Spelling suggestions: "subject:"dåtid"" "subject:"påtid""
1 |
Ledarskap : då, nu och framtid - En kvalitativ studie om dåtidens och nutidens ledarskap inom Volvo Personvagnar / Leadership : then, now and the future - A qualitative study of past and present leadership at Volvo CarsMotevaseli, Samira, Zekic, Marija January 2010 (has links)
Samhället utvecklas i en rask takt och det kan ses även i organisationerna. Ledarskapet har förändrats idag jämfört med hur det var förr i tiden. En gång i tiden hade vi i Sverige auktoritära ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tänker på sina anställda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat råder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, där de auktoritära dragen börjat synas mer de senaste åren. Kulturen påverkar också ledarna i en organisation och deras arbetssätt samt anställdas beteenden. Vi har mer eller mindre förutfattade meningar om hur en dåtidens - samt hur en nutidens ledare skall bete sig, och vi har likaså en bild av hur det är i olika kulturer. Svenskar ses som tillbakadraget folkslag som inte gärna skapar konflikter, medan sydeuropéer använder armarna vilt när de skall beskriva en händelse. Att undersöka hur dåtidens - och nutidens ledarskap är samt om de påverkas av nationalkulturen blev därför ett intressant ämne för oss.För att vårt syfte skall uppnås, valde vi att studera fyra ledare, två som arbetat under längre tid som ledare och två som arbetat under en kortare period. Genom intervjuer med samtliga ledare, kunde vi ställa frågor om dåtidens – och nutidens ledarskap, samt om nationalkulturen som möjligen kan påverka ledarskapet. Med hjälp av relevanta teorier för vår studie, samt fyra intervjuer, har vi fått ny kunskap om det ämne vi valde att studera. Insamlade materialet analyserades och empirin jämfördes sedan med teorin. Vi kunde därefter se huruvida teorierna stämde överens med våra ledares utsagor.Vår undersökning visar att en ledare påverkas av många interna och externa faktorer. Några av dem är ledarens personlighet, tidigare erfarenheter, organisationskulturen, den kultur som råder utanför organisationen och vilka anställda de arbetar med. Vi ser även i vår undersökning att ledarskapet har ändrats under alla dessa år, de auktoritära dragen försvinner sakta men säkert, men är och kommer förmodligen aldrig att försvinna helt och hållet.
|
2 |
"Vår nutid är ju snart vår dåtid" : En explorativ studie kring möjligheter att utveckla historiemedvetande genom historieundervisning / “Our present is soon our past” : An explorative study on the possibility to develop historical counciousness through history teachingBergström, Henrik January 2018 (has links)
The purpose of this study is to illustrate how history teaching with the intention of developing pupils historical consciousness can be designed, based on the structure of teachers' teaching strategies. In order to empirically access history consciousness, historical perspectives (procedural concepts) are being used to show how perspectives of time are structured and linked together. The historical perspectives are understood in the context of “multichronology”, which describes how time perspectives past, present, and future and how they appear simultaneously in a context. This is conducted in order to be able to discern how history consciousness can emerge in the context of history teaching more clearly. The empirical data was gathered with semi-structured interviews from four history teachers who state that they work and build teaching on developing history consciousness as a theme. The result shows that teaching strategies where time perspectives past, present and future is made concurrent and linked with each other through structures based on historical perspectives. The historical perspectives are managed to some extent from one another, but always based on historical significance. Historical significance is what links the historical perspectives together and enables the possibility of developing a history consciousness. In most cases multicronology occur when future as a perspective of time is handled. The future perspective is used to access and link past, present and future simultaneously, creating an opportunity to develop historical awareness through a multichronology. Furthermore, this happens implicitly / explicitly, as well as directly or as in sequences in the teaching.
|
3 |
När då- och nutiden gifter sig, står framtiden bredvid och tittar på : En studie om lärares syn på relationen mellan dåtid, nutid och framtid / As the past and the present merge, the future is found watching from the sideline : A study of teachers views on the relationship between the past, the present and the futureSokolov, Artem January 2018 (has links)
What has happened affects our lives as well as our actions; the past is inseparably connected to the present and to the future. Although this relation exists, it is not that simple to bring it up when teaching history. However, if that is never done, the subject might be considered irrelevant. This study aims therefore to research in what way history teachers create a relation between past, present and future in their teaching, and how they look upon this issue. To make these dimensions in time visible in an empiricist analysis, the theory starts from the concept of historical consciousness. Historical consciousness is a mental process within each person, where reflections of the past create an understanding of the contemporary, thus creating conceptions of the future. The empirics have been gathered through semi structural interviews with three teachers at upper secondary school, that all are interested in – as well as working with – historical consciousness. The tools of analysis are Klas-Göran Karlsson’s historical mental operation “historiska tankeoperation” and the critical narrative of Jörn Rüsen’s typology of historical narrations. The result suggests four different strategies of teaching that can be utilized to create a relation between the three dimensions of time. (1) Future scenarios may be discussed from historical courses of events and lines of development. (2) History may be used to draw conclusions and to learn from. (3) Historical consciousness may be made visible through reflections of how our individual experiences affect our lives today, and how they affect our future actions. (4) Alternative interpretations and narratives about the past may be used to affect, or to change, the students’ conception of something today or/and in the future. / Det förflutna påverkar våra liv och våra handlingar, dåtiden står i en oupplöslig förbindelse med nutiden och framtid. Trots att denna relation existerar så är det inte så enkelt att belysa den i historieundervisning och om detta inte görs så riskerar historieämnet att uppfattas som irrelevant. Denna studie undersöker därmed hur historielärare ser på och skapar en relation mellan dåtid, nutid och framtid i historieundervisningen. För att få syn på dessa tidsdimensioner i en empirisk analys så utgår teorin ifrån begreppet historiemedvetande. Historiemedvetande är en mental process hos varje människa där reflektioner av det förflutna ger en förståelse för den egna samtiden och där igenom skapar uppfattningar om framtiden. Empirin har samlats utifrån semistrukturella intervjuer med tre gymnasielärare som är intresserade av och arbetar med historiemedvetande. Analysverktygen består av Klas-Göran Karlssons historiska tankeoperation och den kritiska berättelsen ifrån Jörn Rüsens berättelsetypologi. Resultatet visar på fyra undervisningsstrategier som kan användas för att skapa en relation mellan de tre tidsdimensionerna. (1) Framtida scenarion kan diskuteras utifrån historiska skeende och utvecklingslinjer. (2) Historien kan användas för att dra slutsatser och lärdom av. (3) Historiemedvetande kan synliggöras genom reflektioner av hur våra individuella erfarenheter påverkar våra liv idag och våra framtida handlingar. (4) Alternativa tolkningar och berättelser om det förflutna kan användas för att påverka eller förändra elevernas uppfattning om någonting idag och/eller i framtiden.
|
4 |
Dynamic Speed Adaptation for Curves using Machine Learning / Dynamisk hastighetsanpassning för kurvor med maskininlärningNarmack, Kirilll January 2018 (has links)
The vehicles of tomorrow will be more sophisticated, intelligent and safe than the vehicles of today. The future is leaning towards fully autonomous vehicles. This degree project provides a data driven solution for a speed adaptation system that can be used to compute a vehicle speed for curves, suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. A speed adaptation system for curves aims to compute a vehicle speed suitable for curves that can be used in Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) or in Autonomous Driving (AD) applications. This degree project was carried out at Volvo Car Corporation. Literature in the field of speed adaptation systems and factors affecting the vehicle speed in curves was reviewed. Naturalistic driving data was both collected by driving and extracted from Volvo's data base and further processed. A novel speed adaptation system for curves was invented, implemented and evaluated. This speed adaptation system is able to compute a vehicle speed suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. Two different artificial neural networks and two mathematical models were used to compute the desired vehicle speed in curves. These methods were compared and evaluated. / Morgondagens fordon kommer att vara mer sofistikerade, intelligenta och säkra än dagens fordon. Framtiden lutar mot fullständigt autonoma fordon. Detta examensarbete tillhandahåller en datadriven lösning för ett hastighetsanpassningssystem som kan beräkna ett fordons hastighet i kurvor som är lämpligt för förarens körstil, vägens egenskaper och rådande väder. Ett hastighetsanpassningssystem för kurvor har som mål att beräkna en fordonshastighet för kurvor som kan användas i Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) eller Autonomous Driving (AD) applikationer. Detta examensarbete utfördes på Volvo Car Corporation. Litteratur kring hastighetsanpassningssystem samt faktorer som påverkar ett fordons hastighet i kurvor studerades. Naturalistisk bilkörningsdata samlades genom att köra bil samt extraherades från Volvos databas och bearbetades. Ett nytt hastighetsanpassningssystem uppfanns, implementerades samt utvärderades. Hastighetsanpassningssystemet visade sig vara kapabelt till att beräkna en lämplig fordonshastighet för förarens körstil under rådande väderförhållanden och vägens egenskaper. Två olika artificiella neuronnätverk samt två matematiska modeller användes för att beräkna fordonets hastighet. Dessa metoder jämfördes och utvärderades.
|
Page generated in 0.0492 seconds