Irresistibly, Lean has been well-known among manufacturers around the world for quite sometimes due to Toyota success story of Toyota Production System (TPS) or so-called Lean manufacturing. Now that many organizations are going toward the concept of Lean enterprise, this thesis tries to study about Lean Product Development System (LPDS) which is a part it. Owing to the fact that LPDS is a socio-technical system originated from Japanese cultural background, to understand and should how LPDS is adopted in Swedish organizations become our main purpose. The thesis consists of three research questions- i.e. 1) what are pros and cons of LPDS, 2) what is Swedish style LPDS and how does it compare to the original Japanese one, and 3) should Swedish companies transform LPDS into their organizations; if yes, how. This study adopts a cultural framework to analyze and compare the Swedish LPDS and the Japanese one. The thesis can be separated into three main theoretical parts- i.e. LPDS, cultures, and change management. Two managers from two companies, one LPDS consultant, and one PhD student were interviewed for empirical data. Regarding to the first research question, both primary (interview) and secondary data are used; in order to analyze advantages and weaknesses of LPDS. Then, based on a literature review and empirical findings, Swedish LPDS principles were concluded and compared to the Japanese ones according to the second research question. Lastly, Swedish cultures, creativity perspective, and change management theories were deployed to provide managerial guidelines on how Swedes interpret and adopt LPDS in their organizations.   Accordingly, there are several pros and cons of LPDS (e.g. systematic decision making enhancement, transparency of information sharing, dynamic organizational learning) and they occur along the process of LPDS transformation into organizations. For cons, conclusion as of now is that most of LPDS weaknesses come from the method level, in which no one really knows what the real "Lean" is and leads to misinterpretation of principles. Owing to the fact that LPDS is a socio-technical system, it requires firms to adapt their strategies and cultures before adopting LPDS principles. Hence, LPDS needs to be interpreted and put into use case by case, depending on organizational characteristics. There are 14 principles of Swedish LPDS as concluded in this study. They are both similar and different from the Japanese original ones. The basic principles of LPDS, which are standardization, supplier involvement, continuous improvement, and visualization, are employed explicitly in both Japanese and Swedish LPDS. Moreover, both apply set-based concurrent engineering, front-loading, leveled product development process, and cross-functional team in NPD projects in their LPDS practices. The main differences are that Swedish LPDS focuses more on enhancing creativity than those of Japanese. Moreover, leadership style differs due to different cultural background. Besides, some other minor differences are also pointed out in this report. This leads to an answer to the last research question. Swedes should adopt LPDS in incremental manners to develop their organizations into the direction lead by LPDS, while preserving the creativity which is beneficial to product development processes. Finally, some guidelines of LPDS interpretation and adoption are also suggested based on change management theories and Swedish cultures.

Samhället förändras kontinuerligt. För att människor ska må bra i ett föränderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hälsofrämjande arbetsliv är inte bara gynnsamt för individen, det bidrar även till hållbar tillväxt i samhället.  Organisationer strävar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrån ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrån ett pedagogiskt perspektiv är föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser samt dessas förutsättningar inom organisationer. Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevelser om förutsättningar för delaktighet kring organisationens utvecklingsarbete utifrån chefers och medarbetares berättande perspektiv. Syftet var även att undersöka vad chefer och medarbetare berättar kring organisationens värdegrundsarbete samt dess påverkan på organisationens utvecklingsarbete. Studien gjordes på uppdrag av det statliga Trafikverket och urvalet bestod av elva anställda från ett verksamhetsområde inom en av regionerna. Intervjuer var den metod som valdes. Åtta medarbetare intervjuades i två fokusgrupper med jämn könsfördelning i varje. Två sektionschefer med jämn könsfördelning samt en manlig enhetschef intervjuades enskilt. I analysen låg fokus vid att skriva fram ett berättande resultat med inspiration av narrativ ansats vilket resulterade i två berättelser; Medarbetarnas berättelse samt Chefernas berättelse. Resultatet åskådliggjorde att de forum som finns skulle behöva utvecklas så att de främjar delaktighet.  Delaktigheten skulle även öka om det fanns en dialogbaserad möjlighet till återkoppling mellan nivåer. För att som organisation kunna agera förebild i samhället gällande uppdraget att främja trafiksäkerhet och miljö, ansågs det nödvändigt att leva som man lär. Detta försvåras av att det saknas en gemensam riktning för organisationens värdegrund och dess inverkan på det dagliga arbetet. Cheferna ansågs vara ansvariga för att främja dialogbaserat utvecklingsarbete, både gällande de anställdas kompetensutveckling samt att främja till förbättringsförslag. Cheferna ansåg sig ha bristande kompetens kring sådana utvecklande uppgifter. Därmed efterfrågades en stöttande utvecklingsgrupp med syftet att bedriva intern utveckling utifrån värderingsgrundande dokument.

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror på omorganisationen i sig utan hur förändringsprocessen har gått till. Deras reaktioner speglar ett motstånd mot sättet som förändringsprocessen har genomförts på. Det är personerna i organisationen och inte organisationsformen som är det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som påverkar en lyckad förändringsprocess är medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet är taget, kommunikation samt känsla av sammanhang. / In our thesis, we concluded that the managers' reactions are not due to reorganization in itself but how the change has happened. Their responses reflect a resistance to the manner in which the change has been implemented. There are people in the organization and not organizational form that is important for managers. We think that the factors that influence a successful change is employee involvement, the opportunity for a good dialogue before the decision is taken, communication and sense of coherence.

Švietimo kaitos vadyba mūsų šalyje niekada nebuvo tokia ryški, kaip dabar, XXI-ame amžiuje, kai pasaulis priartėjo prie mūsų, o mes prie jo, įžengėme į globalizacijos, žinių ir informacinių technologijų visuomenę. Dabartinė nepriklausomos Lietuvos švietimo kaitos vadyba, turinti dviejų dešimtmečių istoriją, yra dinamiška, artima Vakarų Europos ir kitų išsivysčiusių pasaulio šalių švietimo sistemoms. Prie to daug prisidėjo mokslininkų vykdyti tyrimai gerosios patirties skleidimas. Pasirinkta magistrinio darbo tema, aktuali ir pasižymi naujumu: girdisi įvairių vertinimų tiek iš besimokančiojo jaunimo, tiek iš jų tėvų ir kitų socialinių gyventojų sluoksnių. Tyrimo objektas – mokinių tėvų, prekybos centrų ir bankų darbuotojų, aukštesniųjų kursų studentų požiūris į švietimo kaitos vadybą ir jos tobulinimą. Tyrimo problema – kaip visuomenė vertina dabartinę švietimo kaitos vadybą ir ją lemiančius veiksnius. Tyrimo tikslas – atskleisti visuomenės požiūrį į švietimo vadybos kaitą ir jos tobulinimą. Tyrimo imtis – 229 respondentai, iš jų: 62 mokinių tėvai, 45 prekybos darbuotojai, 44 Swedbank darbuotojai, 78 III–IV kursų studentai. Tyrimo bazė. Tyrimas atliktas Vilniaus miesto dviejose vidurinėse mokyklose, Vilniaus pedagoginiame universitete, Swedbanke ir Kosmados parduotuvėse. Atliekant tyrimą naudoti šie tyrimo metodai: mokslinės literatūros ir teisinių dokumentų analizė, anketinė apklausa, kontent analizė, matematinių – statistinių duomenų analizė. Tyrimo rezultatai: išsiaiškinta... [toliau žr. visą tekstą] / The topic of the change management of education in our country becomes important as never before. The current system of the change management of education in Lithuania is very dynamic and has much common with Western Europe or the educational systems of other developed countries. Lithuanian scientists have made a big contribution to achieve the current level of the development of the education system. The issues covered in the thesis have some features of novelty and are topical. They are widely discussed by students, their parents and other interested parties from different social groups. The object of the research is the attitude of students‘ parents, emploees` of supermarkets and banks, students of the higher grade towards the change management of education and its development. The issue of the research is society‘s attitude towards the change management of education and the factors which have impact on it. The main aim of the research is to reveal society‘s attitude towards the change management of education and its development. The survey of 229 respondents was caried out during the course of the research: 62 of the parents of students, 45 supermarket emploees, 78 – III-IV year students. The basis of the research. The research was performed at two secondary schools in Vilnius, Vilnius pedagogical university, bank “Swedbank“ and supermarket “Kosmada“. During the course of the research the following research methods were applied: the analysis of scientific... [to full text]

No description available.

The introduction of the New Zealand Curriculum (Ministry of Education, 2007) provided both opportunities and challenges to schools. As teaching and learning has continued to evolve and develop in accordance with new research, technological innovations and changing school populations so too has curriculum. The curriculum was designed to initiate a transformation in values, principles, and key competencies that are needed for learners to successfully participate in schooling and society. The New Zealand government introduced a new curriculum in 2007 with the intention of it being implemented into schools by 2010. The content of curriculum was guided by pedagogical understandings supported by research. This included an emphasis on schools having ownership of their curriculum. The 2007 curriculum also had a larger focus on educating the whole child not just on learning objectives. This research investigates how three schools have undertaken the implementation of the New Zealand Curriculum (2007), and the effects this implementation has had on teaching and learning. Using semi-structured interviews, the descriptive narratives of each teacher’s and school’s experience and understanding has been explored. The results indicated that the participating schools are embracing the new curriculum and that changes made due to professional development, teacher collaboration and curriculum implementation are directly affecting learning for children in a positive way.

Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008). Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet. För att få hög grad av delaktighet bland medarbetare har de implementerat begreppet hälsofrämjande arbetsplatser. Det innebär att avdelningar får ansöka för att vara med och de behöver uppfylla vissa kriterier med särskilt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet för att bli antagna. Fokus ligger dock på att främja hälsan och inte på förebyggande åtgärder. Denna studie syftar främst till att undersöka hur medarbetare inom Landstinget i Värmland uppfattar och upplever arbetsgivarens hälsofrämjande arbete med att behålla och förbättra hälsan hos sina medarbetare. Viktiga frågeställningar är: Vad gör arbetsgivaren för hälsofrämjande arbete som syftar till att bevara och förbättra hälsan hos sina medarbetare? Vad upplever medarbetare att arbetsgivaren gör för att främja deras hälsa? Vilka svårigheter och möjligheter ser arbetsgivare och medarbetare med det hälsofrämjande arbetet? I studien används en kvalitativ metod genom att göra semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer från två olika divisioner. Analysen visar att arbetsgivaren tror sig göra mer än vad medarbetarna uppfattar att arbetsgivaren gör. Till stor del beror det på att åtgärder och aktiviteter inte i tillräcklig utsträckning har individanpassats. Majoriteten av respondenterna är nöjda med vad chefen och hälsoinspiratörerna gör på avdelningen men missnöjda med vad Landstinget i Värmland som organisation bidrar med. Majoriteten av respondenterna upplever också att det hälsofrämjande arbetet kräver bättre och tydligare information och struktur. Det är således viktigt att målet med hälsofrämjande arbete är tydligt och att arbetsgivaren får medarbetarna att känna sig delaktiga och engagerade för att nå goda resultat. Det är även en utmaning för arbetsgivaren att få till tillförlitliga vetenskapliga utvärderingar. Sammanfattningsvis ser Landstinget i Värmland stora möjligheter med ett hälsofrämjande arbete. De upplever att personalens hälsa förbättras och att de är en mer attraktiv arbetsgivare. Medarbetaren ser möjligheten att få bättre hälsa, att börja träna och att få bättre psykosocial arbetsmiljö.   Nyckelord: Hälsofrämjande, hälsopromotion, delaktighet, förändringsarbete, hälsoprogram, empowerment, hälsofrämjande faktorer, hälsa. / There are many factors affecting public health. People's attitudes and health are constantly affected by the surrounding environment, interactions between people and also of the factors that are due to lifestyle and heritage. Until the beginning of the 21st century, it was common for employers to work with preventive health measures which focused on illness and disease (pathogenesis). Since then, health promotion that focuses on health factors (salutogenic) has grown stronger around the world. Research shows that focus on health leads to healthier staff but that it is difficult to get accurate and measurable results.  Landstinget i Värmland have since 2010 in addition to a preventive systematic work focused on promoting the health of their employees based on the salutogenic perspective. To get high degree of participation among employees, they have implemented the concept of hälsofrämjande arbetsplatser. This means that departments must apply to be involved and they are required to fulfill certain criteria with particular focus on the systematic work environment. The focus is however on promoting health and not on prevention.  This study primarily aims to investigate how employees perceive and experience the health promoting work that Landstinget i Värmland does for their employees. Important questions are: What health promoting efforts are being made by the employer to preserve or to increase the employees’ health? What do employees experience that the employer does to promote their health? What specific difficulties and possibilities do the employer and the employees experience in the process of health promotion? I have chosen to use a qualitative method through semi-structured interviews with employees and managers at two different divisions.  The analysis shows that employers believe they do more than what employees perceive that they do. In large part this is because the actions and activities are not sufficiently adapted to the individual. The majority of respondents are satisfied with what their boss and health inspirers do in the department, but dissatisfied with what Landstinget i Värmland does as an organization. The majority of respondents also feel that health promotion requires better and clearer information. It is important that the goal of health promotion is clear and that the employer can make the employees involved and enthusiastic to achieve good results. To obtain reliable scientific assessments are also a challenge. In summary, Landstinget i Värmland sees big opportunities with health promotion programs. They feel that they will have healthier staff and that they are a more attractive employer. The employees see the opportunity to have better health, to start exercise and getting better psychosocial work environment.    Keywords: Health promotion, change management, health programs, interventions, empowerment, health, participation, health factors.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster och produkter. Tidigare studier påvisar att människans beteende har förändrats i takt med samhällets utveckling och måste idag vänja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna. Dessutom menar forskare på att banker inte kan stanna upp med sitt förändringsarbete idag utan bör ständigt analysera hur den teknologiska utvecklingen kan tillfredsställa dess organisation samt kunder. Det vi har undersökt i denna C-uppsats är hur bankernas förändringsarbete ser ut med tanke på den teknologiska utvecklingen. Banker har tidigare inte varit snabba med att genomföra förändringar utan de har snarare varit trögrörliga. Därmed uppkom intresset att studera hur banker agerar vid den teknologiska utvecklingen. Vilka förändringar som bankerna genomför, vilka tjänster och produkter som lanseras samt vilka tjänster och produkter som tas bort. Det som är intressant är hur förändringsarbetet ser ut och om det finns skillnader och likheter mellan de olika bankerna. Syftet med vår studie är att belysa hur den teknologiska utvecklingen påverkar förändringsarbetet i olika banker och vilka skillnader och likheter som finns. Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsfilosofi och en kvalitativ metod. Detta valdes eftersom vi ville få en djup förståelse för hur förändringsarbetet ser ut i dagens samhälle. Beslut om förändring tas av personer som innehar en högt uppsatt position inom banker. Men för att skapa en djup förståelse för deras förändringsarbete har vi intervjuat personer som sitter med i ledningen och medarbetare. / Technological development has in recent decades become increasingly important in the community. As a natural consequence, banks' activities changed, partly through increased range of technical services and products. Previous studies indicate that human behaviour has changed as society and must now get used to more and more will be managed via the technological distribution channels. In addition, scientists believe that the banks can’t stay up with the change management today but should constantly analyse how technological developments can satisfy its organization and customers. There we have investigated in this thesis is how the banks change looks like, given the technological developments. Banks have previously not been quick to implement changes but have been rather sluggish. Thus arose the interest in studying how banks operate at the technological development. What changes that banks perform, the services and products being launched and what services and products are removed. What is interesting is how the change process looks like, and if there are differences and similarities between the different banks. The purpose of our study is to illustrate how technological developments affect the change process in different banks and what differences and similarities there are. We have used a hermeneutic research philosophy and a qualitative method. This was chosen because we wanted to get a deep understanding of how the change process looks like in today's society. The study has been limited to three banks in Southern Sweden, since a larger study would not have been possible in this short time. Decision to change taken by persons who hold a senior position within the banks. But to create a deep understanding of their changes, we have interviewed people who sit in the management and employees.

Žmonija naudoja žemės išteklius bei teikiamas paslaugas kur kas greičiau, nei natūralūs procesai gali juos atkurti. Globalios ekonominės sistemos pereksploatuoja natūralius išteklius, nesumoka tikros atliekų bei taršos tvarkymo kainos. Tuo pat metu socialinis ir ekonominis atotrūkis tarp turtingųjų ir vargšų platėja, o sveikatos ir skurdo problemos tampa opesnės visoje planetoje. Tai tik keletas didžiausių globalių problemų, dėl kurių taip padidėjo mokslinės ir akademinės visuomenės susirūpinimas. Norint išspręsti šias problemas pradėta pasaulyje diskutuoti apie darną, darnų vystymąsi bei įvairias darnos strategijas. Jos įgyvendinamos įvairiuose lygiuose: tiek atskirose įmonėse, nepelno organizacijose, tiek savivaldybėse, valstybėse ir globaliniame lygyje, kur pasirašomi įvairūs tarptautiniai susitarimai. Literatūroje galima surasti daug ir įvairių įmonėms skirtų priemonių, strategijų, modelių bei koncepcijų, kurias jos yra skatinamos taikyti siekiant darnos. Tačiau vis didėjant šiai įvairovei trūksta visas šias koncepcijas apjungiančio požiūrio, kuris sukurtų bendrą vaizdą apie atskirų koncepcijų tarpusavio ryšius. Literatūroje dažniau kalbama apie vieną ar keletą koncepcijų, išryškinant kiekvienos jų naudą įmonėms, tuo tarpu neatkreipiamas dėmesys į atskirų koncepcijų ryšius. Šiame darbe ir bandoma sujungti visas darnaus verslo koncepcijas panaudojant pokyčių strateginio valdymo procesą. Problemos ištyrimo lygis: Lietuvoje teoriniu lygiu apie darnaus vystymosi koncepciją... [toliau žr. visą tekstą] / GRUNDA, Rokas. (2007) Strategic Management Process of Business Transformation into Sustainable Business. MBA Graduation Paper. Kaunas: Kaunas Faculty of Humanities, Vilnius University. 70 p. Humanity is using the Earth’s services in a way, that they cannot renew naturally, economic systems are overexploiting the natural resources, the gap between the poor and the rich is widening, and these are the main global and local problems, fostering the discussion of business role in the world’s sustainable development. As these global issues become more and more significant, the number of business sustainable development tools, strategies, models, methods and concepts is constantly increasing, while the researchers tent to focus only on the limited number of these tools. Because of this, there is a need to develop a holistic approach, which would try to embrace all the available solutions for businesses to move towards sustainable development, in other words an approach to help business manage transformation towards sustainable business. Object: applicability of business sustainable development tools, strategies, models, methods and concepts in business strategic change management process. Aim: to structure business sustainable development tools, strategies, models, methods and concepts according to business strategic change management process. Tasks: 1. To reveal the essence of sustainable development. 2. To define the conception of sustainable business. 3. To form a broad-brush... [to full text]

No description available.