Allmän revisionsplikt avskaffades 1 november 2010 för att förenkla administrationen och kostnaderna för småbolag. Förhoppningen med regelförenklingen var att stärka bolagens konkurrenskraft och skapa tillväxt i ekonomin. Revisionsplikt har debatterats sedan den avskaffades. Förespråkarna inom näringslivet vill höja gränsvärden för revisionsplikt, det vill säga att fler företag skulle få valfrihet om de vill ha revision. Medan myndigheterna upplever nackdelar som ökad ekonomisk brottslighet och vill därför återinföra allmän revisionsplikt. Studiens syfte var att undersöka myndigheternas nuvarande inställning gällande hur revisionsplikten har påverkat den ekonomiska brottsligheten i Sverige. En kvalitativ studie genomfördes som bygger på sekundär- och primärdata. Studiens huvudsakliga fokus är sekundärdata som erhölls genom myndighetsrapporter, medan primärdata erhölls genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. För att besvara forskningsfrågan har ett abduktivt angreppssätt använts för att undersöka hur lämplig teorin är för att belysa samband i det empiriska datamaterialet. Studien tar stöd av Fraud Triangle Theory som förklarar orsakerna till ekonomiska brott och Fraud Diamond Theory som lägger till en fjärde dimension och beskriver individens förmåga att utföra brottet. I studien framkom att myndighetens farhågor om ökad ekobrottslighet hade slagit in, men att det inte går att fastställa hur mycket ekobrotten hade ökat sedan revisionsplikten avskaffandes. Vilket beror på att ekonomiska brott är komplexa och beror på ett flertal faktorer. Studien visar även på att det krävs mer än en möjlighet, såsom slopande av allmän revisionsplikt, till brott för att ett brott ska realiseras, vilket ställer överens med Diamond Fraud Theory. Många myndigheter har fortfarande en åsikt om att revisionsplikt bör återinföras, då näringslivet behöver någon form av stöd och kontroll. Allmän revisionsplikt kan troligen inte återinföras med tanke på den internationella konkurrensen. Myndigheterna föreslår därför alternativa åtgärder för att begränsa den ekonomiska brottsligheten. / The general audit obligation was abolished on 1 November 2010 to simplify the administration and costs for small companies. The hope with the simplification of the rules was to strengthen the companies’ competitiveness and create growth in the economy. The audit obligation has been debated since it was abolished. Advocates in the business community want to raise the limit values for auditing obligations, that is more companies would have freedom of choice if they want an audit. While the authorities experience disadvantages such as increased financial crime and therefore want to reintroduce a general audit obligation. The purpose of the study was to examine the authorities’ attitude on how the audit obligation has affected economic crime in Sweden.  A qualitative study was constructed based on secondary and primary data. The main focus of the study is secondary data obtained through government reports, while primary data were obtained through interviews with Ekobrottsmyndigheten and Skattemyndigheten. To answer the research question, an abductive approach has been used to investigate how appropriate the theory is för elucidating connections in the empirical data material. The study is supported by the Fraud Triangle Theory which explains the causes of economic crime and the Fraud Diamond Theory which adds a fourth dimension and describes the individual’s ability to commit crime. The study revealed that the authority’s fears of increased eco-crime had taken hold, but that it was not possible to determine how much the eco-crime had increased since the audit obligation was abolished. Which is because economic crimes are complex and depend on a number of factors. The study also shows that more than one possibility of crime, such as general audit obligation, is required for a crime to be realized, which is in line with Diamond Fraud Theory. Many authorities still have an opinion that the audit obligation should be reintroduced, as the business community needs some form of support and control. The general audit obligation can probably not be reintroduced in view of international competition. The authorities are therefore proposing alternative measures to limit economic crime.

The purpose of this thesis is to examine the monetary policy of the Swedish central bank, Riksbanken, from the perspective of the Austrian School of Economics. The thesis starts with a description of the actions of Riksbanken, its objectives of the monetary policy and what tools are used to achieve those objectives. The thesis continues with an analysis of possible consequences for the Swedish business cycles that the monetary policy of Riksbanken may have caused. The theory that is used to answer the research question is Austrian economic theory and primarily Austrian Business Cycle Theory. A review of relevant theory is made, and an examination of relevant macroeconomic factors is produced. The examination shows that the factors have changed over time according to the prediction of the Austrian School of Economics. The Riksbank's monetary policy decisions have been affected by concerns about the household indebtedness. This concern is in line with the warnings of the Austrian school. The Riksbank has, on the other hand, not considered the Austrian schools' fears of malinvestment and artificial boom in its monetary policy decisions. The conclusion of the essay is that the monetary policy of Riksbanken may contribute to strengthening business cycles, according with the perspective of the Austrian School of Economics. If the inflation prognosis’s from Riksbanken would have been correct, they probably had exercised a more aggressive monetary policy, primary by lowering the interest rate. It would have increased the variations of the business cycles trough increasing the gap between the natural interest rate and the market rate. / Syftet med uppsatsen är att granska Riksbankens penningpolitik utifrån den österrikiska skolans synsätt. Uppsatsen redogör för Riksbankens mål för penningpolitiken och vilka verktyg de använder för att uppnå dessa. Granskningen av den förda penningpolitiken genomförs utifrån den österrikiska ekonomiska teorin, främst dess konjunkturcykelteori. En genomgång av denna teori genomförs, och en analys av bakomliggande faktorer utförs. Analysen slår fast att de flesta av de undersökta variablerna har förändrat i linje med vad som kan förväntas enligt den österrikiska teorin. Riksbankens penningpolitiska beslut har påverkats av oron för hushållen skuldsättning. Denna oro ligger i linje med vad österrikiska skolan varnar för. Den österrikiska skolans farhågor för felinvesteringar och konstlad högkonjunktur har Riksbanken däremot inte tagit hänsyn till i sina penningpolitiska beslut. Slutsatsen för uppsatsen blir att Riksbankens penningpolitik kan ha bidragit till att förstärka konjunktursvängningarna. I det fall att Riksbankens inflationsprognoser varit mer träffsäkra, skulle de under större delen av perioden enligt sina egna handlingsregler ha fört en mer aggressiv penningpolitik, främst genom lägre styrränta. Det skulle i så fall stärkt konjunktursvängningarna än mer enligt den österrikiska konjukturcykelteorin.

Plastmaterial har sedan 1950-talet orsakat problem i naturen på grund av materialets slitstarka och svårnedbrytbara egenskaper. Dessa egenskaper är också en anledning till dess popularitet, och varje år tillförs ungefär 100 miljarder plastbärkassar bara till den europeiska marknaden. En stor del av dessa hamnar i hav och andra vattendrag där de påverkar biodiversiteten genom att plastpartiklar förtärs av marina varelser och sedan transporteras upp i näringskedjan. För att minska problemet med marin nedskräpning har Europeiska unionens medlemsstater i en gemensam ansträngning satt ett mål att till år 2025 reducera antalet plastbärkassar som förbrukas per person och år till 40 stycken. För att uppnå detta mål infördes den 1 maj i Sverige en skatt på plastbärkassar som för konsumenter innebär en prishöjning i butiker med 3 SEK per påse. Syftet med denna studie är att identifiera hur konsumenter kan förväntas svara på denna prishöjning, och vilka faktorer som förhindrar en möjlig beteendeförändring. För att få en bättre förståelse för detta intervjuades sju konsumenter från olika typer av hushåll, som ombads redogöra för sina konsumtionsrutiner och förväntade reaktion på införandet av skatten. Resultaten visade att majoriteten av informanterna trots en positiv attityd till införandet av skatten inte har för avsikt att minska den egna konsumtionen av plastbärkassar, och att den främsta anledningen till detta är de många funktioner som materialet möjliggör. / Plastic pollution has been a problem since the 1950s due to the material’s durable and persistant characteristics and slow degradability, and these characteristics are also the reason for the material’s popularity. An estimated 100 billion plastic bags are introduced to the european markets every year, with a significant amount of these ending up in oceans and other bodies of water. Plastic pollution harms biodiversity as marine species consume plastic particles which are then transported through the food chain. To counteract this problem, the European Union member states strive to limit the amount of plastic carrier bags being used to 40 per person and year, by 2025. As a means to achieve this goal, the Swedish government introduced a tax which increased the retail price of plastic carrier bags by 3 SEK as of May 1st 2020. This study aims to identify consumers intended response to this tax, and what factors might prevent a possible change of behaviour. To better understand this, seven interviews were carried out with consumers from different households, in which they were asked to share their shopping routines and expected response to the tax. The results showed that while the majority of the consumers expressed a positive attitude towards the tax, few had any intention of reducing their own consumption of the plastic carrier bag, primarily due to the many irreplacable functions provided by the material.

The aim of this study was to examine how teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions among students in preschool class and grades 1-6 are expressed in school as well as how differences in financial conditions affect the students’ social interactions. The ambition was to reach a greater understanding of how children are affected early on by living in poorer financial conditions than other children. The study was conducted through six qualitative, semi-structured interviews with teachers and leisure staff. Five themes were identified in the interviews: concrete examples of differences in financial conditions that are visible in school, difficulties in identifying and talking about financial difficulties, groups that are perceived as particularly vulnerable to financial difficulties, social groupings among children and shame. These themes as well as the theory of stigma by Erving Goffman were used to analyze the results. The results show that teachers and leisure staff see several signs that indicate differences in financial conditions among the students. The students can however be good at hiding their family’s financial situation which makes it difficult to identify financial difficulties among students. Some teachers and leisure staff described children of immigrant parents, children of single mothers and children of divorced parents as particularly vulnerable to financial difficulties. The results also show that teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions indirectly affect the students’ social interactions and groupings. The students are aware of their own and others' financial situation which can both divide and unite them.

Den här examensarbete är en utredning av värmeförluster och ekonmiska besparingar av olika fjärrvärmerör. En fiktiv fjärrvärmeförläggning på 100m, för respektive dimension av fjärrvärmerör, har legat till grund för beräkningarna. Syftet är att få en klar bild på hur lönsamt det är att använda sig utav isoleringsserie 3 istället för isoleringsserie 2 alternativt dubbelrör med isoleringsserie 2 när förutsättningar tillåter detta.Resultaten visar att dubbelrör i mindre dimensioner har en lägreinvesteringskostnad, har lägre värmeförluster och ger en större vinst än vad enkelrör serie 2 och serie 3. För dubbelrör i större dimensioner så är investeringskostnaderna något högre men värmeförlusterna mycket lägre.I jämförelsen mellan serie 2 och serie 3 så är serie 3 lönsamt i båda fallen.Dessa resultat visar att det gynnar fjärrvärmenätägare i längden att använda sig utav en högre isoleringsserie alternativt dubbelrör.Examensarbetet har ej utrett miljöpåverkan av respektive rör, ej heller har kontirör undersökts. / This thesis is an evaluation of heat losses and economical savings for different types of district heating pipes. Calculations have been based on a fictional district heating system with the length 100m, for each district heating pipe dimension. The cause is to get a clear image of how profitable it is to use a higher series of insulation alternatively using twin pipes when it’s possible.The results show that twin pipes in lower dimensions has a lower investment cost, less heat losses and is more profitable than insulation series 2 and series 3. When it comes to twin pipes with a higher dimension the investment cost is slightly higher than single pipe insulation series 3, though the heat losses are much lower.The comparison between series 2 and series 3 show that series 3 is more profitable in both cases.These results show that it’s profitable for the network owners in the long-term to use either a higher insulation series or twin pipes.No evaluation of neither the impact on the environment or district heating pipes with diffusion barrier, has been done.

Housing availability plays a central role for the mobility in the labour market and for the economic growth in a country. Housing construction in Sweden is now increasing strongly after a period of low construction during and after the financial crisis in 2008. Despite this, many of the Swedish municipalities indicate that there is a housing shortage, especially in the metropolitan regions. The main reason for this is that the population has grown at a faster pace compared to the number of homes. This thesis uses a regression analysis to analyse what fundamental economic factors that affected housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016.  The result from the regression analysis shows that the repo rate, inflation, GDP, population, unemployment, housing prices, and construction cost, with a lag of seven, seven, zero, one, six, two, and three quarters respectively, have a significant effect on housing construction. Furthermore, the regression model showed a low significance level for income, thus this variable was excluded from the model. Moreover, a time trend was included in the regression model. The time trend shows statistically significance, and its β coefficient implies an approximate 3% increase in housing construction per year, on average. Moreover, the regression model, presented in this thesis, has an R-squared value of 0.73, which indicates that the model can explain 73% of the variation in housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016. / Tillgängligheten av bostäder spelar en central roll för rörligheten på arbetsmarknaden och för den ekonomiska tillväxten i ett land. Bostadsbyggandet i Sverige ökar nu kraftigt efter en period av lågkonjunktur, under och efter finanskrisen 2008. Trots detta anser många kommuner i Sverige att bostadsbristen är stor, särskilt i storstadsregionerna. Den främsta orsaken till detta är att befolkningen har vuxit i en högre takt än antalet bostäder. Denna uppsats använder en regressionsanalys för att analysera vilka fundamentala ekonomiska faktorer som påverkat bostadsbyggandet i Stockholms län mellan 1992 och 2016. Resultatet av regressionsanalysen visar att reporäntan, inflationen, BNP, befolkningsmängd, arbetslöshet, bostadspriser och byggkostnader, med sju, sju, noll, en, sex, två, respektive tre kvartals förskjutning, hade en signifikant inverkan på bostadsbyggandet. Vidare visade regressionsmodellen en låg signifikansnivå för variabeln inkomst, vilket medförde att denna variabel uteslöts från modellen. Dessutom inkluderades en tidsvariabel i regressionsmodellen. Tidsvariabeln visar statistisk signifikans och dess koefficient indikerar att bostadsbyggandet i genomsnitt ökade med ca 3% per år. Regressionsmodellen som presenteras i denna uppsats har ett R2-värde på 0,73 vilket indikerar att modellen förklarar 73% av variationen i bostadsbyggande i Stockholms län mellan 1992 och 2016.

Datum: [2023-01-11]Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hpAkademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens UniversitetFörfattare: Debora Marouki Kristena Samouie Ornina Gergeo[00/03/29] [99/03/13] [01/03/31]Titel: Förväntningar på revisorn - Finns det ett förväntningsgap mellanrevisorer och myndigheter, utifrån revisorns perspektiv?Handledare: Oksana FeicherNyckelord: Förväntningsgap, ekonomiska oegentligheter, intressentteori, revision,tillsynsmyndigheter.Forskningsfrågor: Förekommer det ett förväntningsgap mellan revisorer och myndighetervid upptäckandet av ekonomiska oegentligheter?Hur kan förväntningsgapet minka utifrån revisorns perspektiv?Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka myndigheternas förväntningar pårevisorn vid upptäckandet av ekonomiska oegentligheter. Studien harvidare för avsikt att lyfta fram revisorernas uppfattning avförväntningarna samt undersöka revisorernas förslag till ett minskatförväntningsgap.Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod eftersom studien utgår frånrevisorns perspektiv och efterfrågar revisorns tankar, åsikter ocherfarenheter.Slutsats: Studien påvisar att revisorn inte är en avgörande aktör när det gällerupptäckandet av ekonomiska oegentligheter. Däremot visar studien påatt revisorn kan bidra till att motverka oegentligheter eftersom de kanupptäcka fel som kan förekomma i form av skattebrott ellerbokföringsbrott. Revisorerna anser sig själva vara en kvalitetsstämpelmedan myndigheterna anser att revisorn utövar tillsyn i företag. Detkan således konstateras att det finns ett förväntningsgap mellanrevisorer och myndigheter vid upptäckandet av ekonomiskaoegentligheter. / Date: [2023-01-11]Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hpInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Debora Marouki Kristena Samouie Ornina Gergeo[00/03/29] [99/03/13] [01/03/31]Title: Expectations of the auditor - Is there an expectation gap betweenauditors and authorities, based on the auditor's perspective?Supervisor: Oksana FeicherKeywords: Expectation gap, financial irregularities, stakeholder theory, audit,regulators.Research questions: Is there an expectation gap between auditors and authorities whendiscovering financial realities? How can the expectation gap bereduced from the auditor's perspective?Purpose: The purpose of the study is to examine the authorities' expectations ofthe auditor when discovering financial irregularities. The study furtherintends to highlight the auditors' perception of expectations andexamine the auditors' proposals for a reduced expectation gap.Method: The study applies a qualitative method for studying based on theauditor's perspective and then the auditor's thoughts, opinions andexperiences.Conclusion: The results of the study shows that the auditor is not a decisive actorwhen it comes to the discovery of financial realities. On the other hand,the study shows that the auditor can contribute to preventingirregularities because they can detect errors that may occur in the formof tax or accounting violations. The auditors consider themselves to bea seal of quality, while the authorities consider the auditor to supervisecompanies. It can thus be stated that there is an expectation gapbetween auditors and authorities when discovering financialirregularities.

Syftet med denna undersökning är att belysa och analysera de breda effekterna av flykting- förläggningen i Svappavaara under dess verksamma tid 1987–1995. Däribland hur den togs emot i lokalsamhället, men även dess roll för upprätthållandet av arbetstillfällen, bostäder och samhällsfunktioner i och med den ekonomiska nedgång som drabbade Svappavaara med gruvkrisen, och föranledde till behovet av alternativa näringar såsom flyktingförläggningen. Undersökningen utgår från de teoretiska begreppen ekonomiska upp- och nedgångar samt platsanknytning, vilka används som analytiska redskap genom denna historiska fallstudie med vissa inslag av rumslig metod. Undersökningens slutsatser pekar på flyktingförläggningen som en stor bidragande faktor till att Svappavaara kunde behålla arbetstillfällen, befolkning, bostäder och samhällsfunktioner när krisen slog till. Lokalsamhället tog varmt emot flykting- förläggningen och flyktingarna som integrerades väl i samhället och bidrog med liv och rörelse i bygden, till minskad arbetslöshet, till att mängder av bostäder inte längre behövde rivas, och slutligen till att Svappavaara överlevde krisen. / This study aims to highlight and analyze the multifaceted effects of the refugee facility in Svappavaara during its operative time between 1987 and 1995. It illustrates how the local community received the refugee facility and its role in the maintenance of jobs, housing, and municipal services with the economic downturn that hit Svappavaara as part of the mining crisis, which led to the need for alternative industries such as the refugee facility. The study is based on the theoretical concepts of booms and busts, and place attachment, which are used as analytical tools throughout this historical case study including some elements of spatial method. The study's conclusions point to the refugee facility as a major contributing factor to Svappavaara being able to maintain jobs, population, housing, and community functions when the crisis hit. The local community warmly welcomed the refugee facility and the refugees who integrated well into the community and contributed to the activity in the area, to reduced unemployment, the fact that many homes no longer needed to be demolished, and finally to Svappavaara surviving the crisis.

Zimbabwe har varit utsatt för ekonomiska sanktioner sedan 2002 och syftet med studien har varit att analysera perioden mellan år 2001 och 2005 för att se om sanktionerna bidragit till oavsedda konsekvenser i landet. Utöver detta var syftet att förklara sambandet mellan ekonomiska sanktioner och ökat statligt förtryck som i sin tur leder till ökade kränkningar av mänskliga rättigheter. Den kvalitativa inomfallsmetoden - kongruensmetod - användes för att testa Dursun Peksens (2009) teori om fyra faktorer i ekonomiska sanktioner, som kan bidra till ökat förtrycks överensstämmelse med situationen i Zimbabwe. Tre av fyra faktorer stämde överens tämligen väl med situationen i Zimbabwe, medan den fjärde faktorn inte stämde överens lika väl. Studien kom fram till att de ekonomiska sanktionerna hade bidragit till ökat statligt förtryck, vilket i sin tur hade bidragit till ökade kränkningar av mänskliga rättigheter i Zimbabwe. Sambandet kan förklaras enligt följande. De ekonomiska sanktionerna bidrog till en ekonomisk kris som negativt påverkade de genomsnittliga medborgarnas levnadsvillkor på många områden. De försämrade livsvillkoren bidrog till ökad aktivitet i oppositionen och befolkningen vilket i sin tur bidrog till att staten ökade sitt förtryck. Vidare målade staten upp de ekonomiska sanktionerna som ett extern hot mot landet och staten legitimerade därmed sitt ökade förtryck med att de skyddade landets suveränitet mot ett externt hot.

Syftet med studien är att analysera hur en rationell investerare kan förhålla sig till balansgången mellan ekonomiska och sportsliga prestationer. Arbetets process är uppdelat i två huvudsakliga områden finansiell ställning och börsuppgångar. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in och kategoriserats utifrån två huvudsakliga områden. Detta för att ge en djupare förståelse för hur balansgången påverkar bolagens aktiekurs på kort och lång sikt. Det teoretiska ramverket som utgör grunden i analysen består av rational choice theory (RCT) och den effektiva marknadsteorin. Den finansiella ställningen redovisas utifrån ett par valda nyckeltal och analyseras utifrån RCT. För att försöka förstå bakomliggande orsaker till börsuppgångar kommer den effektiva marknadsteorin utgöra analysen. De klubbar som medverkar i studien med respektive bolag är Aalborg BK, AGF Arhus, AIK, Bröndby IF, FC Köpenhamn och Silkeborg IF. Resultaten av studien visar att bolagen har svårt att hantera balansgången vilket avspeglar sig på börsen. Det blir en krock mellan klubbarnas motiv som fokuserar på sportsliga prestationer och den rationella investeringars motiv som är avkastning. Studien redogör även för en unik typ av ägare som är mer emotionellt drivna och som inte agerar rationellt. Detta leder till att bolagen är svårvärderade och svåra att förstå, kursrörelser sker slumpmässigt och marknaden är svag-effektiv. / The purpose of the study is to analyze how a rational investor can relate to the balance between financial and sporting performance. The work process is divided into two main areas, financial position and stock market rises. Through a quantitative content analysis, data has been collected and categorized based on two main areas. This is to provide a deeper understanding of how the balance sheet affects the companies' share price in the short and long term. The theoretical framework that forms the basis of the analysis consists of rational choice theory (RCT) and the effective market theory. The financial position is reported on the basis of a couple of selected key figures and analyzed on the basis of RCT. To try to understand the underlying causes of stock market rises, the effective market theory will constitute the analysis. The clubs participating in the study with each company are Aalborg BK, AGF Arhus, AIK, Bröndby IF, FC Köpenhamn and Silkeborg IF. The results of the study show that the companies have difficulty managing the balance sheet, which is reflected in the stock market. There will be a clash between the clubs' motives that focus on sporting performance and the rational investment's motive that is return. The study also describes a unique type of owner who is more emotionally driven and who does not act rationally. This leads to companies being difficult to value and difficult to understand, price movements taking place at random and the market being weak-efficient.