Spelling suggestions: "subject:"anpassningar"" "subject:"avanpassningar""
121 |
En lång väg framBajric, Sanija, Larsson, Sara January 2019 (has links)
Syftet med denna uppsats är att beskriva studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande: (1) Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever? (2) Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever? (3) Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever? Undersökningen som ligger till grund för studien bygger på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare. Den teorin och styrdokument som ligger till grund för uppsatsens analys är Social Cognitive Career Theory och Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. I studien framkommer det att de förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledare finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever är bristfälliga. Det framgår även att studie- och yrkesvägledarna i vägledningssamtal med nyanlända elever anpassar både sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Slutligen beskriver studie- och yrkesvägledarna att de teman som är viktiga att behandla vid vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation.
|
122 |
Döden väntar inte : Anpassningar av vanliga begravningar under Covid-19 pandemin / Death doesn’t wait : Adjustments of regular funerals during the Covid-19 pandemicAndersson, Daniel January 2020 (has links)
Syftet med denna rapport är att undersöka om kristna församlingar tvingats göra kompromisser eller anpassa sina begravningsritualer under corona-pandemin. Tidigare forskning om hur begravningar har hanterats vid andra epidemier, så som aids-epidemin på 80- och 90-talet och kolera-epidemin i Guinea-Bissau 1994, samt hur begravningstraditionen har utvecklats i slutet av 1900-talet har fungerat som inspiration för vad som ska undersökas i denna rapport. För att få ett svar på rapportens syfte har en kvalitativ insamlingsmetod bestående av strukturerade intervjuer av religiösa samfund och begravningsbyråer använts för att sammanställa ett empiriskt material i form av en databas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har dessa intervjuer analyserats för att ge ett svar på rapportens frågeställning. Genom denna analys av intervjuer med fem kristna församlingar och två begravningsbyråer så går det att konstatera att anpassningar och kompromisser har varit nödvändiga när det kommer till hantering av avlidna och planering samt genomförande av begravningar. Rapporten visar att under pågående pandemi har man lyckats hitta lösningar för att kunna genomföra begravningar, utan att ritualerna påverkas nämnvärt.
|
123 |
Hur kan det visuella bli taktilt? : Textilslöjdlärares pespektiv på arbetet med en elev med blindhet.Johansson Staffans, Ulrika January 2020 (has links)
No description available.
|
124 |
Räcker lärarna till? : En enkätstudie om lärarnas syn på arbetet kring elever med koncentrationssvårigheterLarsson, Carl, Wallgren, Ronja January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar, genomför och reflekterar över undervisning utifrån didaktiska val gällande elever som har problematik kring koncentrationen. Samt hur deras tidsmässiga, organisatoriska förutsättningar ser ut för att möta behovet hos elever med koncentrationssvårigheter. Skoldidaktisk teori och pedagogisk planering låg som grund för analysen av den insamlade empirin. Datan samlades in genom en enkätundersökning, där verksamma lärare i förskoleklass samt årskurs 1-3 fick besvara frågor om deras åsikter kring arbetet med och för elever med koncentrationssvårigheter samt deras organisatoriska förutsättningar för planering och efterarbete. Resultatet av studien visar att lärarna anser att elevers koncentrationsförmåga ofta påverkas av ljud men även av för långa genomgångar och lektioner. Anpassningar gällande akustik, ljus, möblering och placering har som oftast en positiv inverkan på elevens koncentration. Lärarna i denna studie anser att de, generellt sett, inte har tillräckligt med tid för planering och efterarbete gentemot elever med koncentrationssvårigheter. Ett särskilt intressant resultat i denna studie är att lärarna inte förvarade material i klassrummet som tidigare forskning påstår att man ska göra för att främja koncentrationen hos eleverna.
|
125 |
Stödinsatser för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : En kvalitativ intervjustudie med lärare, specialpedagoger och rektorerSwärd Granath, Helena, Nordström, Håkan January 2021 (has links)
Denna studie syftade till att undersöka rektorers, specialpedagogers och lärares erfarenheter av stödinsatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt vilka möjligheter och utmaningar dessa yrkesgrupper erfar i arbetet med att utforma och genomföra stödinsatser för denna elevgrupp. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med de tre ovan nämnda yrkeskategorierna vid tre olika gymnasieskolor. Resultatet visade att det är viktigt att skapa tydliga lektionsstrukturer för elever med NPF. Ett sätt att åstadkomma detta var att arbeta med pedagogiskt utvecklingsarbete för att bättre möta elevernas förutsättningar för lärande. Det framstod som utmanande att möta elever med NPF i stort behov av stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, vilket ofta ledde till att elever fick undervisning i särskilda undervisningsgrupper. Det var även svårt för lärarna att konsekvent lyckas implementera de extra anpassningarna inom ramen för den ordinarie undervisningen. En stor del av ansvaret för att lyckas med detta lades på lärarna och det efterfrågades ett utökat samarbete mellan specialpedagog och lärare. Ytterligare en aspekt som framkom i denna studie var relationers betydelse för att stödinsatser för elever med NPF skulle bli lyckade.
|
126 |
"Måluppfyllelsen väger tyngst vare sig man vill eller inte" : En studie om lärares, speciallärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar om extra anpassningar / ”The target compliance weighs heaviest whetheryou like it or not” : - A qualitative study on teachers, special teachers, special educational needs coordinators and school leaders perceptions of additional adjustmentsHansson, Anna January 2022 (has links)
No description available.
|
127 |
Förskollärares arbete med utagerande barn i förskolan : en kvalitativ studieBoström, Ellen, Bengtsson, Rebecka January 2021 (has links)
Inledning Studien handlar om utagerande barn i förskolan och inriktas mot förskollärares bemötande av utagerande barn samt vilka anpassningar och förebyggande arbete som utförs i verksamheten. Lutz (2009, ss. 30–31) förklarar att majoriteten av barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i den ordinarie förskoleverksamheten i Sverige. Därmed behöver förskollärare besitta kunskaper om hur de bemöter dessa barn på ett adekvat sätt. Lutz (2009, s. 30) beskriver också att den specialpedagogiska forskning som är riktad mot förskolan är begränsad, vilket gör föreliggande studie betydelsefull. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på sitt bemötande gentemot utagerande barn för att få en djupare förståelse för hur förskolan organiserar verksamheten med hänsyn till dessa barn. Följande frågeställningar har väglett denna studie: ● Arbetar förskollärare förebyggande för att undvika att utagerande barn hamnar i affekt och i så fall hur? ● Hur bemöter förskollärare utagerande barn när de är i affekt? Metod Studien är kvalitativ och semistrukturerad intervju används som undersökningsmetod. Respondenterna är sex förskollärare från olika förskolor i samma kommun. Resultat Studiens resultat visar att samtliga förskollärare genomför ett flertal anpassningar i förskolans verksamhet för att stödja utagerande barn. Resultatet visar även hur förskollärare bemöter dessa barn. Respondenterna i studien poängterar vikten av att vara lugn i sitt bemötande gentemot utagerande barn när de är i affekt. Flera av förskollärarna använder lågaffektivt bemötande samt samtalar om och benämner känslor för barnen. Den vanligaste anpassningen i förskolans verksamhet är att förbereda barnen på vad som ska hända för att underlätta vid övergångar mellan aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärare anpassar verksamheten på flera andra sätt som beskrivs i studien. Flera förskollärare i studien förklarar att en specialpedagog utformar individanpassade handlingsplaner utifrån varje barn som är i behov av det och förskollärarna använder dessa som stöd i sitt bemötande gentemot utagerande barn. Flera respondenter i studien beskriver att de diskuterar i arbetslaget för att skapa en samsyn kring hur de ska arbeta med utagerande barn.
|
128 |
Sju fritidshemslärares syn på extra anpassningar inom fritidshemsverksamheten / Seven after school-care teachers’ perspectives on additional adjustments in the Swedish school-age educareBrattfors, Leon, Czyzak, Agata January 2021 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare upplever deras arbete med extra anpassningar inom fritidshemsverksamheten. Studien grundar sig på tre frågeställningar som är följande: Vilka utmaningar möter fritidshemslärarna i arbetet med extra anpassningar?, Hur ser fritidhemslärarnas uppföljning och dokumentation ut gällande extra anpassningar? och Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan fungerar med klasslärare, övrig skolpersonal och vårdnadshavare i relation till extra anpassningar?. Den senare frågeställningen som behandlar samverkan står för en större del av detta examensarbete. Forskningsansatsen är kvalitativ. Vi genomförde sju individuella semistrukturerade intervjuer med fritidshemslärare i en större stad i de södra delarna av Sverige. Det kategoriska och det relationella perspektivet står i förgrunden för vår analys. Vi har även valt att inkludera det punktuella perspektivet som har flera likheter med det kategoriska perspektivet. Resultatet av vår studie visade att samtliga informanterna i huvudsak har en vilja att förhålla sig relationellt med eleverna, även om förutsättningarna inte alltid finns. En annan utmaning som fritidshemslärarna nämner är bland annat en uttalad tidsbrist i arbetet med uppföljning och dokumentation. Dock uppmärksammade vi en positiv motivation till att följa upp och dokumentera som en gemensam faktor hos samtliga fritidshemslärare. Hur samverkan fungerar och ser ut såg tämligen olika ut för lärarna i fritidshemmet. Det framgick dock tydligt att samverkan och dess utformning var ett ämnesområde som samtliga fritidshemslärare var engagerade i.
|
129 |
Lärares kunskap om språkstörning och deras förutsättning att göra anpassningar för inkludering av elever med språkstörning.Segerqvist, Jessica, Andreasson, Susanne January 2023 (has links)
No description available.
|
130 |
En kvalitativ studie om utredningarinför extra anpassningar eller särskilt stöd : -Beskrivningar av den problematiska eleven / A Qualitativ Studie about Identifications before Extra Adaptions andSpecial Support : - Descriptions of the Problematic PupilBerge, Nina January 2023 (has links)
Skolan har dubbla funktioner, eleverna ska få utvecklas i sin takt efter sina förutsättningar ochbehov samtidigt som alla elever ska nå minst E i slutbetyg. De elever som har svårt att nåkunskapsmålen ska erbjudas specialpedagogiska anpassningar och/eller särskilt stöd. Dessaspecialpedagogiska insatser baseras ofta på pedagogiska kartläggningar/utredningar och syftar tillatt forma och anpassa undervisningen till den enskilde elevens behov. I föreliggande uppsats harjag studerat 12 utredningar som genomförts vid tre olika högstadieskolor ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med diskursanalys och utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv.Resultatet visar att officiella mallar, bland annat från Skolverket, i hög grad styr hur elevenbeskrivs. Ju fler rubriker utredningen har, där organisationen och gruppen får stå i centrum, destostörre sannolikhet är det att utredningen intar ett relationellt perspektiv. De utredningar som saknarsyftes- och problemformuleringar har en tendens att inta ett kompensatoriskt perspektiv därutredarens röst är den allenarådande och eleven beskrivs utifrån tillkortakommande. De åtgärdersom framställs i utredningarna handlar i första hand om att kompensera elevens svårigheter utifråndiagnoser. Slutsatsen är att det är av stor vikt att utredningsmallen är utformad så det underlättarför utredaren att inta ett relationellt perspektiv genom att låta eleven och personer i elevensomgivning beskriva hur skolan ska organiseras för att eleven ska får rätt förutsättningar att nåkunskapsmålen.
|
Page generated in 0.0756 seconds