influence the writing process, the research highlights. The material does not only deal with studies at the primary level, due to research gaps, which is needed to ensure the contextual relevance. However, all studies are done in a school environment. For further research there is interest in investigating how digital competence can be developed among students and staff in Swedish schools.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare upplever att elevers skrivinlärning samt finmotorik påverkas av den digitaliserade undervisningen som breder ut sig allt mer. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten, TPACK, för att ge en djupare förståelse om ämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare som integrerar digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Analysen av resultatet genomfördes med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att digitala verktyg kan vara ett bra tillvägagångssätt när det gäller skrivinlärning. De flesta av lärarna hävdar att elevernas motivation och skrivglädje för att skriva texter förstärks genom en ökad tillgänglighet för redigering och justering av textinnehåll, vilket i sin tur bidrar till ökad omfattning av textproduktion. Det finns dock en del negativa aspekter med digitala verktyg, vilket bland annat är att eleverna kan distraheras av hemsidor och diverse program som påverkar undervisningen negativt. Resultatet visar också att analoga skrivverktyg, såsom penna och papper, bör användas när eleverna tränar på att forma bokstäver då det bland annat gynnar arbetsminnets kapacitet och är väsentligt att kunna för deras framtida motoriska färdigheter. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna anser att det mest gynnsamma för elevernas lärande är en integrering av både analoga och digitala verktyg inom ramen för läs- och skrivundervisningen.

No description available.

Syfte – Syftet med studien har varit att ta reda på vad det finns för skillnad på källkritiken hos två olika åldersgrupper, samt undersöka hur man värderar nyheter i digitala och analoga medier. Metod – Studiens ansats har varit kvalitativ, där metoderna intervju och deltagande observation har använts för datainsamlingen. Resultat – Resultatet av studien visar att det inte finns några större skillnader på hur källkritisk de olika grupperna är, men deras sätt att granska källor varierar. I resultatet går det tydligt att se att förtroendet för analoga medier är större än för digitalamedier. Implikationer – Studiens generaliserbarhet är begränsad då majoriteten av intervjuerna har skett i samma geografiska område, Jönköping. Begränsningar – Den begränsade mängden tid att genomföra studien har påverkat slutresultatet. / Purpose – The purpose of the study has been to find the differences when it comes to source criticism for two different age groups, and to look into how they value news in digital and analogue media. Method – The pursuit of the study has been qualitative, where the methods interview and participant observation has been used to collect data. Findings – The results of the study show that there are no big differences when it comes to source criticism for the different age groups, but their ways of criticise sources varies. In the result you can clearly see that the faith in analogue media is larger thandigital media. Implications – Due to the fact that all the interviews took place in the same geographical area, Jönköping, the generalizability has been limited. Limitations – The limited time table for the study has inflicted on the result of the study.

Digitalisering har lett till att kunder fått ökade möjligheter att välja mellan produkter från olika leverantörer. Inte minst inom tillverkande industrier har man sett en skiftning från massproduktion till alltmer kundstyrd produktion, där utbudet av varor är större och kunden nästan helt ligger i fokus vid produktion av varor. Detta har tvingat tillverkande företag att hitta nya strategier för att förbättra och effektivisera sin produktion för att möta dessa behov.   En av de strategier som blivit allt vanligare som företaget använt för att uppnå detta har blivit att implementera ”Lean production”. En strategi som bygger på att man arbetar med ständiga förbättringar för att minska slöseri men som ställer stora krav på att ledningen lyckas utföra den kulturförändring som krävs för att uppnå detta. För att hjälpa ledningen med detta har allt fler företag börjat använda sig av dagligt styrningsverktyg som att mäta och presentera KPI:er men också genom möten för daglig styrning där man presenterar daglig ansvarsfördelning. Att implementera dessa verktyg skapar däremot nya frågor och utmaningar, vad ska man tänka på när man väljer KPI:er, hur ska man presentera dessa och finns det en metodik man kan använda sig av för att välja KPI:er? Ovanstående frågeställningar presenteras i studien och summeras med syftet av studien ” Utforma en metodik för att identifiera viktiga parametrar för att visualisera produktionsstatus vid daglig styrning inom produktion”.    För att kunna besvara dessa frågor har information hämtats både från litteratur och genom intervjuer och observationer på ett företag inom stålindustrin som har implementerat möten för daglig styrning, men som vill utveckla dessa möten med presentation av KPI:er. Problemet är att företaget inte alltid vet vilka KPI:er de bör presentera. Studien handlar om att identifiera viktiga faktorer att tänka på vid framtagning av KPI:er för att visualisera produktionsstatus effektivt. Studien har även behandlat sättet KPI:erna bör visualiseras på, digitalt eller analogt och slutligen har det tagits fram en metodik som ska användas för att identifiera KPI:erna.    Vid utformning av metodiken har litteraturen kombinerats med intervjuer och observationer hos de anställda på fallföretaget där man identifierat de viktigaste punkterna enligt följande: Att presentera KPI:er vid möten för daglig styrning, undvika för många KPI:er, ta hjälp av de anställda vid utformning av KPI:er, att välja KPI:er som ökar transparensen av processer, att mäta och välja KPI:er som ökar företagets konkurrenskraft och som leder företaget i rätt strategisk riktning, att välja KPI:er som främjar förbättringsarbete och som motiverar anställda samt att ge möjlighet för mätning av KPI:er genom IT. Sedan har studien föreslagit att KPI:erna bör presenteras genom digitala tavlor i realtid. / Digitalization has led to increased opportunities for customers to choose between products from different suppliers. Especially in manufacturing industries, there has been a shift from mass production to increasingly customer-driven production, where the range of products is larger, and the customer is almost entirely focused on the production of goods. Manufacturing companies have had to come up with new strategies to improve and streamline their production to meet customer needs and transition from mass production to meet customer needs and transition from mass production to customer-driven production.    One of the strategies that companies have used to achieve this is the implementation of “Lean production”. This strategy is based on continuous improvement to reduce waste but requires significant efforts from management to create a cultural change within the organization that enables this. To assist management in this process, an increasing number of companies have started using daily management tools such as measuring and presenting Key Performance Indicator (KPIs) and holding daily management meetings to present daily responsibilities. However, implementing these tools also creates new questions and challenges, such as what to consider when choosing KPIs, how to present them, and whether there is a methodology to select KPIs. These questions are presented in the study and summarized with the aim of the study, “designing a methodology to identify important parameters for visualizing production status in daily management within production.”   To answer these questions, information has been gathered from both literature and interviews and observations at a steel industry company that has implemented daily management meetings but wants to enhance them with KPI presentations. The problem is that the company does not always know which KPIs they should present. The study is about identifying key factors to consider when choosing KPIs to effectively visualize production status. The study also addresses the way KPIs should be visualized, whether digitally or analogously, and finally a methodology has been developed to be used in identifying the KPIs.   In developing the methodology, literature has been combined with interviews and observations of the employees at the case company, where the most important points have been identified as follows: presenting KPIs at daily management meetings, avoiding excessive KPIs, Involving employees in the design of KPIs, selecting KPIs that increase process transparency, measuring and selecting KPIs that enhance the company´s competitiveness and guide it in the right strategic direction, choosing KPIs that promote improvement work and motivate employees, and providing the opportunity to measure KPIs through IT. The study the suggests that KPIs should be presented through real-time digital dashboards.

In dieser Arbeit ein neues bioanalytisches Konzept untersucht, das nanoskalige Zeolith-Imidazolat-Frameworks (ZIFs) als Marker für antikörperbasierte Analysemethoden einsetzt, einschließlich Enzyme-Linked-Immunosorbent-Assay (ELISA) und Lateral Flow Immunoassay (LFIA). Der Vorteil von ZIFs als Marker gegenüber etablierten Materialien ist ihre vielseitige, einfache und kostengünstige Synthese. Dazu gehört die Möglichkeit, niedermolekulare Substanzen für zusätzliche Sensorzwecke zu verkapseln und für eine hohe Selektivität stabil an Biomakromoleküle zu konjugieren. Als modellhafter Zielanalyt von Relevanz wurden Phthalat-Acylester (PAEs) ausgewählt. Die Relevanz des Nachweises von PAEs ergibt sich aus ihren Eigenschaften als endokrin wirksame Chemikalien (EDCs) und krebserregend. In Kombination mit der Tatsache, dass PAEs aufgrund ihrer Verwendung als Weichmacher in Kindergeschirr, Spielzeug, Trinkflaschen und anderen Produkten auf Polyvinylchlorid-Basis in der Umwelt reichlich vorhanden sind, zeigt, wie wichtig der routinemäßige Nachweis von PAEs in Trinkwasser oder Lebensmitteln ist. / This work explores a new bioanalytical concept that employs nanosized Zeolite Imidazolate Frameworks (ZIFs) particles as labels for antibody-based analytical methods, including enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) and lateral flow immunoassay (LFIA). The advantage of ZIFs as labels over established materials is their versatile, facile, and cheap synthesis. This includes the ability to encapsulate low molecular weight substances for additional sensing purposes and for stable conjugation to biomacromolecules for high selectivity. As a model target analyte of relevance Phthalate acyl esters (PAEs) have been selected. The relevance of the detection of PAEs is due to their properties as endocrine disrupting chemicals (EDCs) and carcinogenic. Combined with PAEs being abundant on the environment because of their use as plasticizers in plastic-made tableware for children, toys, drinking bottles and other polyvinylchloride-based products, shows the importance or their routine detection of drinking water or foods being so critical.

"Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects.