<p>Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. </p><p>Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. </p><p>Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. </p><p>Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.</p>

<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>

Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.

Originally presented as the author's Thesis (doctoral)--Humboldt-Universität zu Berlin, 2000. / Includes bibliographical references (p. [278]-303) and index.

Thesis (doctoral)-Universität, Bielfeld, 2000. / Includes bibliographical references (p. 478-506) and index.

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt.

Ett flertal fall av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården har under åren rapporterats utan någon grundligare undersökning gällande ämnet. Även om det framkommer forskning vilket undersöker denna problematik inom ett antal olika miljöer och yrken, saknas det information specifikt för kriminalvården i Sverige. Med en betydande påverkan på de utsatta individerna, bör däremot det förebyggande arbetet mot trakasserier på arbetsplatsen anses vara av stor vikt. Inte enbart på grund av de anställdas välbefinnande utan även beträffande de negativa påföljder handlingarna kan skapa för verksamhetens säkerhet. För att vidare undersöka förekomsten så väl som hanteringen och förebyggandet av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården, har gällande studie genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kriminalvårdare. Samtliga respondenter befinner sig på en högre ansvarsposition inom verksamheten och belyser endast förekomsten utefter deras personliga uppfattningar. Resultaten enligt respondenterna tyder på en allmänt positiv arbetsmiljö med en övergripande låg befintlighet av trakasserier. Det framkommer däremot att de trakasserier vilka anmäls huvudsakligen sker i form av sexuella trakasserier mellan nyanställda, utfrysning mot nya vikarier eller att kvinnor blir bortvalda från vissa arbetsuppgifter. Samtliga medverkande bekräftar dessutom att mörkertalet troligtvis är stort och att en stor del av problematiken inte uppenbaras för de ansvariga. Då studiens urval varit begränsat, kan vidare undersökningar inom forskningsområdet anses väsentligt för ett tillförlitligt och förebyggande resultat. / Several cases of harassment between colleagues within the correctional service have been reported over the years, without any more thorough investigation into the incidents. Although there is research that examines this problem within several different environments and professions, there is a lack of information specifically for the correctional service in Sweden. With a significant impact on the vulnerable individuals the preventive work against harassment in the workplace should be considered of great importance. Not only because of the well-being of the employees, but also regarding the negative consequences these actions can have for the actual work safety. To further investigate the occurrence, the administration, and the prevention of harassment between colleagues within the correctional service, the current study has conducted semi-structured interviews with four correctional officers. All respondents hold a position of increased responsibility within the institution and solely describe the occurrences according to their perceptions. According to the respondents, the results indicate a generally positive work environment with an overall low presence of harassment. It appears that the actual reported cases of harassment mainly take the form of sexual harassment between new employees, ostracism towards temporary employees and women being excluded for certain tasks. All participants confirm that there is potentially an extensive amount of unreported case that are not revealed to the responsible authority. Because of the studies limited sample, further research within the topic is needed to obtain higher reliability of the results, hopefully to then prevent future cases of harassment.

Empati är en särskilt viktig förmåga hos kriminalvårdaren och i interaktionen med kollegor samt med intagna på anstalt och häkte. Studien ämnade att undersöka kriminalvårdarnas empati i relation till arbetsrelaterad stress, samt olika demografiska variabler. I undersök- ningen deltog 76 kriminalvårdare som rekryterades via sociala medier, utspridda över Sve- rige. Resultaten visar att det inte fanns några könsskillnader gällande empati. Den arbetsre- laterade stressen är större hos kvinnor än hos män enligt studiens resultat, något som be- kräftar tidigare studier. Vidare visar studiens resultat att fantasi och personlig oro minskade med åldern. För anställningstid visar studiens resultat att empatin minskar med antal anställ- ningsår. Resultaten för utbildningsnivå visar att empatin minskade med högre utbildning, vil- ket motsäger tidigare forskning. Vidare forskning kan fokusera på att inkludera större urval och att undersöka personspecifika faktorer i studiet av relationen mellan empati, stress och demografisk information som ålder, kön och utbildningsnivå. / Empathy is a particularly important ability of the correctional officer and in the interaction with their colleagues, also with those in prison and detention centers. The study aimed to investi- gate empathy in prison correctional officers in relation to work-related stress and demo- graphic variables. In the study,76 participants were recruited through social media, with a spread across Sweden. The results showed that there were no difference in empathy re- garding gender. The work-related stress is greater in women than in men according to the study's results, which confirms previous studies. Furthermore, the results of the study show that imagination and personal distress decline with age. For years of employment the results showed a decline in empathy. The results for educational level shows that empathy declined with higher education, which contradicts previous research. Further research can focus on including larger samples and examining person-specific factors along with the variables and demographic information such as age, gender and educational level.

This paper aims to investigate the understanding and approaches of correctional officers in building relationships with clients in a correctionalfacility and to understand how they negotiate the professional boundaries that are necessary to maintain in these relationships. This qualitative study wasconducted through semi-structured interviews with eight correctional officersworking in different correctional facilities with security level two. The findings indicate that the application of the value “personal but not private”in practice is an individual matter and a gray area. The study shows that correctional officers need to establish close relationships with clients whilemaintaining professional boundaries in order to avoid becoming too personal.Striking a balance between being personal and professional is crucial increating trusting relationships with clients.