I städer byggs allt fler fastigheter och anläggningar. Stark förtätning i stadsbygden innebär högre krav på samhällsplaneringen. Allt större fokus läggs på cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i städerna. Tätbyggda områden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i två plan. Anläggningen täcker minimal yta och bidrar med yteffektiva parkeringsmöjligheter i flera plan. Cykelparkering i två plan är ett relativt nytt fenomen för det svenska samhället. Anläggningen är en beprövad och fungerade modell i andra länder. I projektet Framtidens US planeras en cykelparkering i två plan. Syftet är att anläggningen skall bidra till en förbättrad och mer hållbar arbetspendling genom att fler anställda på universitetssjukhuset (US) skall börja cykla till arbetsplatsen. En cykelparkering i två plan skapar bättre förutsättningar för cyklister. Förutom ökad trygghet och stöldsäkerhet erbjuder anläggningen olika typer av service såsom cykelservice och förvaringsskåp. Närhet till en pressbyrå bidrar till mer rörelse i anläggningen och därmed öka känslan av trygghet. Målet är att tillfredsställa brukarnas behov. Syftet med detta examensarbete är att framhäva rekommendationer för utformning av cykelparkering i två plan. Arbetet är en studie för ett aktuellt projekt vid US i Linköping. För att kunna tillgodose brukarnas behov krävs kännedom om deras krav på anläggningen. Därför baseras arbetet på en enkätundersökning som besvarats av de anställda på US i Linköping. I resultatet framgår det att cykelparkering i två plan som uppfyller de brukarnas behov bidrar till positiva effekter och främjar arbetspendlingen genom att fler väljer att cykla till arbetsplatsen. / Framtidens US

Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. Beställare var Stockholms Stad, SL och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltågsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlängas från Hagsätra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltågsstationen. En framtida spårväg syd (spårvagn) skulle få en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersättas av en bussgata utmed järnvägen. Älvsjö Resecentrum skulle bli ett kollektivtrafiknav i söderort, detta som en del av Stockholms stads ”Söderorts vision”. När förslaget presenterades i november 2004, innehöll det en helt ombyggd Stationsbyggnad en klimatiserad och i bredd dubblerad bro över järnvägen som innehöll kommersiella lokaler. På västra sidan om järnvägen anslöt bron bebyggelsen kring det nya planerade torget.  Man kunde ta sig inomhus till ett hotell och en mindre galleria på väg till torget. I och med att vi förde upp centrumfunktioner från torget upp på och över bron var det ett sätt att försöka knyta ihop de båda sidorna om järnvägen som utgör en tydlig barriär mellan stadsdelarna. / The project started as a parallel assignment in autumn 2004. Beställare var Stockholms Stad, SL och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. The client was the City of Stockholm, SL and the then National Rail Administration, now the Transport Administration. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltågsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlängas från Hagsätra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltågsstationen. The program described the task of linking together existing commuter rail station with a new town square in Fairfield, subway's green line would be extended from Hagsätra and a new subway station Fairs would be paired with the light rail station. En framtida spårväg syd (spårvagn) skulle få en station i anslutning till Resecentrum. A future light rail south (tram) would get a station adjacent to the Travel Centre. Den befintliga bussterminalen skulle ersättas av en bussgata utmed järnvägen. The existing bus terminal would be replaced by a bus street along the railroad. Älvsjö Resecentrum skulle bli ett kollektivtrafiknav i söderort, detta som en del av Stockholms stads ”Söderorts vision”. Fairfield Travel Center would become a hub for public transportation in the southern suburbs, as part of the City's "Söderorts vision." När förslaget presenterades i november 2004, innehöll det en helt ombyggd Stationsbyggnad en klimatiserad och i bredd dubblerad bro över järnvägen som innehöll kommersiella lokaler. When the proposal was presented in November 2004, it contained a completely rebuilt Station Building an indoor and in width duplicate bridge over the railway line which contained commercial premises. På västra sidan om järnvägen anslöt bron bebyggelsen kring det nya planerade torget. On the west side of the railway bridge joining the buildings surrounding the new planned town square. Man kunde ta sig inomhus till ett hotell och en mindre galleria på väg till torget. You could get indoors to a hotel and a small shopping center on the way to the square. I och med att vi förde upp centrumfunktioner från torget upp på och över bron var det ett sätt att försöka knyta ihop de båda sidorna om järnvägen som utgör en tydlig barriär mellan stadsdelarna. The fact that we brought up center functions from the square up and over the bridge, it was a way of trying to tie together the two sides of the railway line which forms a clear barrier between the districts.

Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen i Sverige. Till 2030 ska dessa minska med 70% jämfört med 2010 års nivåer. Utöver växthusgaser ger biltransporter upphov till trängsel och utsläpp av partiklar och gaser som påverkar hälsa och miljö negativt, särskilt i tät i stadsmiljö. På global, såväl som nationell nivå finns mål som strävar efter att förbättra miljön och inte sällan lyfts kollektivtrafik, gång och cykel fram som hållbara transportslag för stadsmiljö.  Studien Södertälje, cykel, city har sitt ursprung i Södertälje kommuns ambition att bli en bättre stad för cyklister. Idag konstateras att andelen resor som sker med cykel är låg trots stadens goda förutsättningar för cyklism. Ett mål i den kommunala cykelplanen är att understödja fler cykelresor med hjälp av förbättrad cykelinfrastruktur. Cykelinfrastrukturen innefattar flera delar och den här studien fokuserar på cykelparkering då brist på säker cykelparkering är en vanlig orsak till att södertäljebor avstår från att cykla. Med kartläggning av nuvarande cykelparkeringssituationen syftar denna studie till att producera kunskap till hjälp i planeringen av stadens framtida cykelparkering.  Med hjälp av litteratur på området, insamlad empirisk data och GIS-teknik visualiseras och analyseras hur stadskärnans cyklister parkerar och utformningen av stadskärnans cykelparkeringar. Av studiens resultat framgår att ungefär hälften av cyklarna inom undersökningsområdet parkeras utanför anordnad parkering och att det generellt sett inte råder någon kapacitetsbrist på cykelparkeringarna. Av de cyklar som parkerats utanför ställ återfinns 65% längre bort än 25 meter ifrån anordnade parkering. En av studiens slutsatser är att närhet till cykelparkering inom undersökningsområdet är bristfällig och att andra typer av cykelinfrastruktur är mer adekvat för att nå uppsatta mål om fler resor på cykel. / The transport sector's emissions of greenhouse gases account for about a third of the total emissions in Sweden, by the year 2030 these shall decrease by 70% compared to 2010 levels. In addition to greenhouse gases, car transport contributes to congestion and emissions of particles and gases that negatively affect health and the environment, especially in dense urban environments. At global, national and local levels there are goals in order to improve the environment which often highlight public transport, walking and cycling as sustainable modes of transport in the urban environment. The study Södertälje, cycle, city has its origins in the municipality of Södertälje’s ambition to become a better city for cyclists. Today, the municipality considers the proportion of trips made by bicycle is low even though the city has good conditions to incubate cycling. A designated tool in the municipal cycle plan is to support more cycle journeys with the use of an improved bicycling infrastructure. Organised bicycle parking is part of the bicycle infrastructure that can provide users a number of benefits. At the same time there is an inherent advantage of the bicycle which is its flexibility in terms of parking. Due to that, this study maps and analyses the bicycle parking situation in a central Södertälje. This in order to create greater knowledge and understanding of cyclists' needs but also to support the planning of the city's future bicycle parking. With the help of literature in the field, collected empirical data and GIS technology, how the city centre cyclists park and the design of the city centre bicycle parking is visualized and analysed. The results of the study show that approximately half of the bicycles in the study area are parked outside organized parking and that there is no generall lack of capacity in the organised bicycle parking. Of the bicycles parked outside racks, 90% are found far further than 25 meters from an organized car park. One of the study's conclusions is that proximity to bicycle parking within the study area is deficient and that other types of bicycle infrastructure are more adequate to achieve set goals for more trips by bicycle.

No description available.

En resa i kollektivtrafiken börjar och slutar alltid med en resa till och från hållplatsen. Denna resa kan ha en stor påverkan på den totala restiden, och är avgörande för om kollektivtrafiken ses som ett attraktivt transportmedel. Samtidigt behöver andelen kollektivtrafikresenärer och cyklister öka i städer för att minska utsläppen, trängsel och göra städer mer tillgängliga och attraktiva. Syftet med den här rapporten är att undersöka förutsättningar, möjligheten och intresset av att införa ett hyrcykelsystem på tågstationer i Stockholmsområdet. Mer specifikt undersöks hur uthyrningssystemet kan integreras med kollektivtrafiksystemet. Metoden för undersökningen börjar med teoretisk bakgrund genom en litteraturstudie om hur hyrcykelsystem historiskt sett har fungerat i Europa och hur det fungerar idag. Utöver det har Region Stockholms politiska mål kopplade till ämnet sammanställts, och dessutom har klimatpåverkan av elcyklar kartlagts. Efter litteraturstudien har förutsättningarna, möjligheten och intresset för ett hyrcykelsystem på tågstationer separat undersökts med tre olika metoder. Genom en fallstudie med platsbesök på 4 olika tågstationer, analyserades fysiska miljön för att undersöka förutsättningarna. Vidare undersöktes intresset bland kollektivtrafikresenärer genom en kvalitativ och kvantitativ enkät, som skickades ut i Facebookgrupper för tågpendlare och studenter. Datan från enkäten bearbetades i Excel och i Python. Till sist undersöktes möjligheten att införa ett hyrcykelsystem genom en intervju med en anställd på Mälardalstrafik som arbetar med periodbiljetten Movingo. Resultaten från enkätstudien visar att färdemedelsvalet för tågresenärers första och sista sträcka med en stor majoritet består av kollektivtrafik och gång, och att det är färre som cyklar på sista sträckan än första sträckan. Vidare visar det att lite mindre än hälften tror att uthyrning av mikromobilitetsfordon på tågstationen skulle kunna minska dess restid, men det skiljer sig åt beroende på om de som svarar är interregionala/regionala tågresenärer eller studenter. Svaren skiljer sig också åt beroende på vilket färdmedel mikromobilitetsfordonet ersätter, där de som idag går sista sträckan är mer positiva än de som åker kollektivtrafik sista sträckan. Till sist visas det av enkätstudien att det är en signifikant skillnad i inställning till uthyrningstjänsten om den är rabatterad eller integrerad med kollektivtrafiktjänsten, och en integrerad resa är viktigare för resenärerna än en rabatterad resa. Resultatet från intervjun visar att det finns en möjlig framtid då mikromobilitetsfordon kan integreras med tågtrafiken och kollektivtrafiken i ett biljettsystem, men det finns stora utmaningar som måste mötas innan det är en möjlighet. Det måste säkerställas att fordonen finns över hela systemet och att kunderna är säkra på att deras mikromobilitetsfordon de har betalat för finns där de förväntar dem. Dessutom måste det säkerställas att politiska viljan finns för integrationen.  Slutsatsen blir att integrerade mikromobilitetslösningar kan bidra till Stockholms mål för hållbara transporter, men att deras effektivitet varierar beroende på användarnas resvanor och stationernas omgivning. Det finns ett intresse för cykeluthyrning, speciellt om det integreras med kollektivtrafikbiljetter. För att maximera användningen av systemet och respekt för fordonen bör det vara skattefinansierat respektive avgiftsbelagt.

Kort beskrivelse av prosjektet: Oppgaven har vært å tegne et samlingshus for et antall omgivende videregående skoler. Ved å sentralisere ulike funksjoner som bibliotek, sosiale arealer og matsal fungerer huset som et felles læresenter for elevene.  I en tidlig fase fant jeg ut at jeg ville fokusere på å gjøre huset tilgjengelig for offentligheten slik at det ikke blir stående tomt utenom skoletidene. Dette ville jeg uttrykke både i form og i tolking av programmet. Så hvordan viser man at en bygning er åpen for alle i form? Jeg valgte å ta inspirasjon fra det mest offentlige jeg kjenner til, nemlig det offentlige rommet. Det jeg anser som spesielt med dette er at rommet bare fortsetter og fortsetter og består ikke av stengte vegger som man ofte finner i konvensjonelle bygninger. Ved å la gulvet være sammenhengende gjennom hele huset oppnås et interiør som jeg tror kan oppfattes som et offentlig rom. Jeg forsterket denne opplevelsen ved å koble gulvet til fjellet som grenser til tomten og huset ble dermed en offentlig vei per definisjon.  Hvordan fungerer interiøret? En utfordring har vært å definere rom når konseptet er at det skal være helt åpent. Derfor har jeg valgt ut fire parametere for å definere funksjonene: Møbler, et flatt gulv, dobbel takhøyde og til slutt det stengte rommet (se diagram, romdefineringer, s. 5). Hvilken rolle spiller programmet i konseptet? Flere av funksjonene i programmet var hva man ofte tenker på som soner kun for ansatte, som for eksempel administrasjon, rengjøring og kjøkken Jeg valgte å utfordre denne ideen og gjøre det slik at disse funksjonene ble tilgjengelige for folk flest. Gjennom et internt bookingsystem kan selv de som ikke er elever anvende huset og dets muligheter. For eksempel kan man booke, utenom skoletider, kjøkkenet for å lage mat i større volumer, black boxen for å holde en forestilling, et singelrom som kontor, et konferanserom for lesesirkelen på søndager, det multifunksjonelle torget for en bryllupsfest, osv. Hva oppnår man ved å koble huset med Enskede Gård? I planprogrammet står det: ”Stockholms ytterstad har till stor del vuxit fram etappvis och resulterat i stadsdelar som sinsemellan skiljer sig åt, men som i sig själva har ett homogent bostadsbestånd med likartade typologier och prisnivåer. (...) Slakthusområdet, som är tänkt att omvandlas under drygt ett decennium, är en del av denna utveckling. (...) En mer differentierad prisbild och lägre hyresnivåer finns att hitta i det befintliga beståndet, vilket gäller både bostäder och lokaler. Därför spelar programmets ambition att koppla samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar en viktig roll i att minska den geografiska segregationen mellan de olika områdena och skapa en funktionell helhet av dagens separata delar”. Utover dette ligger Lindeparken gymnasiesärskola i området og kan med grepet ta del av læresenterets tilbud.  Materialer? Ved å bruke materialer som ofte forekommer i et byrom kan følelsen av et offentlig og åpent rom forsterkes. I huset forekommer derfor stein, asfalt, betong, glass og stål. I tillegg har jeg fokusert på å la grensen mellom ute og inne defineres kun med glass samtidig som den dras inn ved den offentlige veien. Utover dette har jeg latt de rommene som er stengte få en varmere karakter, slik at de blir som små hus man går inn i, fra gaten. / Project description: Three planned high schools in the area were to have a common building with different social functions, such as a library, social areas and a dining room.  Early on in the process, I figured that the program had many functions that potensially could be interesting for the general public, such as a library, social areas and an exhibition. This led to the concept of opening up the building and making it accessible to everyone, creating potensial for an active building, even after school hours.  So how can openness be communicated in form? My concept was to extend the public space and let it continue uninterrupted through the whole interior., in short: a ramp. By connecting the ramp to Enskede, lying ten metres above the plot, the building became a public street. Stockholm municipality had an ambition for opening up Slakthusomradet, and the building became a part of this project. The program in the assignment excisted of many zones, usually associated with staff areas. I wanted to change that conception and make these rooms open to the public. These rooms included for example administration, cleaning and kitchen.  The materials used were all taken from typical public spaces, such as concrete, stone, asphalt, steel and glass. Furthermore, the character of the materials were to change when you moved from “the street” and into the closed spaces. Here you would find wooden walls and furniture, as well as curtains of cotton.