Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling. Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats. De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever. I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats. Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem. Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka. / This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education. The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students. In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums. Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching. Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.

Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education. / Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.

Der Beitrag ist eingebettet in das Vorhaben „BNE-Implementierung“ zur Verankerung einer Bildung als nachhaltige Entwicklung (BNE) in das Curriculum eines interdisziplinären Lehramtsstudiengangs am Beispiel des Fachs Wirtschaft-Technik-Haushalt / Soziales (WTH) an der Universität Leipzig. Der erste Meilenstein des Vorhabens ist die Bestandserhebung, welche aufzeigt, inwiefern BNE bereits im Studiengang umgesetzt wird (Dokumentenanalyse und Befragung Lehrender). Vorgehen und Ergebnisse der Bestandserhebung werden dargestellt.

Utbildning för hållbar utveckling är en oumbärlig komponent för att nästkommande generation ska kunna utveckla kompetenser och färdigheter för att hantera och förebygga de klimatförändringar och miljöproblem vi människor står inför. Skolan anses vara den mest avgörande platsen när det gäller att inspirera, motivera och utbilda miljömedvetna individer. I svensk grundskola är hållbar utveckling inskrivet i läroplanen och skall genomsyra all undervisning sedan 2006. Forskare har dock visat att många lärare saknar kompetenser och självförtroende för att undervisa om hållbar utveckling, alternativt är instruktioner och begrepp för otydliga och komplexa, vilket resulterar i en bristfällig implementering. Tidigare forskning indikerar att det saknas vägledning för hur hållbar utveckling skall implementeras i undervisningen rent praktiskt, eller att de styrdokument som finns behöver uppdateras. Med denna problematik till grund gjordes en intervjustudie där tre lärare och fyra lärarstudenter på grundskolenivå intervjuades för att besvara frågeställningarna och identifiera förbättringspotential och eventuellt kunna föreslå åtgärder för framtiden. Resultaten ställdes emot teorin Dewey’s notion of learning, experience and habits i syfte att bland annat besvara frågan kring vilka metoder och strategier som är de mest effektiva för att forma medvetna individer och i förlängningen skapa hållbara städer och samhällen. Intervjustudiens svarsanalys indikerade att det som tidigare forskare påvisat, att implementeringen är bristfällig och behöver ses över, med ett utökat helhetsperspektiv. / Education for sustainable development is an indispensable component to provide the coming generations with competencies and skills to cope with and prevent the sustainability issues todays’ communities are facing. Schools are one of the most crucial determinators when it comes to inspire, motivate and educate environmentally conscious individuals. Sustainable development is a part of the Swedish curriculum since 2006. However, studies on the field show that teachers are lacking competencies and confidence to educate on sustainable development, or that the guidelines and the topic is too vague and complex, which corresponds with an inadequate implementation. Current studies on the field indicate that guidance for an effective implementation is needed, or that the guidelines that exist need an update. With these identified problems, an interview study was conducted, three primary teachers and four students in the teachers’ program participated to answer the questions and identify potential for improvement and potentially give suggestions for future changes. The findings were used together with the theory Dewey’s notion of learning, experience and habits, with the aim to answer the question of which teaching methods and strategies are the most effective to form conscious individuals and eventually create sustainable cities and communities. The interview study confirmed what previous researchers have shown, that the implementation is inadequate and needs to be reviewed and updated with a holistic perspective. / <p>-</p>

Denna empiriska undersökning bygger teori som stödjer det faktum att undervisning om hållbar utveckling bör leda till att utveckla elevernas förmåga att agera demokratiskt och ansvarsfullt. Detta agerande består både att kunna ta ställning i frågor som berör dem och deras framtid, och att kunna använda sin kunskap och sina förmågor för att handla i kommande situationer. Studiens syfte är att kartlägga skolungdomars uppfattningar gällande deras lärande och deras aktivism samt engagemang i miljö- och klimatfrågor. Undersökningen genomfördes genom att samla in skolungdomars uppfattningar via en enkät bestående av 5 öppna frågor. Svaren analyserades och kategoriserades i fenomenografiska beskrivningskategorier. Analysen visade att det fanns stor variation i elevers uppfattningar om deras lärande i samband med undervisning om hållbar utveckling. Resultaten visar att ett djuplärande som främjar förståelse uppfattas både som essentiellt och att undervisningen utvecklar dessa förmågor. Intressant var att både formellt och informellt lärande ansågs viktigt för skolungdomarnas lärande. Dessutom åskådliggjordes en problematik som bestod i att skolungdomars positiva uppfattningar om aktivism och engagemang inte speglades i uppfattningarna om skolungdomarnas egen roll.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

As we come to the end of the decade declared as United Nations Decade for Biodiversity 2011-2020, the impact humans are having our planet is clear. The current primary school children are the future decision makers, consumers and electors; therefore, they must be exposed to approaches that can assist development that is sustainable and that will prevent further degradation of our planet. A key way to achieve this is to transform the education current and future generations of children will receive. Education must address sustainable development to support the formation of responsible citizens, eager to actively engage in decision-making processes, environmental issues and societal matters. This can be assisted through a focus on a specific approach to Education for Sustainable Development, Biodiversity Education. To add to current research about this approach to ESD, I investigated the effect biodiversity education had on the sustainability consciousness of primary school children. I chose a qualitative method of data collection and analysis through focus group, semi-structured interviews with 5th class students. The results showed that the participants' sustainability awareness, regarding two of the three dimensions of sustainable development, was highly developed; the environmental dimension and the social dimension. There was less evidence of a consciousness for the economic dimension of SD. Therefore, biodiversity education had a positive influence on the participants' sustainability consciousness, making them more aware of sustainability issues and action-oriented to address these issues. However, they lacked one dimension of sustainability; therefore, their sustainability consciousness was not fully developed. Further research is needed to analysis and interpret the rationale as to why the economic dimension was less developed in these participants who attended a school that promotes biodiversity education.

Während psychologische Studien Effekte von Emotionen für verschiedenste gesellschaftliche Diskurse belegen, wurden sie in der fachdidaktischen Forschung bisher nur wenig beachtet. Dies gilt insbesondere für Emotionen von Lehrenden. Diese sind von herausgehobener Wichtigkeit für unterrichtliche Lernprozesse, da beispielsweise die von Lehrenden empfundene Freude am Unterrichten mit der Lernfreude von Schülerinnen und Schülern zusammenhängt. Die vorliegende Dissertation setzt an diesem Punkt an und untersucht in intrapsychologischer Perspektive zum einen die Auswirkungen von Emotionen auf Motivationsprozesse (Forschungsfokus I) und zum anderen wie diese emotionalen Reaktionen entstehen (Forschungsfokus II). Aufbauend auf dem Model of Goal-directed Behavior nach Perugini & Bagozzi (2001) wurde dabei in der ersten Teilstudie (Kapitel 4.1) der Zusammenhang von Unterrichtsemotionen und der Lehrmotivation im Kontext der Rückkehr der Wölfe nach Deutschland untersucht. Hierbei konnte die Freude gegenüber dem Unterrichten des Themas als signifikanter Prädiktor der Lehrmotivation herausgearbeitet werden. Dieser Faktor zeigte dabei größere Zusammenhänge mit dem Unterrichtswunsch als die wahrgenommene Handlungskontrolle, die in vorhergehenden Studien als wichtige Voraussetzung für die Lehrmotivation dargestellt wurde. Dieser verstärkte Zusammenhang von Emotion und Motivation konnte auch in der zweiten Teilstudie (Kapitel 4.2) aufgefunden werden, in der das Modell auf generelle Naturschutzmotivationen abstrahiert wurde. Dabei wurde die Motivation für einen Like in einem sozialen Netzwerk als innovatives Naturschutzverhalten mit den klassischen Motivationen für Geldspenden und Freiwilligendienste zum Schutz des Andenbären in Ecuador miteinander verglichen. Während sich die Prädiktoren zwischen den Verhalten unterschieden, war die Freude der einzige Prädiktor der bei allen drei Verhalten einen ähnlichen Anteil an Varianz innerhalb der abhängigen Variablen vorhersagen konnte. Diese Ergebnisse unterstreichen übereinstimmend mit vorherigen Studien die Bedeutung von Emotionen für generelle Naturschutzmotivationen. Um die Entstehung von Emotionen besser zu verstehen untersucht die dritte Teilstudie (Kapitel 4.3) die motivationale Relevanz tieferliegender Persönlichkeitsmerkmale im Kontext der Rückkehr des Wolfes. Hierbei stellte sich die Schutzmotivation als wichtigste Voraussetzung für die motivationalen Faktoren Einstellung, Freude gegenüber dem Unterrichten und der wahrgenommenen Verhaltenskontrolle heraus. Diese Schutzmotivation wurde durch tieferliegende Faktoren wie Einstellungen und Werte begründet. Ein weiterer direkter Prädiktor war die psychologische Distanz zur Rückkehr des Wolfes. Das Kapitel schließt mit einer Diskussion über die Möglichkeit der Integration der vorgestellten Variablen in die universitäre Ausbildung von Lehrkräften. Diese stellt sich speziell bei Persönlichkeitsmerkmalen wie Einstellungen und Werten schwierig dar, könnte aber laut der empirischen Ergebnisse eine gewünschte und nachhaltige Steigerung der Lehrmotivation nach sich ziehen. Dieser Zusammenhang von tieferen Werten und Unterrichtsemotionen wurde in der letzten Teilstudie (Kapitel 4.4) auf verschiedene weitere Unterrichtskontexte übertragen. Hierbei stellten sich die allgemeine Werte Universalismus und Benevolenz kontextspezifisch als Prädiktoren der Freude gegenüber dem Unterrichten heraus. Für das Thema des Klimawandels war nur die psychologische Distanz entscheidender Prädiktor, die ebenfalls mit der Freude gegenüber dem Unterrichten der anderen beiden Themen zusammenhing. Insgesamt zeigt der erste Teil Ergebnisse die motivationale Relevanz von Emotionen auf, deren Entstehung im zweiten Teil genauer untersucht wird. Für die Lehrerbildung sind Emotionen zum einen aufgrund ihrer Spezifität als Herausforderung zu bezeichnen, bieten aber wegen ihrer motivationalen Relevanz auch Möglichkeiten für die Ausbildung erwünschter Lehrmotivationen.

Hållbar utveckling (HU) har under senare årtionden fått en alltmer given plats inom förskolan. Både på policynivå och inom forskning betonas barns kritiska tänkande och aktörskap inom ramen för utbildning om HU samt att HU består av tre sammanlänkade dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dock finns ett kunskapsgap kring hur förskollärarutbildningar lägger grund för undervisning inom detta område. Genom en diskursanalys av förskollärarutbildningarnas kursplaner syftar denna undersökning därför till att belysa hur olika framställningar kan tänkas bidra till tillblivelsen av undervisning för hållbar utveckling (UHU) i förskolan. Resultat av undersökningen visar att många kursplaner reflekterar en fragmenterad förståelse av HU baserat på antingen den miljömässiga dimensionen eller de sociala och ekonomiska dimensionerna. En av slutsatserna är att dessa framställningar kan tänkas resultera i UHU som bygger på faktabaserade och normerande undervisningstraditioner som identifierats i tidigare forskning. Andra kursplaner reflekterar en mer holistisk och problematiserande förståelse av HU. Dock saknas här över lag utgångspunkter för hur en komplex förståelse av HU-begreppet kan omsättas i praktiken. I vissa kursplaner utesluts barns roll som kritiskt tänkande aktörer medan detta betonas i andra kursplaner.Det aktörskap som betonas inbegriper dock inte att barn ges stöd av förskollärare i sitt utforskande av HU som en holistisk företeelse. En slutsats är att för att barn i förskolan ska ges möjlighet till ett sådant utforskande kan förskollärarprogrammens kursplaner behöva konkretisera utgångspunkter för hur UHU kan formuleras i praktiken.

Das derzeitige Lebensmittelsystem gilt als einer der Hauptverursacher zahlreicher globaler Probleme wie dem Klimawandel und dem Rückgang der Biodiversität. Bildung für nachhaltige Entwicklung (BNE), die eine nachhaltige Ernährung bei jungen Menschen fördert, kann wesentlich zur Überwindung dieser Probleme beitragen. Zudem stellt das Thema einer nachhaltige Ernährung einen in höchster Form geeigneten Beispielkontext für BNE dar, weil es so gut wie kaum ein anderes Thema die ökologische, soziale und ökonomische Dimension einer nachhaltigen Entwicklung in einem regional-globalen Bezugsrahmen vereint. Für die Entwicklung geeigneter Lehr-Lernarrangements sollten jedoch die Lernvoraussetzung bezüglich einer Bildung für nachhaltigen Ernährung berücksichtigt werden, welche sowohl die Präkonzepte zum Unterrichtsgegenstand als auch psychologische Faktoren umfassen, die nachhaltige Ernährungsabsichten und Ernährungsverhaltensweisen fördern. Aufgrund ihrer besonderen Bedeutung für die Ausführung umweltfreundlicher Verhaltensweisen, wie eine nachhaltige Ernährung, untersuchte die erste Studie die Mensch-Natur-Beziehung von 2173 deutschen (MAlter = 14,56 Jahre, SD = 1,45; weiblich: 55,1%) und 451 ecuadorianischen (MAlter = 14,63 Jahre, SD = 1,77; weiblich: 55,3%) Schüler*innen der Sekundarstufe. Im Speziellen wurde die Rolle ausgesuchter grundlegender menschlicher Werte, des Geschlechts und der in der Natur verbrachten Zeit für die Entwicklung von Naturverbundenheit und Umweltbetroffenheit in den zwei Kulturen beleuchtet. Die Ergebnisse zeigten, dass die ecuadorianischen Schüler*innen naturverbundener als Schüler*innen in Deutschland waren. Darüber hinaus wurden kulturspezifische Unterschiede hinsichtlich der dimensionalen Struktur von Umweltbetroffenheit sowie der Rolle des Geschlechts für die Entwicklung von Naturverbundenheit und biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit ermittelt. Die Wertedimension Selbst-Überwindung sowie die in der Natur verbrachte Zeit stellten in beiden Kulturen Determinanten für Naturverbundenheit und biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit dar. Mit Blick auf die unterrichtliche Praxis sprechen die Befunde der Studie dafür, dass die Wertedimension Selbst-Überwindung und Zeit in der Natur gefördert werden sollten, um die Mensch-Natur-Beziehung bei Schüler*innen sowohl in Ecuador als auch in Deutschland zu stärken. Die zweite Studie verfolgte das Ziel, Faktoren zu identifizieren, die nachhaltige Ernährungsabsichten und -verhalten bei Jugendlichen vorhersagen. Zu diesem Zweck wurden in einer zweiten quantitativen Studie 624 deutsche Schüler*innen der Sekundarstufe (MAlter = 16,63 Jahre; SD = 1,15; weiblich: 48,2%) hinsichtlich ihrer Intention, sich nachhaltig zu ernähren, zu ihren Ernährungsgewohnheiten (vegetarisch/vegan oder omnivor) und zu mehreren Faktoren befragt, die in früheren Studien im Zusammenhang mit umweltfreundlichen Verhaltensweisen standen. Die Studie identifizierte die wahrgenommene Konsument*inneneffektivität, biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit sowie Wissen über nachhaltige Ernährung als Determinanten für die Intention sich nachhaltige zu ernähren und für die Ausführung einer vegetarischen Ernährungsweise, welche ein partielles Beispiel einer nachhaltigen Ernährung darstellt. Während Naturverbundenheit lediglich für die Erklärung von der Intention sich nachhaltige zu ernähren relevant war, sagte die dispositionelle Empathie gegenüber Tieren nur Vegetarismus vorher. Damit gibt die Studie wichtige Hinweise darauf, welche Faktoren bei der Entwicklung didaktischer Konzepte zur Förderung nachhaltiger Ernährungsweisen berücksichtigt werden sollten. Mittels semistrukturierten Einzelinterviews wurden in der dritten Studie die Vorstellungen von 46 deutsche Schüler*innen Sekundarstufe (MAlter = 15,59, SD = 0,78; weiblich = 47,8%;) bezüglich einer nachhaltigen Ernährung erhoben. Dabei wurde ermittelt, wie präsent die Dimensionen einer nachhaltigen Ernährung (Gesundheit, Umwelt, Wirtschaft, Gesellschaft und Kultur) in den Vorstellungen der Schüler*innen sind. Die Ergebnisse zeigten, dass die Schüler*innenvorstellungen bezüglich einer nachhaltigen Ernährung von der gesundheitlichen Dimension dominiert wurden. Je mehr Dimensionen die Schüler*innen jedoch in Ihren Vorstellungen berücksichtigten, desto weniger wurde die gesundheitliche Dimension fokussiert und desto stärker war die Dimension Umwelt in den Vorstellungen vertreten. Die Dimensionen Gesellschaft, Wirtschaft und besonders Kultur fanden insgesamt wenig Berücksichtigung in den Vorstellungen der Schüler*innen. Darüber hinaus verfügten einige Schüler*innen über alternative Vorstellungen bezüglich des Ausdrucks einer nachhaltigen Ernährung und konnten keine Beziehung zwischen einer nachhaltigen Ernährung und den Dimensionen Umwelt, Gesellschaft, Wirtschaft und Kultur herstellen, was auf eine vorherrschend egozentrische Sichtwiese auf Ernährung hindeutet, die die Grenzen des eigenen Körpers nicht überschritt. Da die Vorstellungen von Schüler*innen bezüglich einer nachhaltigen Ernährung, aber auch psychologische Faktoren, welche eine nachhaltige Ernährung begünstigen, wichtige Lernvoraussetzungen für eine Bildung für nachhaltige Ernährung darstellen, bilden die Ergebnisse die Grundlage für die erfolgreiche Entwicklung von Lehr-Lernarrangements zu dieser Thematik. Vorschläge zur Integration der Ergebnisse in die unterrichtliche Praxis werden gegeben.