Global ETD Search

11	Svensk domstols hantering av EU-rätten : domstolens skyldigheter gentemot EU och faktiska genomförande av dessa Petersson, Sofie January 2010 (has links) <p>Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.</p><p>Den mest grundläggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).</p><p>Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna. Sverige har fått skarp kritik från Kommissionen för sistainstansrätternas obenägenhet att inhämta förhandsavgörande.</p><p>Huruvida EU borde ta hårdare tag mot medlemsstaternas nationella domstolar eller om kriterierna för när skyldigheten att inhämta förhandsavgörande borde mjukas upp diskuteras flitigt i nuläget. Det finns företeelser som talar för en utveckling åt både det ena och det andra hållet, vilket gör detta till ett väldigt spännande ämne att studera.</p> / <p>Since Sweden joined EU in 1995 many things has changed in the Swedish legal order. This has led to several new obligations for the Swedish courts. There have been a number of changes in Swedish law of procedure, and fundamental principles of law set down by EU, like the principle of direct effect of EU law and its precedence over national law, has presented many challenges before the national courts.</p><p>The most fundamental obligation of the Swedish courts to EU is the duty to make a reference for a preliminary ruling to the European Court of Justice (ECJ). The courts of last instance are obligated to do this in any case where they are insecure of the appropriate application of EU-law. There are only two exceptions to this rule, namely when the ECJ already has ruled in an identical matter (acte éclairé) and in cases where the national court feels that the correct interpretation of the rule of law in question is obvious (acte clair).</p><p>These obligations have lead to a number of problems for the Swedish courts. The Commission has criticized Sweden because of the national courts of last instance unwillingness to request preliminary rulings.</p><p>Whether EU should toughen up and take action against the national courts disobedience or if the criteria for when an obligation to make a reference for a preliminary ruling should get more flexible is constantly discussed at this time. There are several things that speaks for both of these developments and that makes this a very interesting topic to study.</p> CILFIT European court of justice acte clair obligations of the national courts uniform application effektive impact of EU law CILFIT acte clair EU-domstolen nationella domstolars skyldigheter enhetlig tillämpning effektivt genomslag av EU-rätten LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK European law EU-rätt Procedural law Processrätt
12	Unexpected consequences for the Swedish signals intelligence in the light of the European Court of Justice’s case law? : An analysis of the implications the joined cases La Quadrature du Net and others and the case Privacy International might have for the Swedish signals intelligence von Hofsten, Jarl January 2022 (has links) The Court of Justice of the European Union has in its case law been strict in its approach towards Member States’ legislative measures providing for retention of and access to data relating to electronic communications. In recent case law the Court has made clear that also such provisions with the object of safeguarding national security need to comply with EU law and the Court’s jurisprudence. This might mean that the Swedish cable-based signals intelligence is within the scope of EU law contrary to the previous conception. It is decisive for whether the Swedish signals intelligence is within the scope of EU law whether the requirement on the providers of electronic communications systems to transfer all signals crossing the Swedish border to collaboration points, in order for the signals intelligence to be carried out, is to be interpreted as a requirement on the providers to process personal data. If within the scope of EU law, a great majority of the Swedish signals intelligence could be disproportionate in the light of the Court’s case law and thus contrary to EU law. Since the signals intelligence is considered to be an indispensable tool to solve all tasks the Swedish foreign intelligence encompasses this could affect the capability of the foreign intelligence. Data retention signals intelligence national security European law Swedish privacy protection of personal data La Quadrature du Net and others Privacy International European Court of Justice case law Datalagring signalspaning svensk nationell säkerhet europarätt EU-domstolen praxis respekt för privatliv skydd av personuppgifter Law Juridik
13	Europarätten, domstolsväsendet och demokratin Granström, Hugo January 2023 (has links) No description available. Juridifiering judikalisering juridisk metod demokrati demokratiteori Jörgen Hermansson rättigheter mänskliga rättigheter domstolsväsendet europarätt EKMR EU-rätt rättighetsbaserad juridisk metod legitimitet domstolslegitimitet domstolars legitimitet demokratisk legitimitet rättighetsrevolition rättighetsrevolutionen europeisering europeisk integration rättslig integration metod Habermas Weber Hermansson EU-domstolen Europakonventionen Europadomstolen Fri- och rättigheter Regeringsformen uppenbarhetsrekvisitet rättspositivism naturrätt maktdelning maktbalans normprövning lagprövning Political Science Statsvetenskap
14	EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden : Problematik och lösningar Mattsson, Fredrik January 2016 (has links) EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014. Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget: Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public. För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar: Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen? För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden. För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden. En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis: Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden. Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr. Internationell privat- och processrätt internationell privaträtt Fredrik Mattsson Fredrik Mattsson Maarit Jänterä-Jareborg Linnea Frykler Mosa Sayed Marie Linton Melissa Agaeva rättsakt hemvistbytesregeln äktenskapsbalken arvsförordningen Bryssel II-förordningen underhållsförordningen flyktklausul flyktklausuler internationell familjerätt internationell processrätt familjerätt bodelning internationell internationella makar hemvist A A-fallet makars förmögenhetsförhållanden EU Europeiska unionens förordning LIMF kommissionen Italien förslag lösningar lagval behörighet domsrätt ordre public avtal om mahr mahr tillämpningsområde KOM(2011) 126 internationellt tvingande regler Ingmar Unamar EU-domstolen dom NJA RH 2005:66 RH 1993:116
15	De grundläggande rättsprinciperna vid direktupphandling : HFD 2018 ref. 60 och EU-rätten / The General Principles of Swedish Direct Awards : HFD 2018 ref. 60 and EU Law Lignell, Elias January 2022 (has links) This thesis examines the general principles in European Union (EU) public procurement law, as they apply to Swedish direct awards of low value, outside the scope of the EU procurement directives. A combination of Swedish and EU legal methodology is used to investigate two overarching themes. Firstly, the two different legal bases of the general principles, in the light of the Court of Justice of the EU’s definition of cross-border interest, as well as the Swedish implementation. Secondly, the central substantive consequences imposed by the principles on direct awards. The only national precedent on the subject, HFD 2018 ref. 60 of the Supreme Administrative Court, is both utilised and criticised against the backdrop of EU law to paint a picture of the principles’ inner workings in a direct award context. Pertaining to the first theme, an analysis of the applicability of EU primary law on direct awards is undertaken in order to distinguish the legal bases of the principles. If a contract is of certain cross-border interest, the general principles flow directly from EU law. In the absence of such an interest, the principles are exclusively based in Swedish law, which nationally extends the EU principles to all procurement (gold-plating). Overall, contracts valued below a quarter of the applicable EU directive threshold usually lack certain cross-border interest, unless there are concrete indications of the opposite. As a result, most direct awards fall outside the scope of EU law. An awareness of the legal bases of the principles is relevant to avoid breaches of EU primary law. It is argued that the Swedish gold-plated implementation of the general principles causes unnecessary uncertainty, and that separate national principles should be introduced outside the scope of EU primary law. As for the second theme, a thorough analysis concludes that the principles do not prohibit direct awards given without any exposure to competition, as long as the contracts are of low enough value. Direct awards can therefore be conducted through direct contact with a single supplier, in accordance with the legislative aims of the procedure. This may not be the case for social and other specific services of relatively high value. Nonetheless, the principles still affect direct awards, for instance in prohibiting flagrant cases of differential treatment without objective justification, based in arbitrary or corrupt decision-making. Unfortunately, these requirements are able to be circumvented due to the wide discretion given to procuring entities. On the other hand, if a direct award procedure is voluntarily advertised, the principles have greater practical significance. Still, the requirements in such cases are more lenient than in ordinary procurement procedures. public procurement government procurement direct award Sweden general principles legal principles EU law primary law CJEU ECJ certain cross-border interest threshold gold plating procedure competition low value contract offentlig upphandling upphandlingsrätt LOU LUF direktupphandling grundläggande rättsprinciper grundläggande principer allmänna principer upphandlingsrättsliga principer principer för direktupphandling upphandlingsprinciperna HFD 2018 ref. 60 EU-rätt primärrätt överskjutande implementering bestämt gränsöverskridande intresse kravet på insyn likabehandlingsprincipen icke-diskriminering proportionalitetsprincipen öppenhetsprincipen konkurrensprincipen olikbehandling likabehandling nationella principer frivillig annonsering direkttilldelning icke-direktivstyrd direktupphandlingsgräns tröskelvärde lågt värde anbudsinfordran konkurrensutsättning icke-konkurrensutsatt 19 a kap 19 a kap. 8 § rättsmedel överprövning obligatoriska krav sammanblandning EUF-fördraget FEUF EU-domstolen EU-rättslig metod rättsdogmatisk metod effet utile teleologisk tolkning affärsmässighet handlingsfrihet rättssäkerhet korruption Law Juridik Law (excluding Law and Society)

Page generated in 0.042 seconds