This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. / Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

Direktavkastningskravet är ett avgörande mått inom fastighetsbranschen för att bedöma lönsamheten hos en fastighetsinvestering. Genom att tillämpa direktavkastningskravet kan investerare jämföra och utvärdera lönsamheten hos olika fastigheter och tillgångsslag. De senaste två decennierna har kännetecknats av en komprimering av direktavkastningskravet på flera fastighetsmarknader, vilket till stor del har påverkats av det gynnsamma makroekonomiska klimatet under den tiden. Under inledningen av 2022 har det ekonomiska landskapet genomgått betydande förändringar då flera länder har ställts inför utmaningar med hög inflation och ökande styrräntor som en följd av en överstimulerad ekonomi. Förändringen har inneburit att den tidigare trenden av sjunkande direktavkastningskrav har brutits i takt med att fastighetsinvesterare har justerat upp risken för att kompensera för den ökade osäkerheten på marknaden. Mot bakgrund av direktavkastningskravets utveckling över tid syftar studien till att undersöka vilka faktorer som har bidragit till denna förändring. Studien undersöker några av dessa faktorer genom att analysera olika makroekonomiska och marknadsspecifika variabler och deras påverkan på direktavkastningskravet för kontorsmarknaden i Stockholm CBD under perioden 2000 till och med 2022. Studien visade att förändringen i direktavkastningskravet över tidsperioden signifikant kunde förklaras av faktorer som BNP-tillväxt, förändringen i riskfri ränta och hyrestillväxt. Även förändringen i vakansgrad undersöktes, men enligt regressionsresultaten visade den ingen signifikant effekt på den beroende variabeln. Det är dock viktigt att notera att studiens förklaringsgrad var låg, vilket innebär att trots det att regressionen indikerar statistisktsignifikanta samband mellan förändringen i direktavkastningskravet och några av de oberoende variablerna, kan inga slutsatser dras om att det faktiskt föreligger ett samband mellan den beroende och de oberoende variablerna. / The capitalization rate is a crucial measure in the real estate industry for assessing the profitability of a property investment. By applying the capitalization rate, investors can compare and evaluate the profitability of different properties and asset classes. The past two decades have been characterized by a compression of the capitalization rate in several real estate markets, largely influenced by the favorable macroeconomic climate during that time. In the early stages of 2022, the economic landscape has undergone significant changes as several countries have faced challenges with high inflation and rising interest rates due to an overheated economy. This change has resulted in breaking the previous trend of declining capitalization rates, as real estate investors have adjusted upwards for risk to compensate for the increased market uncertainty. Taking into account the evolving nature of the capitalization rate over time, the study aims to explore the underlying factors contributing to this transformation. Specifically, the study examines a range of macroeconomic and market-specific variables and their influence on the capitalization rate for the office market in Stockholm CBD between 2000 and 2022. The study found that the change in the capitalization rate over the time period could be significantly explained by factors such as GDP growth, changes in risk-free interest rates, and rental growth. The change in vacancy rate was also examined, but according to the regression results, it showed no significant effect on the dependent variable. However, it is important to note that the study had a low explanatory power, which means that despite the regression indicating statistically significant relationships between the change in the capitalization rate and some of the independent variables, no conclusions can be drawn about the existence of a relationship between the dependent and independent variables.

Denna forskningsstudies syfte är att undersöka sambandet mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt och effekten som internationell handel har på ekonomisk tillväxt i afrikanska länder söder om Saharaöknen (Subsahariska Afrika). Majoriteten av tidigare studier och forskning inom detta område hävdar att det finns en positivt korrelation mellan dessa två variabler men ändå så finns det fortfarande vissa som ifrågasätter hur pass stor påverkan dessa två variabler egentligen har, om den effekten verkligen är tillräckligt signifikant för att anses vara betydelsefullt samt viktig. Informationen och datan som använts i denna studie är tagna från World Bank Group (Världsbanken), Human Development Reports och Fraser Institute. Studiens teoretiska referensram använder sig av tillväxtteorier, vilket bestod av Solowmodellen, endogen tillväxtteori och institutionell teori samt handelsteorier, som bestod av den Ricardianska modellen och Heckscher-Ohlin modellen för att bättre förklara konceptet av ekonomisk tillväxt och hur internationell handel kan komma att påverka processen till att uppnå ekonomisk tillväxt. Inom denna undersökning utfördes en panel-data studie med stöd av en regressionsanalys för att kunna mäta korrelationen mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt. Den beroende variabeln för denna forskningsstudie var ekonomisk tillväxt i form av den årliga BNP per capita-tillväxten medan de oberoende variablerna innehöll bland annat internationell handel, utbildning, kapital, befolkningstillväxt, arbetskraft, korruption och ekonomisk frihet. Dessutom inkluderar undersökningen 36 utav de totala 48 möjliga länder i Subsahariska Afrika och är avgränsad till en tioårsperiod mellan 2009–2019. Slutresultatet av denna studies forskning visar att det finns ett signifikant positivt korrelation mellan ekonomisk tillväxt och internationell handel och kommer då fram till slutsatsen att internationell handel faktiskt har en viktig effekt/påverkan och är därför nödvändig för att uppnå ekonomisk tillväxt. / The purpose of this research study is to examine the relationship between international trade and economic growth and the effect that international trade has on economic growth in sub-Saharan African countries (Sub-Saharan Africa). The majority of previous studies and research in this area claim that there is a positive correlation between these two variables, yet there are still some who question how much these two variables actually have influenced each other and if that effect is really significant enough to be considered significant as well as important. The information and data used in this study are taken from the World Bank Group, Human Development Reports and Fraser Institute. The study's theoretical framework uses growth theories, which consisted of the Solow model and endogenous growth theory, and trade theories, which consisted of the Ricardian model, the Heckscher-Ohlin model, and institutional theory to better explain the concept of economic growth and how international trade can affect the process of achieving economic growth. Within this research, a panel dataset study was carried out with the support of a regression analysis in order to measure the correlation between international trade and economic growth. The dependent variable for this research study was economic growth in the form of annual GDP per capita growth, while the independent variables included international trade, education, capital, population growth, labor force, corruption and economic freedom. Additionally, the study includes thirty-six out of a total of forty-eight possible countries in sub-Saharan Africa and is limited to a ten-year period between 2009-2019. The final result of this study's research shows that there is a significant positive correlation between economic growth and international trade and concludes that international trade actually has a very important effect/impact and is essential to achieving economic growth.

No description available.

Områdesbeskrivning: IPO-marknaden kan undersökas på olika sätt. Varför underprissättning är så förhärskande, om den går i cykler eller vad det är som påverkar den. Vi vill undersöka den svenska IPO-marknaden under perioden 2006-2020 och om den påverkas av makroekonomiska faktorer såsom inflation eller styrränta. Denna studie är inspirerad av tidigare forskning utförd av Tran och Jeon (2011) som undersöker om det finns samband mellan makroekonomiska faktorer och IPO-marknadens aktivitet på den amerikanska marknaden. Är det så att olika IPO-marknader påverkas av olika faktorer på unika sätt eller är IPO-marknader världen över homogena? Vi försöker dessutom framställa en modell som beskriver det mest gynnsamma förhållandet att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka den svenska IPO-marknadens aktivitet under perioden 2006-2020. Samt undersöka i vilken utsträckning den svenska IPO-marknadens aktiviteten påverkas av makroekonomiska faktorer. Med vår undersökning av de makroekonomiska faktorerna som grund kan vi således undersöka vilka makroekonomiska förhållanden som är mest gynnsamma för företag i Sverige att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Metod: En kvantitativ metod appliceras i denna uppsats för att besvara våra forskningsfrågor och datan vi samlar in analyseras med hjälp utav en regressionsanalys. Vi samlar in vårt datamaterial genom att läsa igenom årsredovisningar från de företag som genomfört en IPO under den tidsperioden vi undersöker. Hypoteserna formuleras utifrån tidigare forskning och ämnar att undersöka om de makroekonomiska faktorerna har ett positivt eller negativt samband med IPO-marknadsaktivitet. Resultat: Resultaten som vi finner är att det finns signifikanta samband mellan den svenska IPO-marknadens aktivitet och makroekonomiska faktorer. Vi identifierar ett förhållande som kan beskrivas som det mest gynnsamma makroekonomiska förhållandet utifrån vår modell. Begränsningar: Vår uppsats är begränsad till tidsperiod 2006-2020 samt den svenska IPO-marknaden. På grund av att viss information kring hur mycket kapital ett företag anskaffar vid sin IPO saknas så begränsas vårt urval. / Area description: IPO markets can be studied in different ways. Why underpricing is so prevalent, if the market moves in cycles or what influences the market. We want to study the Swedish IPO market during the period of 2006-2020 and if it is influenced by macroeconomic factors like inflation or the policy rate. This study is influenced by the work done by Tran and Jeon (2011) who examines if there are any relationships between macroeconomic factors and IPO market activity on the American PO market. Is it that different IPO markets are influenced by different factors in unique ways or are the IPO markets around the globe homogeneous. We try to produce a model that describes the most favourable environment to implement an IPO in if the goal is to acquire more capital. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the activity of the Swedish IPO market during the period 2006-2020 and examine the extent to which the activity of the Swedish IPO market is affected by macroeconomic factors. Based on our study of the macroeconomic factors, we can therefore examine which macroeconomic conditions are most favourable for companies in Sweden to carry out an IPO under the goal of raising more capital.  Method: A quantitative method is applied in this thesis to answer our research questions and the data we collect is analysed with the help of a regression analysis. We collect our data by reading through annual reports from the companies that conducted an IPO during the period we are investigating. The hypotheses are formulated based on previous research and intend to investigate whether the macroeconomic factors have a positive or negative relationship with IPO market activity.  Results: The results we find is that there are significant relationships between the activity of the Swedish IPO market and macroeconomic factors. We identify a ratio that can be described as the most favourable macroeconomic ratio based on our model.  Limitations: Our thesis is limited to the period 2006-2020 and the Swedish IPO market. Due to the lack of certain information about how much capital a company raises at its IPO, our selection is limited.

Special Purpose acquisition company (SPAC) är ett skalbolag grundat av investerare med det enda syftet att samla kapital genom en börsintroduktion för att senare förvärva ett annat bolag. Tidigare empirisk forskning för SPAC har fokuserat på egenskaperna hos SPAC bolagen samt deras långsiktiga och kortsiktiga avkastning. Denna studie tar en kvantitativ ansats och syftar till att undersöka vilka underliggande makroekonomiska faktorer har bidragit till en ökning i antalet SPAC bolag. Detta undersöks genom en linjär regressionsanalys där studien undersöker korrelationen mellan olika variabler. Studien syftar även till att se om de underliggande makroekonomiska faktorer bakom ökningen av traditionella börsintroduktioner är detsamma som de bakom SPAC. All data för SPAC, makroekonomiska variabler och börsintroduktioner har samlats in genom olika databaser som Yahoo Finance och Nasdaq. Studiens resultat visar på att vissa makroekonomiska variabler som testats för en korrelation har en påverkan på antalet SPAC och börsintroduktioner medans vissa variabler inte bevisade någon påverkan. Variabeln som visade starkast korrelation med antalet SPAC är den generella marknadens avkastning där det är tydligt att om den generella marknaden är stark så är viljan att göra en börsnotering större Studien fann även att de makroekonomiska variabler bakom ökningen av antalet SPAC och vanliga börsnoteringar inte skiljer sig åt. / This paper is written in Swedish. A special purpose acquisition company (SPAC) is a shell company set up by investors with the sole purpose of raising money through an IPO to eventually acquire another company. Past empirical research on Special purpose acquisition companies has mostly focused on the characteristics of the SPACs and long term returns as well as the short term returns. This study takes a quantitative approach and aims to examine whether underlying macroeconomic factors have contributed to the increase in SPAC companies. This is done by a linear regression analysis that tests for correlations between different variables. The study also aims to see if the underlying macroeconomic factors behind the increase of traditional IPOs are the same as those behind SPACs. All data regarding SPACs, IPOs and the macroeconomic factors were collected from different databases and websites such as Yahoo finance and NASDAQ. The results from this study show that some of the macroeconomic factors which were tested for a correlation indeed have a positive impact on the number of SPACs and IPOs and some did not. The variable that showed the strongest correlation was the performance of the general market and it is clear that when the general market is strong the willingness to go public increases. The study also finds that the macroeconomic variables behind the increase in the number of SPACs and IPOs do not differ.

This thesis aimed to find the correlation between happiness and macroeconomic variables using multiple linear regression analysis. The macroeconomic variables considered were GPD per capita, the Gini coefficient, unemployment rate, tax revenue of GDP, government spending on education and inflation. The data for self-reported happiness were collected from a global happiness survey. GDP per capita, the Gini coefficient and government expenditure on education were found to be positively correlated with happiness. Meanwhile, the unemployment rate and tax revenue of GDP showed a negative correlation. Inflation were found to not have a statistically significant relationship with happiness. Furthermore, the Gini coefficient was investigated more closely since the positive correlation was partially contradictory to previous research within the field. A simple linear regression analysis was therefore performed, which showed a negative relationship between happiness and the Gini coefficient. This could indicate that important regressors were not included in the main model. In conclusion, this thesis showed that the investigated macroeconomic variables have a statistically significant impact on the happiness of individuals. / I detta kandidatexamensarbete undersöks korrelationen mellan lycka och makroekonomiska variabler med hjälp av multipel linjär regression. De makroekonomiska variablerna som studerades är BNP per capita, Ginikoefficienten, arbetslöshet, skattekvot av BNP, offentliga utgifter för utbildning och inflation. Data för självuppskattad lycka hämtades från en global undersökning. BNP per capita, Ginikoefficienten och offentliga utgifter för utbildning visade sig ha en positiv korrelation med lycka, medans arbetslöshet och skattekvoten av BNP hade en negativ korrelation. Inflation visade sig ej ha en statistiskt signifikant korrelation med lycka. Vidare undersöktes Ginikoefficienten mer djupgående då den positiva korrelationen delvis motsätter sig tidigare forskning inom ämnet. Därav genomfördes en simpel linjär regressionsanalys, som nu visade på ett negativt samband mellan lycka och Ginikoefficienten. Detta kan vara ett tecken på att viktiga variabler inte har inkluderats i huvudmodellen. Sammantaget visar dessa resultat att de undersökta makroekonomiska variablerna har en statistiskt signifikant inverkan på individers lycka.

Energy demand projections are essential tools that enable policymakers, engineers, scientists, stakeholders and investors to assess the future energy needs of a country and understand the technical, economic, social and environmental costs associated with meeting this demand. Such tools become further indispensable in the case of developing countries, where past consumption trends alone cannot indicate the trajectory of their future energy demand. Transport is one of the largest consumers of energy among all the end-use sectors. In 2018, it accounted for almost 29% of the total final consumption (TFC) of energy and 65% of oil consumption in the world [1]. A key ingredient for economic growth, mobility is indispensable for access to employment, education, health care and other services and operating industrial and trade activities. This report describes an energy demand model of the transport sector for selected countries in Sub-Saharan Africa. The countries modelled are Angola, Côte d’Ivoire, Democratic Republic of the Congo, Ethiopia, Ghana, Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, South Africa and Tanzania. With the exception of South Africa, the transport sector in the focus countries is largely underdeveloped and outdated. Road transport dominates the energy demand for transport in the region today and this trend is projected to continue to 2040. The ownership of cars increases rapidly, especially in cities, but this growth starts from very low levels as the region is home to countries with the lowest ownership rates in the world. As in the case of emerging Asian economies, the fleet of two- and three-wheelers growsiiifaster than that of cars and a significant share of this growth comes from rural areas. Aviation is the largest non-road consumer of energy and this continues to 2040 as a consequence of rising GDP and rapid urbanisation. Rail and navigation lag behind current global levels but are projected to develop significantly to aid in achieving the industrialisation goals set out by the African Agenda 2063. In its current state, the sector faces major challenges like inadequate and poorly maintained infrastructure, dealing with increasing traffic congestion in cities, large-scale imports of second-hand vehicles with poor emission standards that affect air quality in cities, lack of safe and formally operated public transportation systems and insufficient consideration for the different mobility needs of women. Sound policymaking and investments in infrastructure have the potential to overcome or significantly reduce the severity of most of these challenges in the future. / Energibehovsprognoser är grundläggande verktyg som möjliggör för beslutsfattare, ingenjörer, forskare, intressenter och andelsägare att bedöma framtida energibehov för ett land och förstå de tekniska, ekonomiska och de miljömässiga kostnaderna förknippade med att möta detta behov. Dessa verktyg är än mer oumbärliga i fallet för utvecklingsländer, där tidigare förbrukningstrender enskilt inte kan indikera den framtida utvecklingen av energibehoven. Transport är en av de största förbrukarna av energi utav alla slutanvändningssektorer. Under 2018 stod den för nästan 29% av den totala slutförbrukningen (TFC) av energi och 65% av oljekonsumtionen i världen[1]. Som en nyckelingrediens för ekonomisk tillväxt är rörlighet oumbärligt för åtkomst till anställning, hälsovård och andra tjänster och drift av industri och handelsaktiviteter. Den här rapporten beskriver en energibehovsmodell av transportsektorn för utvalda länder i subsahariska Afrika. Länderna som har modellerats är Angola, Elfenbenskusten, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien, Ghana,Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, Sydafrika och Tanzania. Undantaget Sydafrika så är transportsektorn i de utvalda länderna i stora delar underutvecklad och föråldrad. Vägtransporter dominerar energibehoven för transport i regionen idag och den här trenden förväntas pågå fram till 2040. Ägandet av bilar ökar kraftigt, framförallt i städer, men den här tillväxten sker från väldigt låga nivåer då länderna i regionen tillhör den grupp länder med lägst ägande i världen. Som är fallet med växande ekonomier i Asien, så växer flottan av två- ochivtrehjulingar snabbare än den för bilar och en signifikant andel av den tillväxten sker i lantliga områden. Flyg är den största förbrukaren utanför vägarna vilket förväntas fortsätta fram till 2040 som en konsekvens av växande BNP och snabb urbanisering. Järnväg och sjöfart släpar efter aktuella globala nivåer men förväntas att utvecklas signifikant för att uppfylla industrialiseringsmålen som finns uppsatta av African Agenda 2063. I det aktuella stadiet, så möter sektorn stora utmaningar som otillräcklig och dåligt underhållen infrastruktur, ökade trafikstockningar i städer, storskalig import av andrahandsfordon med dåliga utsläppsstandarder som påverkar luftkvaliteten i städerna, avsaknad av säker och officiellt driven kollektivtrafik samt otillräcklig hänsynstagande för kvinnors transportbehov. Sunt beslutsfattande och investerande har potentialen att övervinna eller signifikant reducera allvaret av de flesta av dessa utmaningar inför framtiden.

本研究以Amraoui & Hitier (2008)隨機回復率模型(BNP model)以及Andersen and Sidenius(2004)隨機風險因子承載係數模型(RFL model)為基礎，進行對分劵信用價差、債劵群組累積損失機率分配，以及對基準違約相關係數的影響等分析。我們發現當回復率改成動態後可以反映更多系統風險，權益分劵信用價差絕大多數都會下降。在累積損失機率分配方面加入BNP後變為較平滑；改用RFL則會使機率分配在小額損失處又產生一次起伏；同時考量BNP與RFL會使小額損失發生機率減少、極端損失機率增加。實作三組市場資料時，發現不管市場違約機率高或低，共同考慮BNP與RFL的模型在四個模型中是最適合擬和市價的，顯示在市價的校準上有更多彈性，特別是在承擔名目本金60~100%先償分劵的校準上只有共同考慮BNP與RFL的模型能發揮功效。