I detta examensarbete undersöker vi vilka bilder av barn som konstrueras i julkalendern Storm på Lugna gatan (2018). Vi studerar dessa bilder genom att analysera hur olika relationer mellan kategorin barn och kategorin vuxna uttrycks och förhåller sig till varandra. För att studera hur bilder av barn konstrueras inom kategorin barn i sig analyserar vi två barnkaraktärer för att undersöka hur dessa kan förstås utifrån sina egna uttryck och även i relation till hur dessa uttryck mottas av deras omgivning. Diskursteori utgör studiens teoretiska ramverk. Detta innebär att vi kan se programmet som en text och undersöka de utsagor som finns kring barn där. Visuell metodologi och begreppen konnotation och denotation används för att skapa ett analysunderlag utifrån programmet. Detta analyseras sedan utifrån diskursanalytisk metod. Vi använder i analysen begrepp som diskurs, bild, kategori, kommentar samt diskursanalytiska frågor för att undersöka vad som sägs och inte sägs, vad som visas och vad som inte visas om barn i programmet. Detta ger oss ett resultat i form av bilder av barn som framställs i materialet vilka bildar ett spänningsfält för vad barn enligt diskursers ramar bör vara. I relation till kategorin vuxna framställs bilder av kategorin barn som självständiga och kompetenta, barn som motståndare mot vuxenauktoritet, barn som i behov av skydd och begränsningar samt barn som jämbördiga vuxna. I dessa relationer samt inom kategorin barn finner vi en komplexitet i hur barn konstrueras. De konstrueras i relation till varandra där en bild av barn framträder som ett ideal. Bilden av det självständiga, kompetenta och trotsiga barnet framstår som mer önskvärd i kontrast till det rädda, bräckliga och lydiga barnet. Detta tolkar vi som att några bilder av barn tycks tillhöra en annan diskurs än den dominerande eftersom de uttrycks som mindre önskvärda.

Visualiseringar kan vara ett viktigt sätt att stödja elevers lärande inom många ämnen vilket har påvisats genom forskning. Biologin är ett av de ämnena där fokus ligger på läran om livet och livsprocesser vilka är komplexa detaljer som förklaras med hjälp av abstrakta begrepp. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar i biologiundervisningen. Det sociokulturella perspektivet om medierande redskap genomsyrar arbetet. Fyra lärare intervjuades och delade med sig av sina tidigare erfarenheter kring användning av visualiseringar med tanke på begreppsförståelse och ämnesspecifika språk. Genom en fenomenografisk analysmetod framhävdes variationen i lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar. Studiens resultat visade att visuella representationer är viktiga redskap för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspecifika språk.

Syftet med studien var att studera om bilder i nyproducerade läromedel för vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå anpassats till vuxna inlärares kognitiva förmåga att läsa bilder och om läromedlens bilder kunde sägas utgöra en stöttning i inlärarnas utveckling av visuell litteracitet. Komplexiteten i bilderna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys och resultatet analyserades kvalitativt. Sociokulturell teori, semiotik, multimodalitet och tidigare forskning utgjorde ramverket för analysen. Två läromedel valdes ut: Studieväg 1 och Språkvägen. 50 sidor i varje läromedel analyserades, analysen omfattade totalt 285 bilder. Studiens resultat visade att majoriteten av bilderna i båda läromedlen kunde anses vara komplexa och anpassade till vuxna inlärarnas kognitiva förmåga. Förekomsten av både enkla och komplexa bilder, samt att graden av stöttning från text varierarar i läromedlen tolkas som en anpassning som potentiellt kan stötta inlärarna visuella litteracitetsutveckling.

The aim of this essay is to examine how Stockholm has been portrayed in paintings and postcards during the last 500 years. In this essay my research material is collected mostly from literature about the subject matter. The pictures of paintings and postcards are analyzed with a semiotic picture analysis method to discover similarities and differences in how they have been depicted. The goal of the study is to find both common and divergent elements in the images that can place them in a historical context and mediate something about the century they were made in. The study has concluded that there are several similarities and differences in how images of Stockholm has been depicted during the centuries that I have been studying. In both paintings and postcards there has been recurrent elements such as the water surrounding Stockholm, and the way the mediums have been beautifying the city to highlight some characteristics. A striking difference during the centuries is the usage of people in the images.

Bilder der Philosophie und andere Repräsentationen des Philosophischen sind uns heute vor allem über Erzählungen vertraut: Anekdoten und Geschichten vielerlei Art stützen unser Wissen von dem, was Philosophie ist, ihrer Realität und der Realität ihrer Vorstellungen. In schriftlicher Form (Bücher) und in mündlicher Form (Vorlesungen) werden solche Erzählungen repetiert und variiert, schematisiert und internationalisiert. Eine ganz andere Repräsentationsform sind Bilder, die nicht zur sprachlichen Metaphorik gehören: Allegorien und Symbolisierungen der Philosophie, auch Stiche, Gemälde oder Fotos von Philosophen etc.

Medielandskapet är i konstant förändring och nya kortare format av audiovisuellunderhållning har populariserats. Sociala medieplattformar har adopterat nya flöden somenbart består av rörliga bilder och samtidigt har konsumtionen av medier aldrig varit högre.Uppsatsen undersöker huruvida innehållet av video-flöden gynnar en aktiv eller passivåskådning och vilka kopplingar som kan dras till långfilmsmediet. Då uppmärksamhet kanmanipuleras av frekvensen av informationsflödet så fokuserar analysen på mängdenaudiovisuell aktivitet. Undersökningen fokuserar på plattformarna Facebook (Watch),Instagram (Reels), Youtube (Shorts) och TikTok (#Foryou). Fem videofilmer från respektiveplattform, totalt tjugo videofilmer analyserades. Analysen pekar mot att audiovisuell mediapå sociala medier gynnar en passiv åskådning. Omfattande användning av tal, musik, digitalmanipulation och rörelse av kameran och i bild bidrar till en hög mängd audiovisuell aktivitetsom ej lämnar rum för reflektion hos åskådaren. Analysen identifierade även ett antalkopplingar mellan videofilmer på sociala medier och filmens tidigaste form. Det så kalladeattraktionernas film visar sig i sociala medier genom uppvisande egenskaper, kort format,brist på narrativ och användning av musik utan ljud från inspelningsplats. Resultatet förde endiskussion kring filmmediets framtid där attraktioner blir mer centralt och film blir mindreåskådad på grund av dess längd. Istället kan miniserier visa sig dominera och kortfilmer bliralltmer populära.

Denna uppsats har undersökt hur personer med olika spelvana uppfattar en spelljudmiljöoch orienterar sig i den. Det spel som testats är ett ljudspel som saknar visuellt innehåll.Genom teorier kring inre bilder, lyssningslägen och tv-spels positiva inverkan påmänniskor har resultaten i studien analyserats. Man har då kunnat se en skillnad därspelarna med mer spelvana klarat av testet på snabbare tid och med olika strategier.Spelmiljön uppfattades däremot på relativt liknande sätt oberoende av deras spelvana.Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap inom hur spelvana kan ha en positivpåverkan på hur vi navigerar oss med hjälp av att lyssna på en virtuell spelmiljö.

Syftet med litteraturstudien är att bidra till att lärare och andra får tillgång till samlad kunskap på vetenskaplig grund om hur undervisningen kan anpassas samt vilka hjälpmedel det finns att tillgå för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Litteraturstudien utgår från frågeställningen: Vilka centrala teman och kunskaper kan identifieras i forskningen om elevers lärande genom bilder, målningar och teckningar för språkutveckling? Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Det har genomförts systematiska sökningar efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar med en söksträng på databaserna ERIC (EBSCO) och SwePub. Två av de vetenskapliga artiklarna har hittats via manuell sökning. Resultatet är baserat på tre avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att bilder, målningar och teckningar gynnar elevers språkutveckling och att de kan användas på olika sätt. Det finns olika typer av bilder, målningar och teckningar som kan användas, begrepp som nämns är bilderbok, pekbok, bildstöd, händelsekort, barns egenskapade bilder, bildmanus, visuella illustrationer, storbok, illustrerande bildmaterial och visuella inslag. I resultatet betonas lärarens ansvar, det är viktigt att läraren besitter kompetens men det finns inget som säger att läraren behöver ha formell kompetens om hur bilder, målningar och teckningar ska involveras i undervisningen.

Syftet med min studie är att få en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus på bildlärare och bildlärares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller kränkande. Denna studie har varit en ingång till att få svar på mina funderingar. Jag har med hjälp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlärare kring provokativa elev- och samhällsbilder. Resultatet visar att samhällsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen än elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara så för att det kan vara lättare att distansera sig från samhällets provokativa bilder än elevbilder. För att analysera mitt resultat har jag använt mig av Sociokulturellt lärande och visuell kultur som teoretiska utgångspunkter.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys. Frågeställningarna i studien är: Hur framstår förskollärarkaraktärernas förhållningssätt i relationen till barnen? Vilka karaktärsdrag och emotionella uttryck ger de skildrade förskollärarna uttryck för? Hur förhåller sig förskolläraren till kategorierna omsorg, fostran och lärande, vilka utgör grunden för förskolans verksamhet? Slutsatsen blir att det, sida vid sida, existerar flera olika föreställningar om förskolläraren idag och att de tycks kunna härledas till historiska bilder, till barnsyn, till tolkningen av förskolans omsorgs-, fostrans- och lärandeuppdrag samt till synen på den inbördes relationen dem emellan.