Syftet med uppsatsen är att undersöka synligheten och omfattningen av kulturell och religiös mångfald i läromedels bilder och bildtexter för svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet. Arbetets teoretiska utgångspunkt grundar sig i Antonio Gramscis förklaring av begreppet hegemoni och Stuart Halls teori om representation. Den kvantitativa innehållsanalysen utgår ifrån bilder i fyra läromedel varav två är ämnade för svenska och två för svenska som andraspråk. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades och jämfördes förekomsten av kulturell och religiös mångfald i läroböckernas bilder för respektive ämne. I resultatdelen har kvantitativ metod använts genom en sammanställning och analys av bilderna. Sammanställningarna har presenterats i stapeldiagram och cirkeldiagram och resultatet visar att synligheten av religiös och kulturell mångfald i läromedlens bilder har färre förekomster med hänsyn till den totala bildmängden i samtliga läroböcker. Resultatet visar att det finns en begränsad synlighet av kulturell och religiös mångfald i läromedlens bilder både i läroböcker för svenska och svenska som andraspråk. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Studiens syfte är att analysera bilders utseende och funktion i fyra läromedelsserier inom matematik och de naturorienterande ämnena. Med kraven att de analyserade läromedlen skulle vara arbetsböcker anpassade till årskurs 3 valdes läromedlen slumpmässigt från Blåsenhusbiblioteket. Två olika läromedelsserier inom matematik och två olika läromedelsserier inom de naturorienterande ämnena valdes.   Studien utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv och kognitivismen. Analysen fokuserar på att analysera bildernas utseende och bildernas funktion kopplade till uppgifterna. Bildernas utseende har kategoriserats som icke-naturalistiska, naturalistiska eller övernaturalistiska där naturalistiska bilder speglar verkligheten jämfört med icke-naturalistiska som inte speglar verkligheten. Övernaturalistiska bilder tydliggör fenomen genom att fokusera på det väsentliga i bilden. Bildernas funktion har kategoriserats som otillämpliga, hjälpsamma eller väsentliga. Först kartlades fördelningen mellan bildernas utseende och sedan kategoriserades bilderna efter deras funktion. Därpå analyserades sambandet mellan bildernas utseende och funktion i de olika ämnena. Analysen utgick från regler och kriterier konstruerade för att definiera en bild och för att kategorisera bilders utseende samt funktion.   Resultatet visar att majoriteten av bilderna i de analyserade läromedlen inom både matematiken och de naturorienterande ämnena är naturalistiska följt av icke-naturalistiska bilder medan de övernaturalistiska bilderna utgör en minoritet. Gällande bildernas funktion är majoriteten av bilderna väsentliga följt av otillämpliga och de hjälpsamma bilderna utgör en minoritet i de analyserade läromedlen.   Det finns ett samband mellan naturalistiska och väsentliga bilder inom båda ämnena där de flesta naturalistiska bilderna är väsentliga. Övernaturalistiska bilder har ett samband med hjälpsamma och väsentliga bilder inom de naturorienterande läromedlen. De icke-naturalistiska bilderna har däremot större spridning mellan funktionerna och därmed saknas ett samband. Det betyder att ifall elever använder sig av dessa läromedel kommer de att möta flest naturalistiska bilder med en väsentlig funktion.

An Universitäten und anderen öffentlichen Einrichtungen gibt es zunehmend wissenschaftliche Arbeiten, die Multimediadaten enthalten. Ein rein textbasierter Dokumentenserver reicht diesen Anforderungen nicht mehr. Ziel ist es, ein Konzept zu entwickeln, einen solchen bereits existierenden Dokumentenserver für multimediale und zusammengesetzte Dokumente zu erweitern. Die Nutzung des bisherigen Datenbestandes soll sichergestellt werden.

Vortrag zu den Themen: * mobiles Internet mit UMTS * GPS und digitale Bilder * Einstieg in die Google Maps API

Previous research shows that well thought- out reading aloud can contribute on several different levels for students language development. Linguistic development in turn benefits the individuals identity development. Despite this, reading aloud is not identified as a criteria in the curriculum for the subject of Swedish. The purpose of the study was to analyse teachers different views and approaches to reading aloud in the classroom. The purpose was also to investigate whether teachers purpose of reading aloud is consistent with what previous research has shown. This is to investigate to what extent they use the method of reading aloud as a well thought out pedagogical tool. Through qualitative interviews with 8 different teachers, the result show that the participating teachers have a positive attitude towards the use of reading aloud in teaching and they explain multiple different area of purpose. At the same time, the results show that reading aloud is not given very high priority in education and that it tends to be planned at times when the students are likely to be the least receptive. Overall the results also show that reading aloud does not get as high of a priority in class as the teachers would wish for. / Tidigare forskning visar att genomtänkt högläsning på flera olika plan kan bidra till elevers språkliga utveckling. Genom den språkliga utvecklingen gynnas även i sin tur individens personliga utveckling och dess identitetsskapande. Trots detta finns inte högläsning formulerat som något syfte i läroplanen för svenska.  Syftet med studien var att studera lärares inom årskurs f-3 olika syn på och förhållningssätt till högläsning i skolan. Syftet var också att undersöka om lärares syfte med högläsning stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Detta för att undersöka till vilken grad de använder sig av högläsning som ett genomtänkt pedagogiskt verktyg. Genom kvalitativa intervjuer med 8 olika yrkesverksamma lärare visar resultatet att de deltagande lärarna har en positiv inställning till användning av högläsning i undervisningen och de belyser flera olika syftesområden. Samtidigt visar resultatet att högläsningen inte prioriteras särskilt högt och att den tenderar att planeras in vid tidpunkter då eleverna torde vara som minst mottagliga. Sammantaget visar resultatet även att högläsningen inte får det utrymme i undervisningen som lärarna hade önskat.

Streaming av film är populärare än någonsin. År 2021 nådde streamingtjänsten Netflix fler än 200 miljoner användare världen över. Det som fångar kundens uppmärksamhet för en film/serie på Netflix är thumbnail-bilden. Dessa bilder styrs av algoritmer och väljs baserat på användares tittarhistorik – de ser annorlunda ut användare emellan och ändras frekvent. Filmaffischer har historiskt sett varit viktiga i marknadsföring av filmer, men har en statisk design till skillnad från thumbnail-bilder. Thumbnail-bilder och filmaffischer är paratexter till en film; paratexterna bidrar till helhetsintrycket av filmen. Denna uppsats undersöker hur kommunikationen ser ut i algoritmbaserade thumbnail-bilder och traditionella filmaffischer, sett ur perspektiven genre och handling. Detta görs genom en semiotisk bildanalys och en kvalitativ intervju med åtta Netflix-användare. Materialet som undersöks är Netflix thumbnail-bilder tillhörande nio filmer/serier och samma filmer/seriers affisch från IMDb. I intervjuerna visas materialet både med och utan text för att undersöka typografins kommunikativa förmåga och om grafiska element spelar in i tolkningen. Resultaten visar att filmaffischer förmedlar genre och handling något bättre än thumbnail-bilder, samt att typografi har kommunikativa egenskaper. Vissa tecken förmedlar direkt genre; används dessa tecken effektivt kan en bild kommunicera genre utan text. I vissa fall behövdes text och grafik för att tolka budskapet mer korrekt vilket stärker vikten av grafisk design. Uppsatsen hävdar att Netflix över tid utmanar de klassiska affischerna genom att summan av de potentiella thumbnail-bilderna sammantaget kommunicerar filmen/seriens innehåll mer nyanserat och därmed mer kommunikativt än de statiska affischerna.

Of the plethora of observations and contextualizations that Vilém Flusser puts forward in his book Gestures (Flusser 2014), I am interested here, and with respect to current research on archival processes relating to performative arts, in his approach to media theory in particular. This is manifest in the section of the book titled “Beyond Machines” and in the three chapters devoted to the gestures that produce “techno-images”, as Flusser himself dubbed them in a previous work (Flusser 1998b: 9-234): the gestures of photographing, filming and video.

Denna studie undersöker hur media porträtterar förskolor i Malmö under två olika tidsperioder. Vårt syfte var att undersöka vilka bilder av Malmös förskolor som producerats i dagspress och vad det säger om förskolan, hur det talas om förskolorna och vem som kommer till tals. För att uppnå vårt syfte tog vi hjälp av två frågeställningar där vi undersökte hur diskurserna om förskolan framställs samt hur de förhåller sig till varandra. Vår empiri består av tidningsartiklar från Sydsvenska Dagbladet där vi har utfört textanalyser både utifrån rubriker och innehållet i texterna. Vi har analyserat och stannat upp vid valda nyckelord för att tolka hur ordval och meningar bidrar till att framställa olika bilder av förskolan. I textanalysen har vi utgått från Faircloughs (2015) kritiska diskursanalys som anses användbar i forskning om samhällsdebatter då den utgår från en tredimensionell modell som förutom grammatiska ord även tar hänsyn till det sociala sammanhanget.Studiens resultat visar på att det sker diskursiva kamper i debatterna om förskolan. En central poäng som framkom är att även som samma ämnen diskuterats i artiklarna såg argumenten och hur man talade om förskolan olika ut. Beroende på vems röst som talade producerades olika bilder av förskolan. Det förekom skillnader i hur det debatterades mellan de olika tidsperioderna, däremot skilde sig inte ämnena åt i någon större utsträckning. De mest framträdande diskurser upplevdes vara krisdiskurser, där de olika rösterna var överens om att krisen i förskolan är ett faktum.

Abstract Studiens syfte var att undersöka vilka världar som konstrueras i tre stycken populära bilderböcker för barn. Ämnet valdes med grund i reflektioner om böcker för barn. I förskolan finns en uppsjö av bilderböcker presenterade för barn. Som verksam inom förskolan har jag genom åren läst otaligt många böcker, äldre som nya, långa som korta berättelser. Jag har dock uppmärksammat att bilderna är av stort intresse, barnen ställer frågor, tycker till och betraktar gärna bilderna flertalet gånger. Detta väckte frågor som exempelvis vad för slags bilderböcker erbjudes barn i förskolan och vad kan möjligtvis bilderna i böckerna generera till barn?Med kvalitativ metod, närmre bestämt en semiotisk bildanalys analyserades således studiens tre bilderböcker ur dels bildernas grundbetydelse, denotativa följt utav bildens bibetydelse, konnotativa (Nordström, 1986). Uppsatsens teoretiska perspektiv är byggt på socialkonstruktionism, med detta menas bland annat att vi människor konstruerar världen med hjälp av olika kategorier vi skapat tillsammans (Whinter Jørgensen & Philips 2000). Arbetsmetoden för att besvara studiens syfte var således att genom en semiotisk bildanalys granska vilka sociala konstruktioner och världar populära bilderböcker för barn innehåller. Studiens resultat mynnade ut i att bilderböckernas världar präglades av vuxen och barn relationer i avskalade, plottriga och varma hem. Barnen framställs som själviska, bestämda och osäkra. Vuxna framställs som osjälviska, tålmodiga samt omhändertagande. Sammantaget resulterade detta i att böckernas sociala konstruktioner bland annat var av tålamod, missnöje, godhet, makt, besvikelse och glädje.

I uppsatsen undersöks vad tv-serier, och framförallt Skam har för didaktisk potential och om eleverna lär sig något av att arbeta med Skam utifrån kursplanen i svenska. Lärare bör ha kunskap och ett intresse om vilka texter som väcker ett känslomässigt engagemang och som utvecklar eleverna. Denna studie visar att tv-serier som exempelvis Skam utmanar eleverna och att de lär sig en del från kursplanen i svenska. Både den tidigare forskningen och de i studien genomförda enkätundersökningarna visar att ungdomar dels uppfattar tv-serier som en viktig del av sin identitet, dels något de ofta tittar på. För lärare är det en fördel att ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras erfarenheter och förkunskaper. Vi lärare måste se vad eleverna har för erfarenheter hemifrån så att vi kan göra de berörda av undervisningen, på så sätt kan vi integrera dem i undervisningen. Den här studien visar att elever allt som oftast tittar på ungdomsserier som de kan relatera till. Där de helt enkelt känner igen sig. Det är denna typ av texter som lärare bör integrera i undervisningen. Skam är också en text som fungerar utmärkt som didaktiskt verktyg då det är en rik text, en text som erbjuder ett brett perspektiv av ämnen att ta sig an. Den tar upp ämnen som många ungdomar kan relatera till, ämnen som går att koppla till kursplanen i svenska.