I denna rapport så redogör vi för vårt arbete med att ta fram en prototyp till bokföretaget Publit. Vi fick i uppgift av Publit att undersöka möjligheterna för dem att med hjälp av sina egna API:er och API:erna från två andra företag i samma bransch, Valobox och Jellybooks, ta fram en ny produkt eller tjänst. Vi redogör för de olika faserna som vi har gått igenom och de beslut vi tagit angående grafisk design, interaktion och kodning. Resultatet av projektet blev en fungerande prototyp som visar hur Publit med hjälp av Valobox kan skapa en ny funktion till sin widgetshop som gör så att användarna kan provläsa böcker innan de köper dem. / In this report we describe our work with producing a prototype for Publit, which is a book-company. Our assignment from Publit was to explore the possibilities when working with their API and the APIs from two other companies in the same line of business, Valobox and Jellybooks, and by doing this develop a new product or service. We present the phases which we encountered and which decisions we have made regarding graphical design, interaction and coding. The final result of the project is a working prototype which shows how Publit, with the help of Valobox, can create a new function for their widget shop. The function allows the users to sample read a book before they decide whether they want to buy it or not.

No description available.

Denna studie undersöker hur populärvetenskapliga framställningar gestaltas för e-bok och video. Resultatet visar de mediespecifika skillnader som medierna e-bok och video för med sig. Detta görs i en studie med två exempel genom jämförande visuell analys av två olika typer av medium som båda förklarar samma fenomen med olika multimodala förutsättningar. Analysen gör det möjligt att se och dra slutsatser kring vad mediumet för med sig för skillnader. Ämnet är intressant för producenter av populärvetenskap. Syftet med studien är att undersöka, genom visuell analys, hur samma ämne gestaltas i e-bok och video. Beroende på medium har producenter av populärvetenskap, och designers med intresse för pedagogiskt material, helt olika förutsättningar och begränsningar i produktionen. Efter att studien är gjord har det framgått vad populärvetenskapliga framställningar i e-bok och video har för designlikheter. I det första exemplet behandlas multimodaliteter i e-boken Introducing Mind and Brain, A Graphic Guide, (Gellatly och Zarate 2018) och videon THE MIND explained: Memory (Netlfix 2019). För att avgränsa materialet används den sekvens från vardera medium som förklarar hur känslor kan bidra till att förstärka minnen. I det andra exemplet behandlas multimodaliteter i e-boken Introducing Aesthetics, A Graphic Guide (Kul-Want 2010) och videon Explained: Beauty (Netlfix 2019). För att avgränsa används den sekvens från vardera medium som förklarar att skönhet är subjektivt. Resultaten av den jämförande analysen diskuteras avslutningsvis för att besvara forskningsfrågan: Hur skiljer sig populärvetenskapliga framställningar i två olika medier, e-bok och video? Sammanfattningsvis gestaltas ämnet på olika vis beroende på medium men med designlikheter. Resultatet visar på att populärvetenskapliga framställningar i olika medium delas in i kortare pedagogiska sekvenser. De innehåller ofta verkliga exempel på situationer som mottagaren kan koppla informationen till, och tydliga visuella ledtrådar som guidar mottagaren genom materialet. Medierna har också gemensamt att de innehåller element som förstärker materialets legitimitet.

I denna uppsats analyseras två olika böcker. Ödehuset är skriven utifrån ett evangeliskt kristet perspektiv och är en modern roman, medan Jobs Bok tillhör den hebreiska Bibeln och är en gammal religiös urkund. Syftet med uppsatsen är att visa på och jämföra hur lidandets problem gestaltas i dessa två böcker och hur dessa gestaltningar relaterar till olika lösningsförslag på lidandets problem. Genom en narrativ analys-modell och med fokus på karaktärer i form av protagonist och antagonist finns ett moment i analysen som undersöker hur olika lösningsförslag gestaltas. För att visa hur lidandets problem gestaltas i de två böckerna har två sammanfattningar gjorts efter en modell med fem stadier med fokus på intrig. Resultatet visar att de två böckerna ger svar av olika karaktär.    Ödehuset som gestaltar lidandets problem genom en dotter som blir bortrövad och mördad, ger ett tydligt svar på lidandets problem. Det beror på människans strävan efter makt och självfixering, vilket är en direkt konsekvens av den fria viljan människan besitter. Jobs Bok som gestaltar lidandets problem genom att Gud sätter Job på prov där han förlorar sina barn och sin rikedom ger istället svaret att Guds plan är större än vad människor kan förstå. Människor får lita på att Gud har rätt och detta inte behöver ifrågasättas. Det är värt att av fri vilja leva rättfärdigt, men man gör klokast i att inte förblindas av rikedomarnas bekvämlighet.

Syftet med detta arbete är att genom boken och filmen Kalle och chokladfabriken, beskriva hur Willy Wonka framställs, och hur han kan relateras till Dahls liv. Vi undersöker även vilka normsystem som blir framträdande i båda medierna samt hur Oompa-Loompiernas låtar ändrar form och hur olika aspekter beskrivs. En norm är något som definieras enligt följande: ”[…] ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med” (Bergström, 1990). Genom de olika medierna vi analyserat har vi kommit fram till att det finns många aspekter som omarbetats vid filmatiseringen av boken. Vårt resultat visar oss att normerna som finns i boken och filmen är baserade på samhället karaktärerna lever i samt att Wonka framställs på olika sätt beroende på vem han talar med. Vårt resultat visar även att Oompa-Loompiernas låtar ändrar karaktär samt att omgivning och personer beskrivs på olika sätt beroende på mediet som förmedlar dessa. Arbetet avslutas genom en diskussion gällande relevansen för undervisning baserad på Kalle och chokladfabriken. Under diskussionen behandlas även Dahls påverkan på boken och filmens kontext samt dess relevans i skolundervisning. Enligt Martinsson och Reimers (2014) är diskussion av stor vikt för att eleverna ska få bästa förutsättningarna för lärande. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas måste de få variation i undervisningen. Detta kan ske genom diskussion gällande frågor inom exempelvis normer, ironi och fantasi. En kombinerad undervisning är enligt både Skolverket (2011) och Nemert och Rundblom (2004) det bästa sättet att lära sig på och därför blir undervisning med Kalle och chokladfabriken relevant.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning som metod. Mer specifikt ärva syftet att undersöka hur detta arbete går till före, under och efter högläsningen, samt hur stor andel av lärarna som anger att de förhåller sig medvetet till de didaktiska aspekterna av högläsning. Syftet preciserades genom följande frågeställningar: Hur stor andel av lärare i förskoleklass anger att de gör medvetna val kring vad de läser för eleverna, varför de läser just det valda stoffet och hur högläsningen ska gå till?, Vilket syfte har högläsningen i förskoleklass? och Hur medvetet arbetar lärare i förskoleklass med högläsning som metod? För att undersöka detta användes enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten skickades ut till verksamma lärare i förskoleklass, och lades ut i Facebook forum. 135 respondenter svarade på enkäten. Resultatet blev att högläsningen arbetades med på olika sätt, och syftet var olika. Alla respondenter var dock överens om att högläsningen hade ett syfte. Vad syftet var såg dock olika ut. Största delen av respondenterna arbetade med högläsning med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper. Respondenterna svarade också att faktorer, så som för stora elevgrupper och tidsbrist gjorde att de inte kunde genomföra högläsningen på de sätt de ville. Slutsatsen blev därför att arbetet med högläsning som metod med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper såg olika ut och att syftet var olika. Att högläsningen dock bidrar med mycket i elevernas språkutveckling, speciellt i utvecklingen av deras ordförråd är också tydligt genom denna studie. Högläsningen är alltså ingen som bör användas för att lugna ner och roa elever, om lärare vill få ut de språkutvecklande möjligheterna som högläsningen ger. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

E-book and market: players and discourses This text is a discourse analysis and will focus on the Swedish e-book market and its development between 2010-2020. The text will go over where the current debate of e-books lies and who are the  main players in the debate and what their stands are on the topic. The text will go over the background and the various definitions of the word e-book, the problem that we have found and will focus on within this text. The text will also go over previous research covering this topic, suchs as what e-book is as a medium as a media within the society, the e-bookmarket on a general scale and finally the e-book reader themself. The last part of the text will be about what theory and methods we have been using following our analysis and our results, then end with a final discussion and what kind of research could be interesting to do in the future.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.