Förändringar förändras och för att organisationer ska bevara sin konkurrenskraft kommer de att ställas inför tekniska utmaningar med en högre grad av komplexitet.  Informationssystem införs i verksamheter för att bistå med stöd till kommunikation mellan människor. En utmaning med införande av informationssystem är att de ofta anses misslyckade i något avseende, som att de inte uppnår förväntad affärsnytta. För att lyckas uppnå den förväntade affärsnyttan efter en införandeprocess är det viktigt att även behandla de socio- tekniska aspekterna. Det avser de individuella användarnas perspektiv av det nya systemet som ska införas och som i deras ögon ska uppfattas som stödjande. Detta för att de ska kunna acceptera det nya systemet och den förändring det medför, samt kunna använda det med goda intentioner på ett framgångsrikt sätt. En framgångsrik användning av informationssystemet kan resultera i att deras arbetsprocesser utförs mer säkert, ändamålsenligt samt produktivt. Som blir bidragande till att realisera affärsnyttorna inom organisationen.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva de förhållanden i ett internationellt kredithanteringsföretag som uppfattas vara mest kritiska för framgångsrik användning av informationssystem efter en införandeprocess, ur ett individuellt användarperspektiv.  En kvalitativ forskningsmetodik har använts där en analys av publicerade studier har utförts och framställts i en analysmodell. Fallstudiemetoden har tillämpats för insamling av primära empiriska data, genom semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation. Fem personer har intervjuats som arbetar på fallföretaget, Intrum AB, om deras uppfattningar och inställning till användning efter införande av ett ersättande informationssystem.  Denna jämförande studie framhåller att de fyra viktigaste slutsatserna för en framgångsrik användning av informationssystem, ur ett individuellt användarperspektiv, är att: Systemutveckling föregår Verksamhetsutveckling, Förändringsledning påverkar primärt Användaracceptans, Användbarhet och Användaracceptans har en förstärkande effekt på varandra. Detta kan leda till Förhållanden där informationssystemet kan användas på ett framgångsrikt sätt, inte minst proaktivt, i företagets arbetsprocesser.

Background: The care for the older adults is facing major challenges with the growing proportion of older people. This entails a need to find new ways to cope with the tasks of elderly care, and digitalization is seen as part of the solution. In order to succeed with digitalizing, the first-line managers in elderly care needs knowledge of change management and digitalization. That knowledge needs to be obtained via educational efforts. Aim: The aim of the study was to examine the experiences of first-line managers within elderly care after they recieved training in change management and digitalization. The aim was further to examine their perspectives on the influencing factors when it comes to leading change management in digitalization. Method: The method was a qualitative interview study with an inductive research approach and the sample consisted of first-line managers within elderly care in a medium-sized Swedish municipality. Semi-structured interviews were conducted which were analyzed by qualitative inductive content analysis.  Results: Four main categories emerged; perspectives on implemented educational efforts; identified potential, barriers and needs in change management and digitalization; responsibilities and roles in change management and digitalization; and perspectives on care users when using health and welfare technology. Potential and barriers included assent from management, cooperation between colleagues, influence of the first-line managers' level of interest, resources, goals and strategies. It also included prioritization of daily operations, employee needs, resistance and information about purpose, implementation process and technology. In order for the first-line managers in elderly care to achieve the expected benefit with training on change management and digitalization, the expectations needs to be well defined. Conclusion: Educational efforts in change management and digitalization alone are not enough to achieve a successful implementation of health and welfare technology in municipal care for the elderly. Digitalization is an ongoing process of changes and the first-line managers can-not do it by themselves. The preferred practice is to be able to create the conditions for interested employees to drive the work of digitalization within their respective operation.

This paper examined how Change Management and Transformational Leadership can be effective tools in transitioning towards sustainable agriculture in Europe. This paper starts with providing empirical evidence for climate change and shows that Northern and Southern Europe are impacted differently by climate change. Then this paper examined how climate change affects farmers in the different parts of Europe and what Societal, Environmental, Leadership and Organisational changes have to be made to transition towards sustainable agriculture in Europe. The qualitative analysis shows that, according to farmer associations, there is a need for a variety of options, a lack of communication and insufficient involvement of farmers on a policy making level. This paper ends with explaining how Change Management and Transformational Leadership can be used as tools to improve communication between stakeholders and improve the involvement of farmers in the co-creation process. Therefore, this paper concludes that Change Management and Transformational leadership will help the European Union in realising sustainable agriculture in Europe.

El presente trabajo de investigación se elabora a partir de la necesidad de reducir los niveles de inventario de producto terminado en la empresa Calzatura Moreyka, lo cual representa dinero inmovilizado, que posteriormente se convertirán en costos. Por ello, se trabajará en la disminución de estos inventarios como tema principal, buscando optimizar la gestión de inventarios que existe actualmente. Para lograr dicho objetivo, se propone la utilización de la metodología Collaborative Planning Forecasting and Replenishment (CPFR) junto con los pronósticos ARIMA, mejorando la gestión de inventarios e implementando la predicción del comportamiento de la demanda. Esta mejora se obtendrá a través de la mejora de los procesos como de los correctos pronósticos a realizarse. El proyecto está dividido en 4 capítulos. Durante el capítulo 1 se formulará el problema principal de acuerdo con los antecedentes presentes en el sector, los objetivos y la propuesta de solución que abarcan las posibles técnicas a utilizar para atacar las causas que originan el problema. Asimismo, se realizará el marco teórico y el estado del arte explicando casos de éxito sobre la utilización de las técnicas de solución planteadas. En el capítulo 2 se realizará el diagnóstico sobre la situación actual de la organización identificando los procesos de la empresa, el impacto y el análisis de las causas del problema. En el capítulo 3 se desarrollará todo lo correspondiente a la propuesta buscando que la hipótesis planteada pueda reducir el problema. Finalmente, el capítulo 4 consiste en la aplicación y validación evaluando el impacto que se obtuvo de la propuesta planteada. / This research work is developed from the need to reduce the inventory levels of finished product in the Calzatura Moreyka Company, which represents immobilized money, which will later be converted into costs. For this reason, work will be done on reducing these inventories as the main issue, seeking to optimize the inventory management that currently exists. To achieve this objective, the use of the Collaborative Planning Forecasting and Replenishment (CPFR) methodology is proposed together with the ARIMA forecasts, improving inventory management and implementing the prediction of demand behavior. This improvement will be obtained through the improvement of the processes and the correct forecasts to be made. The project is divided into 4 chapters. During Chapter 1, the main problem will be formulated according to the antecedents present in the sector, the objectives and the proposed solution that includes the possible techniques to be used to attack the causes that originate the problem. Likewise, the theoretical framework and the state of the art will be carried out, explaining success stories about the use of the proposed solution techniques. In chapter 2 the diagnosis of the current situation of the organization will be carried out, identifying the company's processes, the impact and the analysis of the causes of the problem. In chapter 3 everything corresponding to the proposal will be developed, seeking that the hypothesis proposed can reduce the problem. Finally, chapter 4 consists of the application and validation evaluating the impact obtained from the proposed proposal. / Trabajo de Suficiencia Profesional

The world is facing the challenge of an increasingly growing and aging population which leads to increasing requirements on the healthcare system. This has led to higher financial pressure on operational managers to do more with less resources. Hospitals are characterised by rigid routines, strict hierarchical structures and lack of consistent definitions of value which creates challenges for improvement projects and implementation. To explore an alternative perspective of how to increase value in healthcare, the concept of secondary activities is introduced. Secondary activities are defined as activities that are indirectly related to healthcare and medical processes in hospitals. Presently, secondary activities are not prioritised in healthcare since the distinction has not been made before and therefore is the value-gain interesting to investigate. The purpose of this report is to investigate how to increase value in healthcare through improved secondary activities and the following research questions are used to fulfill the purpose: What are the challenges of defining value in healthcare? 2. What process improvement strategy is suitable for improving secondary activities? 3. What implementation strategy is suitable when improving secondary activities? The method used to conduct this study consisted of a literature study covering the fields of value creation, Lean in healthcare and change management in hospital management, followed by a case study at Norrtälje Sjukhus where the food process was investigated. Results of the study showed that the challenges of defining value in healthcare are the different mindsets between professions operating in hospitals and the required balance between ethical and financial aspects. II At Norrtälje Sjukhus, the assistant nurses valued time spent with patients. In order to free more time for them, secondary activities have great potential of increasing value through improvement projects. The combination of Lean and Biodesign based on comprehensive observations proved to be a suitable process improvement strategy for improving secondary activities. Moreover, secondary activities lag well behind primary activities regarding digitalisation which can increase the value of secondary activities through improved workflows. When value is defined as time spent with patients this process improvement strategy proved to be successful. Results of improving the food process in the case study showed that the total annual savings for the hospital were 3212 work hours which corresponds to 761 244 kr. Prerequisites for a successful implementation strategy are awareness of problems, needs and to have an improvement strategy that fits the situation. Introduction of changes should made together with the personnel and be incremental to minimise disturbances to other healthcare activities. A remaining challenge is the lack of responsibility and managerial competence in the regular hospital organisation that is needed for future, continuous and sustainable improvements for secondary activities. / Världen står inför en stor utmaning med en växande och åldrande befolkning vilket ställer högre krav på sjukvårdssystemet. Detta har lett till ökat finansiellt tryck på verksamhetsansvariga att prestera mer med mindre resurser. Sjukhus karaktäriseras ofta av oflexibla rutiner, strikt hierarkiska strukturer och inkonsekvent definition av värde vilket innebär utmaningar för förbättringsarbeten och implementation. Konceptet sekundära aktiviteter introduceras för att utforska ett alternativt perspektiv av hur man ökar värde i sjukvården. Sekundära aktiviteter definieras som indirekt sjukvårdsrelaterade aktiviteter som stöttar medicinska processer. I nuläget prioriteras inte sekundära aktiviteter i sjukvården eftersom denna särskiljning inte tidigare gjorts och därför blir den potentiella värdeökningen intressant att undersöka. Syftet med denna rapport är att undersöka hur värdet kan öka i sjukvården genom förbättring av sekundära aktiviteter. Följande forskningsfrågor bidrar till att uppfylla syftet med rapporten: 1. Vilka är utmaningarna med att definiera värde i sjukvården? 2. Vilken processförbättringsstrategi är lämpligast för att förbättra sekundära aktiviteter? 3. Vilken implementationsstrategi är lämpligast för att förbättra sekundära aktiviteter? Metoden som användes i denna studie bestod av en litteraturstudie som behandlade områdena värdeskapande, Lean i sjukvården och förändringsarbete inom sjukhusledningen, följt av en fallstudie på Norrtälje Sjukhus för att undersöka matprocessen. Resultat från studien visade att utmaningarna med att definiera värde inom sjukvården är skillnader mellan professioner och en avvägning mellan etiska och finansiella faktorer. Undersköterskorna på Norrtälje Sjukhus värderar tiden med patienterna högst. Sekundära aktiviteter har stor potential att öka i värde genom förbättringsarbeten för att kunna frigöra mer tid för undersköterskorna. IV Kombinationen av Lean och Biodesign baserat på omfattande observationer visade sig vara en lämplig processförbättringsstrategi för att förbättra sekundära aktiviteter. Sekundära aktiviteter ligger efter primära aktiviteter vad gäller digitalisering som kan öka värdet av sekundära aktiviteter genom förbättrat arbetsflöde. När värde definieras som tid spenderad med patienter är den här processförbättringsstrategin framgångsrik. När matprocessen förbättrades i fallstudien resulterade det i en årlig besparing för hela sjukhuset på 3212 arbetstimmar vilket motsvarar 761 244 kr. Förutsättningar för en framgångsrik implementationsstrategi är medvetenhet kring problemen, behoven samt att anpassa strategin efter situationen. Introduktion av förändringarna bör ske stegvis i samarbete med personalen för att minimera störningsmoment gentemot andra vårdaktiviteter. En kvarstående utmaning är bristen på ansvar och chefskompetens i sjukhusorganisationen för framtida, kontinuerliga och hållbara förbättringar av sekundära aktiviteter.

Digital innovation is a key to solve problems of future healthcare. Medical Technology (MedTech) firms will have to employ successful digital business strategies (DBSs) to become innovative and increase the efficiency to solve the problems in healthcare. This thesis aims to outline important aspects when employing a DBS in a MedTech firm. The results are based on empirical data from consultants working with digital strategies as well as professionals working in the MedTech industry. I conduct semi-structured interviews with 11 professionals of different backgrounds to gain their perspectives and insights on how to successfully implement a DBS in an organisation. I discuss and conclude their opinions concerning the business model and change management aspects of a DBS. The focal point of this thesis was partially led by my commissioner, Human Care. From the literature review and interviews, I introduce several interesting findings which can be helpful for both management of MedTech firms as well as consultants working with DBSs. Some of the findings contributing to successful DBSs includes improving the organisation’s innovative ability and creating opportunities for new innovations. This can be done by working more agile, introducing new competences and co-innovating with customers of the firm. Furthermore, the DBS can change firms’ business models. Interviewees find that the impact can be minor or extensive depending on the DBS employed and can ultimately lead to entire new business models being created. The DBS can have disruptive impact on incumbent firms’ current business and create completely new products or services. Management must correctly evaluate their current position and future desired state to develop a strategy fit for their specific firm. Finally, I find that there is a clear correlation between the changes in the business model and the change management work when implementing a DBS. I present some areas that management of MedTech firms must attend in order to increase the chances of success in their DBS. / Digital innovation är nyckeln till att lösa problem inom sjukvården. Medicinteknikbolag måste använda sig av digitala affärsstrategier för att öka effektiviteten och lösa problem som sjukvården väntas möta i framtiden. Denna rapport syftar till att delge viktiga aspekter när man använder sig av och utformar digitala affärsstrategier inom medicinteknikbolag. Resultaten är baserade på empiriska data från konsulter som jobbar med digitala strategier samt personer yrkesverksamma inom medicinteknik. Jag har genomfört 11 intervjuer med personer med olika bakgrund för att få deras perspektiv och insikter om hur man framgångsrikt använder sig av digitala affärsstrategier i en organisation. Jag diskuterar och sammanfattar deras åsikter rörande affärsmodeller och förändringsledningsarbete relaterat till digitala affärsstrategier. Denna rapports utformning är delvis ledd av min uppdragsgivare, Human Care. Resultaten från litteraturgenomgången och intervjuerna visar att företags innovationsförmåga och att skapa förutsättningar för innovation är viktiga aspekter för framgång. Detta sker genom att ändra organisationens sätt att arbeta på, genom agila arbetsmetoder, nya kompetenser och kan leda till att helt nya affärsmodeller skapas. Strategin kan vara disruptiv för företags nuvarande affär och skapa helt nya produkter och/eller tjänster. Ledningen måste utvärdera sin nuvarande situation och framtida målbild för att utforma väl anpassade strategier för bolaget. Jag finner att det finns en tydlig koppling mellan ändringar i affärsmodellen och förändringsarbetet när man implementerar en digital affärsstrategi. Jag introducerar några områden som ledningen måste se över för att öka chansen till framgång i strategin.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

As the amount of administrative work are increasing in the education sector, organizations has started to look for alternative solutions to the problem. One such solution might be to use automation within the field of administration in order to free the existing staff from the most burdensome and monotonous tasks. Robotic Process Automation (RPA) is a technology used to automate digital processes and perform tasks that were previously performed by humans. The implementation of RPA has however proven to be resource-intensive and in need of special technical skill in order to be successful. This thesis has aimed to investigate how RPA automation can be managed within a smaller organization in the education sector and how the expectations of the opportunities and challenges of using RPA may change along with the RPA implementation. A smaller organization who needs to use outsourcing in order to carry out an RPA implementation may have limited knowledge of RPA, which means that the expectations for automation can be unattainably high or surprisingly low. Findings from the case study however suggest that once the first robots had been put into production and started to produce value to the organization, the expectations among the staff increased and a majority of them could see new opportunities of using RPA for further automations. These findings therefore suggest that it is important to generate short-term wins in order to reduce possible resistance to change and to move forward in the implementation of RPA. This thesis has also identified several challenges. These are primarily attributable to limited resources, which means that the important work of reviewing and documenting manual processes for automation may be downgraded because of time restraint. Other challenges may consist of limited knowledge of RPA and an unclear ownership of processes when manually performed processes instead are being carried out by robots. By considering and taking advantage of the changed expectations and the opportunities and challenges that have emerged through this study, it is possible to ensure a successful implementation of RPA automation within the administration of education. / Eftersom mängden administrativt arbete ökar inom utbildningssektorn har organisationer börjat leta efter alternativa lösningar på problemet. En sådan lösning kan vara att använda automatisering inom administrationsområdet för att befria befintlig personal från de mest betungande och monotona uppgifterna. Robotic Process Automation (RPA) är en teknik som används för att automatisera digitala processer och utföra uppgifter som tidigare utförts av människor. Implementeringen av RPA har dock visat sig vara resurskrävande och i behov avspeciell teknisk skicklighet för att lyckas. Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur RPA-automatisering kan hanteras inom en mindre organisation inom utbildningssektorn och hur förväntningarna på möjligheterna och utmaningarna med att använda RPA kan förändras under en RPA-implementeringen. En mindre organisation som behöver stöd utifrån för att genomföra en RPA-implementering kan ha begränsad kunskap om RPA, vilket innebär att förväntningarna på automatisering kan vara ouppnåeligt höga eller förvånansvärt låga. Resultaten från fallstudien antyder dock att när de första robotarna hade satts i produktion och börjat producera värde för organisationen ökade förväntningarna bland personalen och en majoritet av dem kunde se nya möjligheter attanvända RPA för ytterligare automatiseringar. Dessa resultat tyder därför på att det är viktigt att generera kortsiktiga vinster för att minska eventuellt motstånd mot förändring och för att gå vidare i implementeringen av RPA. Denna fallstudie har också identifierat flera utmaningar. Dessa beror främst på begränsade resurser, vilket innebär att det viktiga arbetet med att granska och dokumentera manuella processer för automatisering kan få lägre prioritering på grund av tidsbrist. Andra utmaningar kan bestå av begränsad kunskap om RPA och ett oklart ägandeskap av processer när manuellt utförda processer istället utförs av robotar. Genom att överväga och dra nytta av de förändrade förväntningarna och de möjligheter och utmaningar som har uppstått genom denna studie är det möjligt att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av RPA-automatisering inom utbildningsadministrationen.

Studies show that the average lifespan of large companies is decreasing and that companies of today face a higher degree of market-saturation caused by globalization. In order for companies to stay alive, they need to scan for trends outside their business scope, which can be done by adopting corporate foresight. This thesis investigates the uniqueness of corporate foresight in large Swedish companies when compared to a European sample. The focus lies on measuring differences with regards to need, capabilities and maturity of corporate foresight. This thesis establishes that there is an ever-growing interest in studying corporate foresight from a Swedish perspective due to the high rate of innovation in the country. Based on a theoretical framework, a method is established for measuring the three main dimensions of need, capabilities and maturity. The data for the Swedish companies is empirical data from 11 Swedish companies gathered using a survey provided by the collaborator Rohrbeck Heger GmbH. The Swedish data is then compared to a European sample by using an existing database. Through the use of a quantitative method with two statistical tests, one non-parametric test (Mann-Whitney U-test) and one parametric test (Welch’s t-test), several interesting differences were found. For need, it was found that Swedish firms act in a less dynamic environment than its European counterparts, but that Swedish firms’ environment is more complex. For capabilities, Swedish firms have stronger internal capabilities with regards to culture, method sophistication and information usage. Finally, for maturity, Swedish firms have stronger perceiving abilities but weaker prospecting abilities than European firms. In summary, it is not possible to say that the overall need or maturity with regards to corporate foresight is greater or more advanced for Swedish firms. However, a conclusion is that Swedish firms have stronger capabilities for corporate foresight than its European counterparts. / Studier visar att genomsnittslivstiden för stora bolag minskar, samt att dagens företag möter en högre grad av marknadsmättnad orsakad av globalisering. För att företag ska överleva behöver de skanna efter trender utanför deras nuvarande verksamhet, vilket kan göras genom att arbeta med affärsförutseende. I detta examensarbete undersöks unika egenskaper gällande affärsförutseende i stora svenska bolag jämfört med stora europeiska bolag. Fokus ligger i att mäta skillnaderna i behov, färdigheter samt mognadsgrad av affärsförutseende. Detta examensarbete konstaterar genom flertalet källor att intresset och behovet av att utforska affärsförutseende för svenska bolag finns, eftersom Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Från litteraturstudien etableras en metod för att mäta nivåer på de tre dimensionerna behov, färdigheter samt mognadsgrad. Empirisk data har samlats in på 11 stora svenska bolag genom en enkätbaserad intervju, där tillgång har erhållits till en granskad enkät genom samarbetspartnern Rohrbeck Heger GmbH, samt tillgång till deras databas med europeiska bolag. Den svenska datan jämförs därefter mot ett europeiskt dataset, där en kvantitativ metod används för att jämföra dessa grupper; ett icke-parametriskt test (Mann-Whitney U-test) samt ett parametriskt test (Welch’s t-test). Genom dessa tester erhålls flera intressanta skillnader mellan svenska och europeiska bolag. Gällande behov, visade resultatet att svenska bolag har ett lägre dynamiskt affärsklimat, men där affärsklimatet är mer komplext. Gällande färdigheter skiljer sig svenska bolag på de interna färdigheterna kultur, metodraffinering samt informationsanvändning. Slutligen, gällande mognadsgrad för affärsförutseende, är svenska bolag starkare på att uppfatta trender men svagare på att analysera trender. Sammanfattningsvis är det inte möjligt att dra någon slutsats överlag huruvida behov och mognadsgrad gällande affärsförutseende är mer avancerat bland svenska bolag. Däremot kan slutsatsen dras att svenska bolag har starkare färdigheter för affärsförutseende än dess europeiska motsvarigheter.

Overcoming resistance to change is crucial for organizational changes. In manufacturing companies, changes and digital transformations are more frequently occurring and in faster paces. The purpose of this thesis is to study how digital transformations can be implemented successfully in manufacturing organizations by analyzing important factors and strategies in change management and offer solutions for deficient processes. This thesis is an inductive qualitative case study. The theories brought up in this thesis are regarding change management, digital transformation, the theory of planned behavior, the psychological contract, employee involvement and digital design, all regarding change management. By analyzing the organizations implementation-, change management- and digital transformation processes, important factors were extracted to develop the organizations digital transformation strategy. A total of 10 interviews were held with team leaders and production leaders and 4 observations were held. The collected data and researched theories were analyzed to fill the discovered gaps in the organizations change management. The results show that there are gaps in the communication within the organization and a deficient communication chain. Results show that there is a selective involvement of employees in new implementation- and digital transformation processes and that regularly involved employees in new implementation processes and digitalization initiatives show more positive expectations and attitudes towards change whilst uninvolved employees expressed more negative. The results also show that the absence of support functions such as HR, ergonomics, IT technicians etc. in the evening shifts may contribute to role ambiguity and role conflict in the evening shift production leaders and contribute to resistance to change due to added workload and insufficient support. By involving more employees and departments in implementation processes, standardizing communication methods and engaging support functions in the evening shift new digital transformation initiatives can be implemented more successfully. / Att övervinna motståndet mot förändringar är avgörande för organisatoriska förändringar. I tillverkningsföretag sker förändringar och digitala transformationer oftare och i ökande takt. Syftet med detta examensarbetet är att studera hur digitala transformationer framgångsrikt kan implementeras i tillverkande organisationer genom att analysera viktiga faktorer och strategier inom förändringsledning och erbjuda lösningar till bristfälliga processer. Denna avhandling är en induktiv kvalitativ fallstudie. Teorierna som tas upp i detta examensarbete gäller förändringsledning, digitala transformationer, teorin om planerat beteende, psykologiska kontrakt, medarbetarengagemant och digital design, allt med avseende på förändringsledning. Genom att analysera organisationens implementerings-, förädringslednings- och digitala transformationsprocesser extraherades viktiga faktorer för att utveckla organisationens digitala transformationsstrategi. Totalt hölls 10 intervjuer med lagledare och produktionsledare och 4 observationer genomfördes. Den insamlade data och de studerade teorierna analyserades för att fylla de upptäckta gapen i organisationens förändringsledning. Resultaten visar att det finns gap i kommunikationen inom organisationen och en bristfällig kommunikationskedja. Resultat visar att det finns ett selektivt engagemang av medarbetare i nya implementerings- och digitala transformationsprocesser och att regelbundet involverade medarbetare i nya implementeringar och digitaliseringsinitiativ visar mer positiva förväntningar och attityder till förändring medan oengagerade medarbetare uttryckte sig mer negativa. Resultaten visar också att frånvaron av stödfunktioner som HR, ergonomer, IT-tekniker etc. på kvällspassen kan bidra till rolloklarhet och rollkonflikt hos kvällsskiftets produktionsledare och bidra till motstånd mot förändring på grund av ökad arbetsbelastning och otillräckligt stöd. Genom att involvera fler medarbetare och avdelningar i implementeringsprocesser, standardisera kommunikationsmetoder och engagera stödfunktioner i kvällsskiftet kan nya digitala transformationsinitiativ implementeras mer framgångsrikt.